Ett bolag anlitades för att renovera en bostadsrätt i centrala Stockholm, men arbetet utfördes av en annan firma och lägenhetens badrum blev därefter obrukbart. Nu har tingsrätten ålagt byggbolaget som tog emot beställningen att betala skadestånd, rapporterar Byggnadsarbetaren.

Hösten 2024 lade en bostadsrättsinnehavare i Stockholm ut en förfrågan på en offertsajt. Målet var att få lägenheten renoverad: Väggar, tak och snickerier skulle slipas, spacklas och målas, en döröppning byggas igen och ett antal mindre arbeten behövde utföras. Enligt tidningen Byggnadsarbetaren svarade ett byggbolag på förfrågan, varpå bostadsrättsinnehavaren och bolaget kom överens om uppdraget och snart dök en hantverkare upp i lägenheten.

Det bostadsrättsinnehavaren inte kände till var att byggbolaget hade lånat ut sitt konto på offertsajten till en utomstående hantverkare vars eget bolag samma år hade försatts i konkurs. Trots det hade all kommunikation skett, och offerten skickats, i det första byggbolagets namn.

Resultatet blev bristfälligt. Färgstänk fanns på det nyslipade parkettgolvet, på kakelugnar och fönster. Sprickor och spikhål hade inte spacklats igen utan enbart målats över. Lister var oslipade eller saknades helt, spackel och färg hade hamnat på eluttag som dessutom satt löst, och färgen hade redan börjat lossna på flera ställen.

Några månader senare kom nästa obehagliga besked vid en besiktning: Badrummet var obrukbart. I samband med att döröppningen skulle sättas igen hade utrymmet lämnats utan tätskikt i våtzon 1, med en öppen vägg och exponerad gipsskiva. Besiktningsmannen konstaterade att hela badrummet behövde rivas ut och arbetet göras om.

Bostadsrättsinnehavaren kontaktade byggbolaget för att påtala bristerna. Inledningsvis erkände bolaget att fakturan blivit felaktigt utställd och skickade en anställd till lägenheten, som bekräftade att arbetet inte var fackmässigt utfört. Kort därefter ändrade bolaget inställning och avvisade alla krav, med uppmaningen att hon i stället skulle kontakta dem som faktiskt hade utfört renoveringen.

Därefter vände sig kvinnan med bostadsrätten till Stockholms tingsrätt som prövade fallet. Byggbolaget bestred samtliga krav och hävdade att det hade stått klart för kunden att kontot lånats ut, och att hon hade godkänt detta. Domstolen delade inte den bedömningen. Eftersom offerten och all kommunikation på sajten hade skett i byggbolagets namn hade bostadsrättsinnehavaren inte haft någon anledning att tro att det var någon annan som skulle utföra arbetet, menade tingsrätten.

Byggbolaget ålades att betala 452 264 kronor i skadestånd för att återställa lägenheten. Domen kan överklagas till den 17 juni.

Källa: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter har röstats igenom av riksdagen, tillsammans med ändringar i bland annat privatuthyrningslagen, jordabalken och bostadsrättslagen.

Tidigare i år skrev Bostadsrättsnytt om att regeringen överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet, med fokus på en mer flexibel bostadsmarknad. Den innehöll till exempel förslag på en ny privatuthyrningslag, utökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter samt ändrade regler för blockhyra av företags- och delningsbostäder.

Vad gäller andrahandsuthyrning av bostadsrätter innebar förslaget bland annat att tidigare uthyrning normalt sett inte i sig skulle kunna hindra en bostadsrättshavare från att hyra ut i andrahand, och att hyresnämnden vid prövning endast skulle ta hänsyn till tidigare andrahandsuthyrning om den skett i betydande omfattning.

Nu har riksdagen sagt ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen, enligt uppgifter på riksdagens hemsida. Där framgår också att den nya lagen och lagändringarna kommer börja gälla den första juli i år.

En annan förändring som kommer med den uppdaterade lagstiftningen är att det ska införas regler om prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra och syftet med detta uppges vara att effektivisera processen.

Utöver det införs även nya regler för att förbättra förutsättningarna för så kallad blockhyra, alltså när en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett “block” till en enda hyresgäst, istället för att hyra ut varje bostad direkt till enskilda privatpersoner. Detta är bland annat tänkt att underlätta för företag som är i behov av bostäder till sin personal.

Text: Bostadrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

slot gacor

Det nya registret ska göra det enklare och tryggare vid köp och försäljning.

Riksdagen har nyligen beslutat att ett nationellt statligt bostadsrättsregister ska införas 2027.

Vad innebär det nya bostadsrättsregistret?

I dag ansvarar varje bostadsrättsförening för att ha en lägenhetsförteckning med information om eventuella pantsättningar av bostadsrätter. En pantsättning innebär att bostadsrättshavaren ställer sin bostadsrätt som säkerhet för ett lån. Det nya systemet innebär att all sådan information i stället samlas i ett statligt register som hanteras av Lantmäteriet.

Så förändras hanteringen av pantsättning i bostadsrätter

Införandet av ett nationellt register innebär att dagens sätt att underrätta föreningen om pantsättningar tas bort. I stället blir det registreringen i det nationella registret som avgör vem som har rätt till en bostadsrätt och vilka pantsättningar som gäller.

Det minskar risken för så kallade dolda panter – alltså panter som inte registrerats korrekt i bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning och som kan skapa problem vid en försäljning, med risk för stora ekonomiska förluster för köpare, kreditgivare och bostadsrättsföreningar.

Tidplan för införande av nationellt bostadsrättsregister

De nya reglerna börjar gälla vid olika tidpunkter. Från och med den 1 januari 2027 ska landets cirka 30 000 bostadsrättsföreningar lämna in uppgifter till registret. Det ska vara klart senast den 31 december 2027 och därefter ska uppgifterna hållas uppdaterade.

Sakrättsligt skydd införs när registret är fullt utbyggt

När registret är fullt uppbyggt och redo att tas i bruk kommer regeringen att besluta om när de nya reglerna för sakrättsligt skydd ska börja gälla fullt ut – det vill säga när registrering av ägande och lån blir juridiskt bindande gentemot till exempel banker, köpare och andra fordringsägare som har ekonomiska krav kopplade till bostadsrätten. Det är först då som dagens regler om föreningarnas ansvar upphör. Uppbyggnaden beräknas vara klar 2028-2030.

