Skip to main content

Årsstämma & Extrastämma

Varje bostadsrättsförening har årsmöte en gång per år. Normalt sett ligger detta mellan mars och juni. Ordinarie stämma ska hållas inom sex månader efter varje räkenskapsår. Då skall styrelsen redovisa årsredovisningen och revisionsberättelsen, balans och resultaträkningen skall fastställas, beslut skall fattas om hur vinst eller förlust skall disponeras, om styrelsens ledamöter skall beviljas ansvarsfrihet eller inte med mera. Årsmötet kan också benämnas årsstämma.

Det är viktigt att årsredovisningen för föregående år är klar vid årsmötet. I och med att de flesta följer kalenderåret i sin redovisning blir årsmötet några månader efter bokslutet, per den sista december, det mest naturliga. Under årsmötet skall föreningens ekonomi redovisas och styrelsen redovisar också det arbete som genomförts under året. Vidare väljs de representanter som skall sitta i föreningens styrelse. Som medlem har man ofta bara ett tillfälle att verkligen vara med och påverka föreningens arbete och det är just på årsstämman. Någon annan rätt finns inte, med undantag för de regler som gäller för att väcka talan mot olagliga eller stadgebrytande beslut.

Rösträtt på stämman

På årsmöte har varje medlem en rösträtt, om inte stadgarna säger något annat. Om en medlem äger flera lägenheter eller om flera medlemmar äger en bostadsrätt tillsammans gäller detta även här. Det är också bara medlemmar som har rätt att närvara på stämman. Styrelsen och revisorerna har också rätt att närvara, då detta anses nödvändigt. Kom ihåg att en make eller sambo, som inte är bostadsrättsinnehavare, inte har rösträtt på årsmötet.

Om bostadsrättsinnehavaren inte kan närvara på årsmötet kan make, sambo eller någon annan medlem, med en fullmakt, få rösta i bostadsrättsinnehavarens ställe. Om stadgarna tillåter kan någon annan än ovan uppräknade få representera medlemmen genom fullmakt. Men det är ovanligt. Utan fullmakt har inte någon annan än bostadsrättsinnehavaren rösträtt. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte något annat framgår av stadgarna. Detta har man oftast för att förhindra att en person går runt i föreningen och samlar in en massa fullmakter för att få driva igenom ett visst beslut på stämman.

En medlem får inte rösta i frågor som gäller jäv, som gäller talan mot henne/honom själv eller frågor om befrielse från skadeståndsansvar eller andra förpliktelser mot föreningen. En styrelseledamot har heller inte rösträtt i frågor som gäller avtal mellan henne/honom och föreningen.

Kallelse till årsstämman

I kallelsen till årsmötet skall det framgå vilka ärenden som skall behandlas under årsmötet. Kallelsen skall styrelsen delge medlemmarna, och tiden för detta framkommer enligt stadgarna. Observera att det inte är tillåtet för stämman att fatta beslut i frågor som inte funnits med i kallelsen. Detta beror på att alla medlemmar skall vara medvetna om vad som kommer att tas upp på stämman. Om man inte kan närvara skall man inte heller riskera att missa ett ärende där man vill vara med och påverka.

Skriva en motion

Om man vill lyfta en viss fråga i en förening bör man göra detta genom en motion på ordinarie årsstämma. Givetvis kan man vid akuta fall, då man får stöd av 1/10-del av föreningens medlemmar, kalla till extra stämma. Mer information om extra stämma finns längre ner i texten.

Man väljer själv om man vill skriva motionen själv eller tillsammans med andra i föreningen. Det viktigaste är att motionen kommer in i tid. För att veta när man senast skall lämna in en motion måste man läsa föreningens stadgar. Har man lämnat in en motion har man rätt att få den behandlad enligt föreningslagens 7 kapitel, paragraf 6. Om motionen är otydligt skriven bör styrelsen be motionären att förtydliga motionen, så att alla i föreningen förstår vad motionären vill få fram.