Text: Fastighetsägarna

Bild: Colourbox

SBCs statistik visar att inkassoärenden hanteras varje månad i cirka 14 procent av bostadsrättsföreningarna. 

Statistik från SBC visar att antalet inkassoärenden under 2025 och första kvartalet 2026 låg kvar på omkring 14 procent per månad. Nivån indikerar att vissa bostadsrättsägare fortsatt har utmaningar med sina betalningar. Samtidigt påverkar uteblivna avgifter föreningarnas ekonomi. När intäkter uteblir kan det begränsa föreningens möjligheter att upprätthålla drift och underhåll, vilket i förlängningen berör samtliga boende.

– Att siffrorna inte minskar kan skapa oro. Statistiken bekräftar att många föreningar fortfarande hanterar en ansträngd situation, även om det ekonomiska läget i stort har förbättrats. För föreningar och bostadsrättsägare handlar det om att arbeta strukturerat med uppföljning och dialog i ett tidigt skede, för att undvika att betalningsproblem växer sig större, säger Therese af Jochnick, Affärsområdeschef Juridik på SBC.

Samtidigt visar siffror från Kronofogden att antalet exekutiva försäljningar har ökat. Från 771 försäljningar 2023 till 903 under 2024 och 920 under 2025, vilket motsvarar en ökning på nära 20 procent på två år. Utvecklingen tyder på att fler ärenden går vidare till Kronofogden, vilket är ett tecken på att betalningssvårigheterna blivit mer långvariga.

– Ökningen av exekutiva försäljningar visar hur viktigt det är att föreningar har tydliga rutiner för kravhantering och en aktiv uppföljning av avgiftsbetalningar. Det handlar både om att agera konsekvent och att ha en struktur för hur ärenden hanteras över tid. Då minskar risken för mer omfattande åtgärder, säger Therese af Jochnick.

Så kan bostadsrättsföreningen undvika försenade avgifter:

• Sätt upp tydliga rutiner för hantering av sena betalningar.
• Specificera vad som gäller för påminnelser och inkassokrav och följ dessa riktlinjer.
• Behandla alla medlemmar lika – inga undantag eller särbehandling.
• Ta hjälp av en kunnig förvaltare.

 Text: SBC

Bild: Colourbox

Antalet ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt har ökat i Stockholmsregionen efter en period med lägre aktivitet i början av 2020-talet, rapporterar SVT. Länet sticker ut som det enda i Sverige där takten nu är tillbaka på tidigare nivåer.

År 2009 nådde ombildningarna en historisk topp då bostadsrättsföreningar stod bakom hälften av alla affärer på den svenska bostadsmarknaden. Därefter har aktiviteten varierat beroende på kreditvillkor och konjunkturförändringar. Det rapporterar Sveriges Television (SVT). En ombildning innebär att en bostadsrättsförening köper loss en hyresfastighet från ägaren, varpå hyresgästerna erbjuds att köpa sina lägenheter för att istället bli bostadsrättsinnehavare.

Maryrose David på fastighets- och rådgivningsföretaget CBRE pekar ut Stockholms län som det område i landet där återhämtningen är tydligast.
– Stockholms län är det enda länet i Sverige som levererar på tidigare nivåer, säger hon till SVT.

Det är framför allt i de centrala delarna av Stockholm som ombildningar skett historiskt sett, men det sker nu även en spridning utåt i länet.
– Vi har börjat se att det inte bara är koncentrerat till Stockholms innerstad, säger Maryrose David till SVT.

Omvandlingarna började ta fart under 2024 och har fortsatt in på 2026, rapporterar SVT med hänvisning till uppgifter från tidningen Fastighetsnytt. Av de 29 kommuner i Sverige där bostadsrätterna är fler än hyresrätterna så ligger över hälften i Stockholms län.

Text: Bostadrättsnytt

Bild: Colourbox

Svenska bostadsrättsföreningar förbättrade sin ekonomi under 2025. Sparandet ökade med hela 21 procent till 148 kronor per kvadratmeter, samtidigt som de löpande kostnaderna minskade något. Men trots utvecklingen är sparandet fortsatt för lågt och många föreningar behöver höja avgifterna ytterligare för att nå långsiktig balans. Det visar en ny genomgång från Nabo baserad på över 2 700 bostadsrättsföreningar.

Bakom den positiva utvecklingen ligger främst lägre räntekostnader, ett varmare år än väntat samt fortsatt stark kostnadskontroll i många föreningar.Trots förbättringen menar Nabo att många föreningar fortfarande befinner sig långt ifrån en långsiktigt hållbar ekonomisk nivå.

– Det är en tydlig förbättring och ett kvitto på att många föreningar har arbetat aktivt med sin ekonomi. Men sparandet är fortfarande för lågt i förhållande till framtida underhållsbehov. Det krävs fortsatt stärkta marginaler i stora delar av beståndet, säger Jonas Gustafsson, chefsekonom på Nabo.

Den genomsnittliga låneräntan sjönk till 2,85 procent under året, vilket bidrog till att de finansiella kostnaderna minskade med nära 10 procent. Samtidigt ökade årsavgiftsintäkterna med 3,9 procent, delvis som effekt av tidigare avgiftshöjningar.

Samtidigt fortsatte flera driftkostnader att stiga. Taxebundna kostnader ökade med 4,3 procent, där vatten stod för den största ökningen med 11,8 procent. Även elkostnaderna steg, medan värmekostnaderna hölls tillbaka av det milda vädret och energieffektiviseringar.

Trots förbättringarna redovisar 72 procent av föreningarna fortsatt negativt resultat, medan 13 procent har negativt sparande. Det visar enligt Nabo att många föreningar fortfarande är ekonomiskt sårbara.

– Lägre räntor har gett välbehövlig lättnad, men det räcker inte hela vägen. När potentialen för ytterligare kostnadsminskningar är begränsad återstår i praktiken behov av fortsatta tydliga höjningar av årsavgifterna för att säkra ett långsiktigt hållbart sparande och därmed balans i bostadsrättsföreningarnas ekonomi, säger Jonas Gustafsson.

Prognos för 2026: oförändrat sparande

Nabos bedömning är att sparandet under 2026 blir i stort sett oförändrat. Lägre räntor väntas ge visst stöd, men effekten riskerar att motverkas av stigande energi- och tjänstekostnader samt fortsatt osäkerhet i omvärlden.

En kall start på året, höjda taxor och ett volatilt ränteläge väntas sätta fortsatt press på föreningarnas ekonomi. Samtidigt är möjligheterna till ytterligare kostnadsbesparingar begränsade, vilket innebär att många föreningar även framåt behöver fatta beslut om avgiftsnivåer för att säkra ett tillräckligt sparande. Det innebär att behovet av långsiktig ekonomisk planering för att navigera rätt i avgiftsnivå och sparande kvarstår även under 2026.

Om undersökningen

Analysen bygger på bokslutsdata från fler än 2 700 bostadsrättsföreningar med bokslutsdatum 31 december 2025. Jämförelsestörande föreningar har exkluderats ur underlaget.

Text: Nabo

Foto: Magnus Gotander

Två bröder som var fastighetsmäklare lurade en 87-årig kvinna att sälja sin sekelskifteslägenhet för långt under marknadspris till en av dem, enligt SR. Myndigheten FMI har nu beslutat att återkalla männens registreringar. 

En fastighetsmäklare övertalade en 87-årig kvinna att sälja sin sekelskifteslägenhet, belägen på Kungsholmen i Stockholm, till hans bror som också var fastighetsmäklare. Bostadsrättten med två rum och kök samt balkong ska ha sålts till ett kraftigt underpris, med hjälp av en tredje mäklarkollega från samma firma som en av bröderna. Det rapporterade Sveriges Radio (SR) i början av året.

Bostadsrättsföreningens styrelse anade dock oråd och samlade in bevis för att sedan anmäla de tre inblandade mäklarna till myndigheten Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) som valde att inleda ett ärende.

Av anmälan, inskickad av föreningens ordförande, framgår att en fastighetsmäklare “förmedlat en lägenhet till ett misstänkt underpris till en köpare som är hans bror”, samt att lägenheten ifråga tillhörde en av föreningens äldsta medlemmar på 87 år. Vidare lyfts att överlåtelsen genomförts med hjälp av en tredje mäklarkollega genom ett skrivuppdrag. 

Nu har FMI fattat beslut om att brödernas registreringar som fastighetsmäklare ska återkallas, medan den tredje mäklarkollegan klarar sig undan med en varning då hennes medverkan anses ha varit begränsad. 

Gällande köparens agerande konstaterade myndigheten att hans inblandning och agerande i affären ger “anledning att starkt ifrågasätta hans allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet”. Vid en sammantagen bedömning av mannens agerande bedömde FMI att han inte längre kan “anses som redbar och lämplig som fastighetsmäklare.”

Gällande köparens bror kom myndigheten fram till att han “agerat på ett sätt som får anses ägnat att rubba förtroendet för honom som fastighetsmäklare”.

Text: Bostadsrättsnytt

Ett fall där en brf ville väcka talan mot tidigare styrelseledamöter som beviljats ansvarsfrihet har tidigare prövats i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Målet har nu även fått tillstånd för prövning i Högsta domstolen. 

En bostadsrättsförening i Södertälje ville väcka skadeståndstalan mot två tidigare styrelseledamöter som beviljats ansvarsfrihet vid en föreningsstämma. Möjligheten prövades först av Stockholms tingsrätt, som avvisade bostadsrättsföreningens stämningsansökan. Domstolen ansåg att protokollet från föreningsstämman visade att medlemmarna slutligen varit eniga om att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. 

Detta trots att resultatet av den inledande omröstningen blev fyra röster för och fyra emot. Tingsrätten godtog inte heller föreningens invändning om att anteckningen i protokollet var felaktig, utan menade att det inte var visat att en tillräckligt stor medlemsminoritet motsatt sig ansvarsfrihet.

Tingsrättens beslut överklagades till Svea hovrätt som valde att ta upp målet. I hovrätten konstaterades visserligen att tillräckligt många medlemmar (minst en tiondel av de röstberättigade) röstat mot ansvarsfrihet. Detta då protokollet skulle kunna tolkas som att de fyra rösterna mot ansvarsfrihet kvarstod, även om utgången i slutändan blev att styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Att dessa fyra röster mot ansvarsfrihet kvarstod fanns det också stöd för på en ljudinspelning från stämman som bostadsrättsföreningen åberopat.

Hovrätten fastställde ändå avvisningsbeslutet eftersom talan väckts av föreningen själv och inte av den medlemsminoritet som motsatt sig ansvarsfrihet.  Även detta beslut överklagades och nu är det bestämt att målet ska upp i Högsta domstolen (HD):

“Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd med utgångspunkt i hovrättens bedömning att årsstämmans beslut var att bevilja styrelseledamöterna ansvarsfrihet och att en minoritet som bestod av minst en tiondel av de röstberättigade röstade mot ansvarsfrihet.”

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Nu finns ett formulär bakom medlemsinloggning att användas för digital röstning, något som kan användas i en förening om styrelsen i föreningen beslutat att medlemmarna får rösta digitalt. 

Under några år köpte och renoverade en man två tvåor i samma brf, för att sedan sälja dem med vinst. Trots att han nu köpt en tredje tvåa i föreningens hus anses det inte visat att förvärven skett i spekulationssyfte, enligt en ny hovrättsdom.  

En man köpte inom loppet av cirka 2,5 år två tvårumslägenheter i samma bostadsrättsförening i Malmö. Han ska ha låtit renovera bostäderna och sedan sålt dem med vinst. Efter att han förvärvat ytterligare en tvåa i föreningen valde dess styrelse att neka honom medlemskap, med motiveringen att boköpen skett i spekulationssyfte. Mannen valde därefter att vända sig till hyresnämnden för att få frågan om medlemskap prövad där.  