Det går inte att enbart lämna in en lapp det står "jag tycker att vi skall förbjuda lösa hundar på vår gård". En sådan lapp kan styrelsen välja att bortse ifrån och inte ta upp på årsmötet. En motion skall innehålla en bakgrund och ett förslag i form av ett yrkande.  Ofta kommer det inte in så mycket motioner till en årsstämma. Detta kan ha flera orsaker. En vanlig orsak är att motionstiden enligt stadgarna går ut så tidigt på året att ingen börjat fundera på motioner i det läget. Kanske går tiden för motioner ut långt innan styrelsen kallar till årsmötet. Det är inte ovanligt att motionsinlämningen skall ske senast i februari och att årsstämman brukar ligga i maj.

Styrelsen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intresse. I detta bör man väga in att styrelsen skall uppmuntra sina medlemmar att lämna in motioner. Skall motionerna lämnas in långt före kallelsen till stämman går ut, kan styrelsen sätta upp en lapp om att man inte får glömma bort motionsinlämningen. Man får inte glömma bort att det är medlemmarnas förening, inte styrelsens. Ta till vara på möjligheten att lämna in motioner och gör din stämma hörd. Det är bostadsrättsinnehavarnas förening och upp till bostadsrättsinnehavarna att skapa den förening man önskar.

Förslag på motion

Ett förslag på en motion kan se ut enligt följande:

Motion till årsmötet den 25 maj 2012 för Brf Sköntorp gällande nedskräpning

Bakgrund:
På grund av den nedskräpning från hundar som sker på våra gräsmattor i området anser jag att vi bör agera i saken.

Yrkande:
Undertecknad yrkar att föreningen sätter upp förbundsskyltar på alla gräsmattor om att hundar ej får vistas på gräset.

Uppsala den 2 januari 2012
Sofie Granskog

 

Förslag på fullmakt till ett årsmöte

En fullmakt till ett årsmöte måste vara daterad och gäller för ett år. Det finns dock inget krav på att fullmakten skall vara bevittnad. Ett förslag på hur en fullmakt kan vara utformad är följande:

Fullmakt för Brf Falkens årsmöte den 29 april 2011.

Här med ger jag, Sofia Karlsson – medlem i Brf Falken, Johan Kristiansson fullmakt att företräda mig på Brf Falkens årsmöte den 29e april 2011.

Johan äger företräda mig på alla punkter och rösta i mitt namn.

Skövde den 2a april 2011

…………………………..

Sofia Karlsson

 

Extra föreningsstämma

Ibland har man som medlem en punkt man vill ta upp med föreningen och som inte kan vänta till ordinarie årsmöte/årsstämma. Det kan vara allt från missförhållanden som måste lösas till att man måste byta styrelse för att något hänt i den nuvarande styrelsen, som gör att den måste bytas omgående.

Som enskild medlem har man rätt att begära att styrelsen kallar till extra föreningsstämma om man får stöd av 1/10-del av samtliga medlemmar i föreningen. Om styrelsen då inte kallar till extra föreningsstämma kan man vända sig till bolagsverket, som då skall se till att stämman hålls.  Styrelsen får alltid kalla till extra föreningsstämma om den finner behov av detta. Det är viktigt att komma ihåg att medlemmarna i föreningen har en rätt, men inte en skyldighet, att närvara vid en stämma. Styrelsen bör dock närvara och likaså revisorer bör finnas till hands om det behövs. På en extra stämma får bara de frågor behandlas, oftast bara en fråga, som varit anledningen till extrastämman. Inga andra frågor får tas upp.

Få till stånd en extra föreningsstämma

För att få till stånd en extra föreningsstämma som bostadsrättsinnehavare, krävs att 1/10-del av medlemmarna i föreningen skriver under den punkt som är själva anledningen till stämman. Vill man få till stånd en föreningsstämma för ett visst ändamål är det bra att skriva en motion (tips på hur man skriver motion – se ovan) där man lägger fram bakgrund till motionen och sedan skriver sitt yrkande. Därefter frågar man sina grannar om de kan ställa sig bakom att motionen leder till en extra stämma. De behöver alltså inte hålla med motionären i frågan, utan de måste bara godkänna att den tas upp på en extra föreningsstämma för omröstning.