Föreningen framhöll att det rörde sig om ett systematiskt upplägg där mannen riktat in sig på billigare lägenheter med renoveringsbehov i syfte att sälja dessa vidare med vinst. Utöver det lyftes att mannen inte bott i de tidigare lägenheterna, trots att han varit folkbokförd där. Enligt föreningen var renoveringarna som utfördes så omfattande att lägenheterna inte gick att bo i under innehavstiden.

Mannen bestred uppgifterna som föreningen lämnat angående detta och uppgav att han visst bott i båda lägenheterna under sammanlagt två år och åtta månader. Han förklarade att renoveringarna genomförts för att förbättra boendestandarden och att föreningen informerats i förväg. 

Bostadsförsäljningarna förklarade mannen med personliga skäl, bland annat missnöje med ena lägenhets läge, samt förändringar i boendesituationen. Det aktuella köpet gjordes, enligt honom själv, i syfte att skapa ett permanent boende för sig och sin fru.

Hyresnämnden ansåg att det visserligen fanns omständigheter som talade för spekulation, men att föreningen inte visat att mannen saknade avsikt att bo i lägenheten. Eftersom hans uppgifter om boende och syfte inte motbevisats, beviljades medlemskap.

Föreningen överklagade nämndens beslut till Svea hovrätt som prövade fallet i slutet av mars i år. I domskälen konstaterar hovrätten att det i praxis är ett godtagbart skäl att neka medlemskap om det enda syftet med ett förvärv är att sälja bostadsrätten vidare. Samtidigt betonas att det är föreningen som har bevisbördan för att det varit fråga om ett sådant spekulationssyfte.

Vidare framhåller domstolen, i likhet med hyresnämnden, att tidigare köp och försäljningar med vinst visserligen talar i riktning mot spekulation. Avgörande i målet blev dock att mannens uppgifter om att han bott i lägenheterna inte kunnat motbevisas. Inte heller ansågs föreningen ha kunnat visa att hans avsikt med det aktuella köpet enbart varit att sälja vidare, eller att han saknar avsikt att använda lägenheten för permanentboende.

Hovrätten lyfte också att det inte kan anses visat att mannen har någon annan permanentbostad, vilket ytterligare talar för att avsikten är att bosätta sig i den aktuella lägenheten. Mot den bakgrunden valde hovrätten att döma för att bevilja mannen medlemskap i föreningen.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Otryggheten i bostadsområden ökar. För bostadsrättsföreningar och fastighetsägare handlar det inte bara om att skapa trivsel utan om att veta hur man faktiskt kan agera när problem uppstår. Men vad säger egentligen juridiken och hur kan styrelser arbeta både förebyggande och konkret när tryggheten hotas?

Allt fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar upplever problem kopplade till störningar, otrygghet och i vissa fall även brottslighet. Samtidigt har lagstiftningen förändrats, framför allt för hyresrätter, där hyresvärdar har fått större möjligheter att agera mot störningar och brottslighet, även när problemen sker utanför själva lägenheten.

För bostadsrätter är regelverket däremot mer begränsat och ställer högre krav på koppling mellan beteendet och nyttjandet av lägenheten.

– Det är betydligt högre krav i bostadsrätt än i hyresrätt. Lägenheten måste vara tydligt kopplad till det som sker, säger Martina Thunmarker, fastighetsjurist.

Det innebär att styrelsen ofta behöver arbeta mer metodiskt och långsiktigt för att kunna agera. När en boende orsakar störningar eller otrygghet är första steget nästan alltid att skicka en rättelseanmaning. Det är ett formellt brev där styrelsen beskriver vad som är fel och vad som måste upphöra. Det kan handla om återkommande fester, hotfullt beteende eller annan typ av störning. Poängen är att vara tydlig.

– Det måste framgå exakt vad personen gjort och vad den behöver ändra. Annars håller det inte juridiskt, säger Martina Thunmarker. Om problemen fortsätter efter detta kan det i nästa steg bli aktuellt med uppsägning men bara om processen skötts korrekt från början.

En vanlig utmaning i många föreningar är att det saknas tillräcklig dokumentation. Det gör det svårt att gå vidare, även om problemen är uppenbara för de boende.

Här behöver styrelsen vara tydlig med vad som krävs:

• Boende bör dokumentera störningar (tid, datum och vad som hänt)

• Flera vittnesmål väger tungt

• Inspelningar av ljud eller video kan fungera som bevis

– Man tittar på varje enskild händelse. Utan dokumentation blir det väldigt svårt att nå framgång, säger Martina Thunmarker.

Många föreningar överväger kameror som en lösning, särskilt vid problem med skadegörelse eller obehöriga i fastigheten. Men reglerna är tydliga: det krävs en noggrann avvägning mellan trygghet och integritet. I exempelvis trapphus och entréer väger integritetsskyddet ofta tungt. I mer avgränsade utrymmen, som garage eller soprum, kan möjligheterna vara större men det kräver alltid en genomtänkt motivering.

– Man måste kunna visa varför kamerabevakning är nödvändig och att det inte finns andra, mindre ingripande lösningar, säger Martina Thunmarker.

En fråga som ofta väcker oro är andrahandsuthyrning. När nya personer flyttar in utan att styrelsen riktigt har kontroll kan det skapa osäkerhet bland boende.

Styrelsen har dock verktyg:

• Föreningen har rätt att kräva att en ansökan om andrahandsuthyrning görs, och att då också få information om vem eller vilka som ska bo i lägenheten

• Agera (skyndsamt) vid olovlig uthyrning

– Det handlar mycket om att man inte vet vem som bor i fastigheten, och det skapar en oro i sig, säger Martina Thunmarker.

Ett återkommande misstag är att styrelser försöker hantera svåra ärenden själva för länge. Det kan leda till att formella fel begås, vilket i sin tur gör att processen måste börja om.

– Vi ser ofta att man har gjort fel från början. Då har man förlorat månader i onödan, säger Martina Thunmarker. Att ta in juridisk hjälp tidigt kan därför vara avgörande, inte minst för att säkerställa att alla steg tas i rätt ordning.

Så kan ni arbeta för ökad trygghet

För styrelser i brf:er och fastighetsägare handlar trygghetsarbetet i praktiken om några centrala saker:

• Agera tidigt när problem uppstår

• Ha en tydlig struktur för dokumentation

• Kommunicera med de boende

• Våga ta hjälp vid svårare ärenden

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ansvaret delas. De boende spelar en central roll genom att rapportera och dokumentera det som händer.

Att skapa trygghet i fastigheten är ett långsiktigt arbete som kräver både tydlighet och kunskap. Regelverket ger möjligheter men ställer också krav på att styrelsen agerar korrekt.

– Det viktigaste är att agera tidigt och göra rätt från början. Då har man mycket större chans att faktiskt lösa problemen, säger Martina Thunmarker.

Text: Fastighetsägarna

Bild: Colourbox

Från och med den 1 januari 2026 måste vissa fastighetsföretag och alla bostadsrättsföreningar redovisa enligt K3-regelverket. Det innebär att fastighetsbolag och brf:er behöver tillämpa huvudregelverket K3 i sin årsredovisning och får därmed inte längre redovisa enligt dagens enklare regelverk K2 – vilket kräver både förberedelser och förståelse.

Vad är K3?

K3 är Bokföringsnämndens huvudregelverk för årsredovisning enligt årsredovisningslagen. Regelverket är mer omfattande än K2, vilket möjliggör en mer rättvisande och långsiktig redovisning.

En central förändring i K3 är att större underhållsåtgärder – som stambyten eller fasadrenoveringar – kan redovisas som tillgångar som skrivs av över flera år. På så sätt undviks kraftiga resultatpåverkningar under ett enskilt år, vilket skapar ekonomisk stabilitet och jämnhet över tid.

Varför blir K3 aktuellt nu?

Bokföringsnämnden har fattat beslut om att K3 blir obligatoriskt från och med räkenskapsåret 2026. Anledningen är att K3 anses ge en mer rättvisande och transparent bild av ett företags och en förenings ekonomi, särskilt när det gäller hanteringen av stora investeringar och underhållsåtgärder.

K2 och K3 – viktiga skillnader

• Komponentavskrivning: K3 kräver att byggnaden delas upp i olika komponenter (t.ex. tak, fönster, installationer) med egna avskrivningstider. Syftet med uppdelningen på komponenter är att kunna göra rätt avskrivningar, eftersom olika delar av en byggnad har olika ekonomisk livslängd. När en komponent byts ut, skrivs bara den delen av, inte hela byggnaden. 

• Balansering av kostnader: Större investeringar redovisas som tillgångar och skrivs av över tid.

• Principbaserad redovisning: K3 ger större frihet men kräver mer kunskap och dokumentation.

Hur påverkas fastighetsägare och brf:er av K3?

Om du som fastighetsägare eller förening idag tillämpar K2 kommer en övergång till K3 innebära en förändring av både redovisningsprinciper och den praktiska bokföringen. Det krävs ett detaljerat anläggningsregister, uppdelning av byggnadens delar, samt en uppdaterad underhållsplan som speglar fastighetens faktiska skick och framtida behov.

Granska och uppdatera anläggningsregistret

Att granska och uppdatera anläggningsregistret betyder att du går igenom och uppdaterar den lista (registret) som visar vilka anläggningstillgångar som finns i fastighetsföretaget eller brf:en. I praktiken innebär det att du:

• Säkerställer att varje tillgång är rätt värderad, med korrekt anskaffningsvärde.

• Ser över ekonomisk livslängd och avskrivningstid för komponent

• Rättar felaktigheter eller tar bort tillgångar som inte längre finns kvar.

Vikten av en uppdaterad underhållsplan och flerårsbudget

En väl genomarbetad underhållsplan är inte bara ett krav för K3-redovisning, utan också ett verktyg för långsiktig ekonomisk hållbarhet. Den gör det möjligt att planera investeringar, fördela kostnader över tid och undvika överraskningar i resultatet.

Tillsammans med en flerårsbudget skapas ett stabilt beslutsunderlag som gynnar både styrelsearbetet och föreningens medlemmar.

Källa: Fastighetsägarna

Ombyggnation/renovering av bostadsrätt - detta kräver tillstånd. Definitionen av renovering är att förändra ett objekt till ett skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt skick. I praktiken tar renoveringar sig uttryck i bl.a. öppna planlösningar, flyttade kök och badrum samt uppfräschade ytskikt. Syftet med renoveringarna är i de flesta fall att förbättra boendemiljön (och i förlängningen att öka värdet på bostadsrätten).

En bostadsrättshavare har, till skillnad från innehavaren av en vanlig hyresrätt, en betydligt större handlingsfrihet när det gäller förändringar av den egna lägenheten. Det har dock ansetts viktigt att begränsa den enskildes frihet i nyttjandet så att föreningens ändamålsenliga förvaltning och skötsel av huset inte försvåras (vill du läsa mer om detta, se Propositionen ”Olika bostadsrättsfrågor”, 2002/03:12 s. 49-50). Detta uttrycks i 7 kap. 7 § bostadsrättslagen på följande sätt:

Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra en åtgärd som innefattar:

1. ingrepp i en bärande konstruktion,

2. installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,

3. installation eller ändring av anordning för ventilation,

4. installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller

5. någon annan väsentlig förändring av lägenheten.

För en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som innebär att ett sådant värde påverkas.

Skäl för nekande

En styrelse får inte vägra att medge tillstånd till åtgärderna om inte åtgärderna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Det ankommer dock på den medlem som gör ansökan att lägga fram utredning som utgör ett tillräckligt underlag för tillståndsprövningen.

Vid prövning av tillståndspliktiga förändringar i lägenheten ska föreningen, för att kunna neka tillstånd, göra klart mera sannolikt att påtaglig skada eller olägenhet för föreningen riskerar att uppstå som en följd av de avsedda åtgärderna än att så inte är fallet. 

Sammanfattningsvis betyder detta att föreningen i tillräckligt hög grad måste kunna bevisa att de åtgärder medlemmen vill göra riskerar leda till skada eller olägenhet för att ha rätt att neka åtgärden, men att medlemmen bär risken för att underlaget som beslutet bedöms på är tillräckligt.

Gränsdragning avseende lägenhetens gränser – ett ytterligare hinder för tillstånd

En grundläggande bedömning som måste göras inför en planerad förändring i bostaden är om åtgärderna som bostasdrättshavaren vill utföra ligger i eller utanför lägenheten. Regelverket som beskrivs ovan syftar till förändringar som avser sådant som utgör en del av och ligger i lägenheten. En bostadsrätthavare behöver således alltid ett godkännande från föreningen för att utföra förändringar som innefattar förändringar av delar som inte är en del av den egna lägenheten. Och bostadsrättföreningen har som utgångspunkt rätt att neka alla ingrepp som avser delar av byggnaden som inte är en del av lägenheten.

Vad som tillhör lägenheten kan i vissa fall vara svårt att avgöra och är ofta anledning till oenighet i fall där denna gränsdragning är avgörande för en bostadsrättshavares möjlighet att genomföra sin drömrenovering. Ämnet kommer inte avhandlas i detalj här men en bostadsrättshavare kan inte utgå från att allt som är synligt i lägenhet är en del av densamma. Det gäller i synnerhet för avloppsstammar och andra ledningar för avlopp, vatten och ventilation som är tillgängliga från lägenheten men löper genom byggnaden.

Då bostadsrättslagen inte ger ett precist svar om var gränsen för vad lägenheten i varje given situationen går så har lagstiftaren i viss mån överlämnat det till bostadsrättsföreningarna att definiera vad som ingår i lägenheten sina stadgar. En fingervisning om vad som utgör en del av lägenheten är vem som har underhållsansvaret enligt stadgarna samt vad som är naturligt givet installationernas tekniska egenskaper, dess åtkomlighet m.m. Ofta behöver en sammanvägd bedömning göras. Bostadsrättshavare bör vara försiktiga när det kommer till att själva göra denna bedömning eftersom det är stora risker förknippat med att genomföra åtgärder utanför den egna lägenheten.

Vad gör man om man inte får styrelsens godkännande?

Den bostadsrättshavare som är missnöjd över att inte ha fått styrelsens tillstånd till planerade renoveringsåtgärder eller som anser att styrelsens skäl för sin vägran inte är objektivt godtagbara har några alternativ.

Ett alternativ är att lägga renoveringsplanerna på is. Ett andra alternativ är att inte bry sig om styrelsen och renovera ändå. En väg som inte är att rekommendera. Enligt tidigare lagstiftning kunde en bostadrättshavare vid tvist efter en otillåten förändring framför allt riskera att tvingas återställa lägenheten. Detta medförde riskfyllda processer som ofta innefattande stor ekonomisk fallhöjd.

Sedan den 1 januari 2023 är emellertid otillåtna åtgärder lägenhet grund för förverkande och uppsägning: uppsägning får ske ”om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.”. Bostadsrättshavaren ska dock först ges möjlighet att vidta rättelse och rör det sig om en förändring i lägenheten som bedöms som ”ringa” utgör detta inte uppsägningsgrund. Risken att sägas upp och/eller att tvingas återställa lägenheten är alltså något varje medlem måste ha i åtanke om renoveringar görs utan uttryckligt godkännande av föreningen. Ett sista alternativ är att ansöka om hyresnämndens tillstånd.

Prövning i hyresnämnd

En bostadsrättshavare som är missnöjd med styrelsens beslut kan numera begära att hyresnämnden prövar frågan. Innan denna lagändring låg det på bostadsrättshavaren att stämma in föreningen till tingsrätten. En sådan process tar lång tid och är dyr. En prövning i hyresnämnden blir billigare då vardera parten som utgångspunkt står för sina egna ombudskostnader.

Viktigt att ha i åtanke vid en tillståndsprocess i hyresnämnden är att det ligger på bostadsrättshavaren att för hyresnämnden presentera tillräckligt underlag för att hyresnämnden ska kunna bedöma om det finns skäl att vägra tillstånd. Många ansökningar avslås just pga. att bostadsrättshavaren inte presenterat tillräckligt underlag.

Hur bör man som bostadsrättshavare agera inför en ansökan om tillstånd?

Numera bör den som vill gör en mer påtaglig förändring i sin bostadsrätt utgå från att tillstånd krävs. Vid tveksamhet, se till att noggrant läsa stadgarna och konsultera vid behov en specialiserad bostadsjurist.

Fråga styrelsen om vad som juridiskt tillhör lägenheten. Börja aldrig bygga utan skriftligt beslut /tillstånd från styrelse eller hyresnämnd/hovrätt.

Att renovera först och fråga sen kan bli den dyraste affären du gör i din bostadskarriär.

Text: Juristjouren

Bild: Colorbox

Svenska bostadsrättsföreningar är attraktiva måltavlor för ekonomisk brottslighet. Brf:er hanterar stora summor pengar och 2019 omsatte Sveriges drygt 24 500 bostadsrättsföreningar drygt 120 miljarder kronor. Men hur stor är egentligen förekomsten av brott? Nu har Brottsförebyggande rådet (Brå) låtit genomföra en enkätundersökning på området. Totalt deltog 1 518 brf:er i undersökningen. Av dessa uppgav 7 procent att de utsattes för någon form av ekonomisk brottslighet under 2025.

Vanligast förekommande var olika typer av fakturabedrägerier (4,6 procent), bedrägeri via social manipulation (2,1 procent) och utpressningsförsök (0,7 procent). Social manipulation innebär att bedragaren spelar på psykologiska faktorer hos mottagaren för att få denne att lämna ifrån sig känslig information. Du kan läsa mer om metoden hos Stöldskyddsföreningen.

Få brf:er som utsattes för fakturabedrägerier blev dock av med pengar. Sex föreningar lurades att betala bluffakturor, medan två föreningar förlorade pengar eller känslig information på grund av social manipulation. Denna bedrägerimetod förekommer främst via e-post.

Enligt Brå är det mycket ovanligt med brott av karaktären trolöshet mot huvudman eller förskingring. Utpressnings- eller mutförsök är också mycket sällan förekommande. Myndigheten noterar dock att ett mörkertal är troligt, vilket beror på att bostadsrättsföreningarna inte alltid vet om att de faktiskt utsatts.

Undersökningen tittade även på bostadsrättsföreningarnas sårbarhet för brott. Då sattes ett antal sårbarhetsfaktorer i relation till brf:ernas storlek:

• Bland små föreningar (upp till 12 lägenheter) är sårbarheten högst när ekonomiska rutiner saknas eller inte följs.
• I stora föreningar (fler än 100 lägenheter) är en eller flera externa ledamöter den högsta sårbarhetsfaktorn.
• Bristande kontinuitet och lågt engagemang i styrelsen gör främst små och medelstora (13-99 lägenheter) föreningar sårbara.

I en slutkommentar skriver Brå om statistiken att "eftersom det inte är ett slumpmässigt urval bör resultaten på aggregerad nivå inte generaliseras till samtliga föreningar i Sverige."

 Skydda er bostadsrättsförening mot bedrägerier

Ekonomiska bedrägerier mot bostadsrättsföreningar ökar. För styrelser är det viktigare än någonsin med tydliga rutiner och aktiv riskhantering. Det gäller att förebygga, upptäcka och agera innan föreningen drabbas.

Så minskar ni sårbarheten

1. Bygg upp robusta rutiner och intern kontroll

En starkt bidragande orsak till att föreningar utsätts för ekonomisk brottslighet är digitala betallösningar som utnyttjas av brottslingar. Det är viktigt att vara vaksam på ovanliga eller otydliga betalningar. Med tydliga rutiner och kontroller att fakturor och utbetalningar stämmer överens med utfört arbete, blir det svårare för brottslingar att lyckas.

 2. Säkra upphandlingar och öka kunskapen

För att bygga ett starkt skydd behöver styrelsen arbeta systematiskt med upphandlingar, uthyrning av lokaler och dokumentation av beslut. Säkerställ rätt kompetens vid större entreprenader. Utbildning är också viktigt, både för att höja kunskapen och för att skapa en kultur där man hjälper varandra att undvika misstag. 

3. Inför dubbel attest

Sårbarheten kan vara hög i den löpande fakturahanteringen. När enbart en person attesterar en betalning ökar risken för misstag eller medvetna fel. En enkel och förebyggande åtgärd är att införa dubbel attest. Genom att införa dubbel attest minskar föreningen sin sårbar­­het avsevärt och ökar transparensen, vilket även stärker förtroendet för ekonomihanteringen bland medlemmarna.

4. Tydliggör ansvarsfördelning och säkra god dokumentation

Med tydlig ansvarsfördelning inom styrelsen minskar risken för maktkoncentration, och insynen i ekonomin ökar. Det minskar risken för att en och samma person har kontroll under lång tid. Det gör det också lättare att upptäcka fel, brister eller medvetna oegentligheter.

5. Ta hjälp för att stärka ert skydd 

Text: HSB

Foto: Colorbox

För de som hyrt ut sin privatbostad kan relevanta uppgifter saknas i den förtryckta deklarationen. Myndigheten Skatteverket uppmanar därför berörda att dubbelkolla detta. 

Personer som hyrt ut sin privatbostad ifjol kan nu behöva deklarera eventuell vinst. Uppgifter från digitala uthyrningsplattformar rapporteras in till Skatteverket, men syns inte alltid i den förtryckta deklarationen och de som berörs uppmanas därför att kontrollera detta. Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Har du haft en inkomst på max 40 000 kronor på uthyrning av privatbostad behöver du inte fundera över att deklarera inkomsten. Men har du haft större inkomster än så behöver du sätta dig in i reglerna, som är olika beroende på om du hyrt ut hus eller lägenhet, säger Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman i pressmeddelandet. 

Gäller det uthyrning av en bostadsrätt får avdrag göras för månadskostnaden till bostadsrättsföreningen, men bara för aktuell tidsperiod och för den del av lägenheten som varit uthyrd. 

I Skatteverkets årliga kontroller i kategorin bostadsuthyrning har myndigheten noterat att många inlämnade deklarationer behöver justeras. 

– Vi ser att många missar att deklarera sin uthyrning eller missförstår reglerna. Men med Skatteverkets beräkningshjälp är det enkelt att ta reda på om uthyrningen ska deklareras, tillägger Johan Schauman.

Källa: Bostadsrättsnytt

Efter majoritetsbeslut skulle en bostadsrättsförening installera en trapphiss i sitt hus i Stockholm, men tingsrätten stoppade det då förändringen ansågs kunna påverka bostädernas värde negativt.

Stockholms tingsrätt har upphävt en bostadsrättsförenings beslut om att installera en trapphiss i sitt byggnadsminnesförklarade flerbostadshus, Whitlockska huset, på Östermalm i Stockholm. I fastigheten finns elva bostadsrätter, men ingen hiss.

Styrelsen hade föreslagit att en hopfällbar plattformshiss skulle monteras i trapphuset och länsstyrelsen gav 2023 tillstånd till åtgärden i enlighet med kulturmiljölagen.

Vid en extra föreningsstämma röstade en enkel majoritet av föreningens medlemmar för installationen. Tre bostadsrättshavare vände sig därefter till tingsrätten och yrkade att stämmobeslutet skulle upphävas. De anförde bland annat att installationen av trapphissen skulle förändra den estetiska miljön samt kunna påverka lägenheternas värde negativt.

Tingsrätten konstaterar i sin dom att beslut om väsentliga förändringar i en brf normalt kan fattas med enkel majoritet, men att kvalificerad majoritet exempelvis krävs när förändringar i gemensamma utrymmen riskerar att göra lägenheter mindre attraktiva eller påverka deras värde. Enligt domstolen fungerar denna bestämmelse som en skyddsregel för bostadsrättshavare.

I det aktuella fallet fäste tingsrätten särskild vikt vid att den aktuella fastigheten är byggnadsminnesförklarad och att trapphuset har betydande kulturhistoriska värden.

Domstolen konstaterade att hissinstallationen skulle innebära en fysisk och estetisk förändring av gemensamma utrymmen som alla bostadsrättshavare disponerar. Enligt tingsrätten kunde förändringen påverka bostadsrätternas attraktivitet och därmed deras värde.

Sammantaget bedömde domstolen att beslutet borde ha fattats med kvalificerad majoritet eftersom bostadsrättslagens skyddsregel ansågs vara tillämplig.

Kort om enkel eller kvalificerad majoritet

För att uppnå enkel majoritet krävs mer än hälften av de avgivna rösterna, medan det för kvalificerad majoritet behövs att minst två tredjedelar av de röstande vid stämman gått med på beslutet. För att ett beslut som kräver kvalificerad majoritet ska vara giltigt måste det också ha godkänts av hyresnämnden. 

Ur domen:
“Beslut som innebär väsentliga förändringar av en bostadsrättsförenings hus ska enligt 9 kap. 15 § BRL fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Som huvudregel gäller för sådana beslut den mening som fått mer än hälften av de avgivna rösterna, dvs. ett enkelt majoritetskrav (9 kap. 14 § BRL och 6 kap. 33 § EFL).”

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Trots nedgången pekar prognoserna på att ränteläget vänder upp igen de kommande åren vilket kan sätta press på avgifterna. Räntekostnaderna motsvarar idag cirka 22 procent av årsavgiften i en genomsnittlig bostadsrättsförening. Samtidigt är räntenivån fortsatt väsentligt högre än för tre år sedan.

– Vi ser nu en viss nedgång i snitträntan, men bostadsrättsföreningars räntor är trögrörliga. Många lån är bundna och effekterna av tidigare ränteförändringar slår igenom med fördröjning, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo.

Rörliga räntor är åter lägre än bundna räntor i snitt. Hela 62 procent av lånevolymen har rörlig ränta eller kortare än ett års bindningstid, medan andelen äldre lågräntelån nu är under 10 procent. Det gör många föreningar mer känsliga för framtida ränteuppgångar, särskilt i Stockholm där andelen rörliga och korta bindningstider är hög.

Små och högt belånade föreningar betalar mer

Rapporten visar tydliga ränteskillnader. Mindre föreningar och föreningar med låg total lånevolym betalar generellt högre ränta. Även skuldsättningen påverkar villkoren – över 10 000 kronor i skuld per kvadratmeter innebär i genomsnitt högre ränta. Den genomsnittliga skulden uppgår till 6 221 kronor per kvadratmeter och har stigit svagt jämfört med tidigare år.

Lågt sparande kan bli en risk

Bostadsrättsföreningars fasta amortering uppgår i genomsnitt till 47 kronor per kvadratmeter och år, vilket motsvarar cirka 15 procent av sparbehovet. Kombinationen av låg amortering och hög andel rörliga lån innebär en ökad sårbarhet när ränteläget förändras.

– Föreningar med lågt sparande och hög skuldsättning riskerar att hamna i en situation där avgiftshöjningar blir svåra att undvika, säger Jonas Gustavsson.

Räntorna väntas stiga igen

Enligt Nabos bedömning väntas styrränta och marknadsräntor stiga igen i takt med att inflationen stabiliseras och omvärldsläget förblir osäkert. För bostadsrättsföreningar innebär det att den nuvarande räntenedgången sannolikt är tillfällig.

Text: Nabo

Bild: Colourbox

Vår ordförande Staffan Teste medverkade i TV4-nyheterna den 1 april med anledning av att flera bostadsrättsföreningar utsatts för bedrägerier och bland annat tömts på pengar. Efter att detta granskats så ställs nu krav på lagändringar. Cirka 3 minuter in i inslaget hittar du Staffans medverkan.

LÄNK till TV4-nyheterna

En bostadsrätt till salu i Stockholm hade enligt annonsen en fungerande öppen spis, men efter försäljning orsakade spisen rökutveckling i bostaden. Stockholms tingsrätt har gett köparna rätt till prisavdrag trots att felet konstaterades utanför lägenheten.

Köpare av en bostadsrätt i Vasastan, Stockholms innerstad, har fått rätt till prisavdrag efter att en öppen spis som marknadsförts som fungerande visat sig vara obrukbar. I domskälen konstaterar Stockholms tingsrätt att bostadsrätten var behäftad med fel, trots att orsaken till problemet var en förträngning i en rökkanal lokaliserad “utanför och ovanför” lägenheten. “Av utredningen har framgått att förträngningen i rökkanalen är belägen i höjd med golvet på lägenheterna tre trappor upp i byggnaden, medan den överlåtna bostadsrättslägenheten finns en trappa upp.”

Vidare framhåller tingsrätten att bostadsrätten som sålts, oavsett detta, avvikit från vad som avtalats. “Att den öppna spisens bristande funktionsduglighet beror på ett förhållande hänförligt till rökkanalen som är utanför och ovanför lägenheten, innebär inte att lägenheten inte avviker från vad som avtalats och de uppgifter som lämnades före köpet, nämligen att den öppna spisen var fungerade.”

Tingsrättens sammantagna bedömning blev att det inte gick att elda i den öppna spisen eftersom rök trängde in i lägenheten, samt att det av marknadsföringen framgick att bostaden skulle ha en fungerande öppen spis, bland annat genom objektsbeskrivningen och bilder där en tänd brasa syntes i spisen. Domstolen ansåg därför att bostadsrätten avvek från vad som avtalats och från de uppgifter som lämnats inför köpet.

Säljarna hänvisade i sin talan till att rökkanalen enligt stadgarna var bostadsrättsföreningens ansvar. Tingsrätten ansåg dock att detta inte förändrade bedömningen att bostadsrätten var behäftad med fel i förhållande till vad som avtalats. Domstolen ansåg också att säljarna måste ha känt till problemen eftersom information om rökkanalerna tidigare delats ut till medlemmarna i föreningen.

Försäljningen av bostadsrätten skedde i november 2022 och reklamationen gjordes i augusti 2023. Trots att bostadsrätten sålts i befintligt skick och köparna inte undersökt spisen innan förvärvet, ansåg tingsrätten att de haft rätt att förlita sig på de uppgifter som lämnats inför köpet.

Köparna ansågs också ha reklamerat felet inom skälig tid eftersom de först försökt få klarhet i om bostadsrättsföreningen skulle åtgärda problemet. Tingsrätten hänvisade bland annat till att reklamationsfristen kan förlängas i fall då en köpare haft anledning att anlita sakkunniga för att bedöma felet.

När det gäller ersättningen bedömde tingsrätten att en obrukbar öppen spis rimligen kunde minska lägenhetens värde med omkring 200 000 kronor, och gav därför köparna rätt till ett prisavdrag motsvarande det beloppet.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox