Två bröder, båda fastighetsmäklare, lurade en 87-årig kvinna i Stockholms innerstad att sälja sin bostadsrätt från sekelskiftet till en av dem. Priset sattes långt under marknadsvärdet, rapporterar SR. 

En fastighetsmäklare övertalade en 87-årig kvinna att sälja sin sekelskifteslägenhet, belägen på Kungsholmen i Stockholm, till hans bror som också var fastighetsmäklare. Bostadsrättten med två rum och kök samt balkong, ska ha sålts till ett kraftigt underpris. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) P4 Stockholm.  

Mannens försök att övertala kvinnan att genomföra försäljningen uppges ha pågått under en längre tid. 

– Nej men han malde ju ner mig, så att jag själv tappade tron. Jag kände mig fångad. Jag trodde ju inte att det fanns någon annan utväg, säger kvinnan till P4 Stockholm.

Det hela ska ha börjat med att kvinnan bett om en värdering av sin bostad. Lägenheten finns på en av stadsdelens dyrare adresser, har en takhöjd på tre meter samt tidsenliga detaljer i form av stuckatur och finsnickeri.

Mäklaren hävdade att bostadsrätten skulle vara svårsåld, men sökte ändå aktivt kontakt med kvinnan löpande under flera år. 

Enligt inslaget ska det sedan ha gått till så att den ena av bröderna riggade en försäljning av lägenheten till den andra. Priset sattes flera miljoner kronor under marknadsvärdet. Kvinnan köpte en ny bostad i Hälsingland och kände sig pressad att sälja. En kvinnlig kollega från samma firma som en av bröderna anges som fastighetsmäklare på kontraktet.

Dock anar ordföranden och styrelsen i aktuell bostadsrättsförening oråd.

– Vi tror att det här är en sorts bedrägeri då som har ägt rum här, säger han till P4 Stockholm.

Därefter väljer ordföranden att gå upp till 87-åringen för att berätta vad de misstänker och i och med det sätts processen att reda ut saken i gång. En granne beskriver det som att mäklaren utsatte den äldre kvinnan för grooming. Styrelsen samlar in bevis och anmäler sedan de tre inblandade mäklarna till myndigheten Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) som väljer att inleda ett ärende. I samma veva fortsätter den ena brodern att pressa på för att få medlemskap i bostadsrättsföreningen beviljat.   

Två av mäklarna ska ha varit verksamma vid ett av kedjan Mäklarhusets kontor, vars vd ger följande kommentar till SR:
– Det här är ju förskräckligt alltså.

Vd:n ska ha fått information om vad som pågick under tiden som mäklarna utreddes av FMI och valde att ge dem sparken.
– Dom har brutit mot god mäklarsed och dom har gjort den här affären, om jag får säga, bakom ryggen på oss. Så är det, tillägger han i inslaget.

Det ska nu ha ingåtts ett nytt avtal om att avbryta lägenhetsförsäljningen.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Regeringen radar upp reformer som på olika sätt förändrar villkoren för landets bostadsrättsföreningar och boende – från mer generös andrahandsuthyrning och trygghetssatsningar till nya moms- och bolåneregler. Här är en genomgång av läget just nu.

 Förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning

Regeringen vill ändra regelverket för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. I den lagrådsremiss som regeringen har presenterat ingår flera förändringar av reglerna för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Förslagen innebär bland annat att uthyrning ska kunna ske under längre tidsperioder och att privatpersoner ska kunna hyra ut upp till två bostäder samtidigt, med fri hyressättning som norm.

 Förslag om stärkt trygghet i bostadsrätter

Regeringens snabbspårsutredning Stärkt trygghet i bostadsrätter har presenterat förslag som ska ge bostadsrättsföreningar bättre möjligheter att motverka otrygghet och kriminalitet.

Förslagen innebär bland annat att en bostadsrätt ska kunna sägas upp även om brottsligheten sker på platser som ligger längre från själva bostaden än vad som tidigare varit möjligt. Våld, hot eller liknande handlingar som påverkar tryggheten i eller omkring föreningen ska kunna ligga till grund för uppsägning. Förslagen innebär också att bostadsrättsföreningars möjligheter att neka medlemskap skärps och förtydligas.

Momsreglerna vid uthyrning av parkeringsplatser ändras

Parkeringsplatser och garage som hyrs separat från bostaden ska beläggas med 25 procent moms. Det fastslog Skatteverket i ett nytt ställningstagande under hösten 2025. Det nya synsättet ska träda i kraft 1 oktober 2026 och påverkar såväl hyresgäster som bostadsrättshavare.

Bostadsrättsföreningar och hyresvärdar behöver se över sina nuvarande hyresavtal för p-platser till boende. Saknas momsklausul behöver avtalen med stor sannolikhet förhandlas om för att harmonisera med Skatteverkets nya synsätt. Dessutom behöver brf:er som i dagsläget inte är momsregistrerade och vill fortsätta hyra ut parkeringsplatser ansöka om momsregistrering hos Skatteverket. Kostnader relaterade till själva parkeringsplatserna kommer då att omfattas av avdragsmöjligheter.

Förslag om nya bolåneregler

Den 1 april föreslås bolånetaket höjas från 85 till 90 procent. Rent konkret innebär det att kravet på kontantinsats vid bostadsköp sänks, något som särskilt väntas underlätta för unga som vill in på bostadsmarknaden. Regeringen aviserar också att man planerar att slopa det så kallade skärpta amorteringskravet. Detta infördes 2018 och innebär att den som har bolån på över 4,5 gånger hushållets inkomst behöver amortera ytterligare en procent. Det ordinarie amorteringskravet om 1 procent för lån mellan 50-70 procent av priset samt 2 procent för lån överstigande 70 procent kvarstår.

K3-övergången

Övergången till K3‑regelverket innebär att bostadsrättsföreningar behöver gå över till mer omfattande och principbaserade redovisningsregler, bland annat med krav på komponentavskrivningar och mer detaljerade upplysningar i årsredovisningen, vilket ger en mer rättvisande bild av föreningens långsiktiga ekonomi. K3 börjar gälla för alla bostadsrättsföreningar från och med det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Kontakta gärna din HSB-förening för mer information om hur ni hanterar övergången.

Fastighetsägare med skyddsrum ska enligt förslaget genomföra en förenklad kontroll om de får ett föreläggande från myndighet.

Ny lag om skyddsrum

I regeringens förslag till ny lag förtydligas att fastighetsägare och nyttjanderättshavare är skyldiga att ställa i ordning skyddsrum eller skyddade utrymmen vid höjd beredskap. Fastighetsägare med skyddsrum ska enligt förslaget genomföra en förenklad kontroll om de får ett föreläggande från myndighet. Kommunerna får samtidigt ansvar för att informera om vilka krav som gäller.

Enligt förslaget ska den som behöver vidta åtgärder för att förbättra ett skyddsrum ha rätt till skälig ersättning från staten. Detsamma gäller vid nybyggnation av skyddsrum, om sådana beslutas i området.

Lag om avgift för områdessamverkan

Regeringen har föreslagit en ny lag om avgift för områdessamverkan. Lagen ska ge möjlighet för organisationer som bedriver områdessamverkan att ta ut en avgift från fastighetsägare inom ett geografiskt avgränsat område. Förslaget avser samverkan i den byggda miljön där fastighetsägare och andra aktörer gemensamt analyserar behov och genomför åtgärder för att utveckla området. Åtgärderna kan bland annat syfta till att förebygga brott, öka tryggheten och stärka områdets attraktivitet.

Bostadsrättsregister

Lantmäteriet har i uppdrag av regeringen att inrätta ett register för alla bostadsrätter. I en lagrådsremiss föreslår regeringen att bostadsrättsföreningarna ska börja lämna information till registret från och med 2027. 

Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon 

Ett lagförslag innebär att den som bor i bostadsrätt eller hyresrätt och enligt avtal har rätt att använda en bilparkeringsplats ska kunna begära att en laddningspunkt installeras vid platsen. Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för att installationen genomförs. Kostnaden ska dock bäras av den boende som begär laddningspunkten. Fastighetsägaren får endast avslå en begäran om det finns en så kallad befogad anledning.

Förslaget bygger på EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och syftar till att underlätta omställningen till eldrivna fordon. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 29 maj 2026. 

Fastighetsnära insamling

Fastighetsnära insamling av förpackningar ska gälla från och med den 1 januari 2027, efter övergångsperioden 2024-2026. Detta innebär att miljörummen i fastigheterna kan behöva ses över vad gäller utformning, yta och utrustning i takt med att kommunerna inför fastighetsnära insamling. Skyltning och sorteringsanvisningar behöver anpassas till de uppdaterade utsorteringskraven och till lokala kommunala lösningar.

Text: HSB

Bild: Colourbox

Regeringen har nu överlämnat en proposition om ett nationellt bostadsrättsregister till riksdagen. Detta enligt ett pressmeddelande från Lantmäteriet. 

Myndigheten Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att förbereda för ett nationellt bostadsrättsregister, något som Bostadsrättsnytt tidigare skrivit om. Genom ett sådant register ska konsumentskyddet kunna stärkas samtidigt som det kan förenkla för bankerna att använda bostadsrätter som pant.

Förslaget har varit ute på lagrådsremiss för juridisk granskning under vintern och nu i februari lämnade regeringen över en proposition till riksdagen om att upprätta ett nationellt bostadsrättsregister. Detta enligt ett pressmeddelande från Lantmäteriet.

Där framgår att lagändringarna som rör uppbyggnaden av ett sådant register är tänkta att börja gälla den första januari 2027 och registret beräknas vara klart om två till tre år. 

I registret ska det exempelvis finnas information om bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar. 

– Ett bostadsrättsregister kommer att öka rättssäkerheten, stärka konsumentskyddet och bidra till en mer transparent bostads- och kreditmarknad. På sikt kan det förenkla vardagen för både privatpersoner, myndigheter och aktörer på marknaden, säger Dennis Lindén på Lantmäteriet i pressmeddelandet.

Registret uppges också kunna bli ett verktyg för brottsbekämpande myndigheter i sitt förebyggande och utredande arbete. 

Enligt myndigheten är målet ett successivt införande av registret och att det ska vara fullt operativt kring år 2030.

Nästa steg är alltså att låta riksdagen rösta om förslaget via den proposition som regeringen lämnat in om registret och om det går igenom blir det en ny lag. Av information på riksdagens webbplats framgår att civilutskottet har fram till den tredje mars i år på sig att bereda ärendet tillsammans med inkomna följdmotioner från riksdagsledamöter.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Svea hovrätt ändrar hyresnämndens beslut och avslår en ansökan om medlemskap i en brf i Stockholm, då kravet på permanent boende i lägenheten inte ansågs vara uppfyllt.

Nyligen prövade Svea hovrätt en tvist mellan en bostadsrättsförening på Kungsholmen i Stockholm och en privatperson som genom gåva förvärvat en bostadsrätt i föreningen, där frågan i målet var om förvärvaren hade rätt till medlemskap trots att föreningen ansåg att han inte bodde permanent i lägenheten.

Bostadsrättsföreningen motsatte sig medlemskap med hänvisning till dess stadgar, som kräver att medlemmen för egen del ska bosätta sig permanent i lägenheten, och gjorde gällande att förvärvaren inte var bosatt där utan hade sina huvudsakliga intressen på annan ort.

Hyresnämnden i Stockholm var första instans att pröva frågan och beviljade medlemskap efter att ha fäst stor vikt vid förvärvarens egna uppgifter som lämnats under sanningsförsäkran; att han bodde i lägenheten och hade för avsikt att bosätta sig där permanent.

Förvärvaren uppgav bland annat att han bor i lägenheten och att hans ambition är att pensionera sig i Stockholm tillsammans med sin fru.

Vid sin bedömning beaktade hyresnämnden även att förvärvaren uppgett att han successivt avvecklat tidigare engagemang, att han inte längre hade uppdrag utomlands samt att han åtminstone tidvis hade brukat lägenheten tillsammans med sin mor.

Hyresnämnden ansåg vidare att föreningens prövning av förvärvarens bosättningsavsikt hade gått längre än vad föreningen normalt gör vid medlemsprövningar och att denna till stor del grundats på historiska förhållanden.

Vid en sammantagen bedömning fann hyresnämnden därför att stadgarnas villkor om permanent bosättning var uppfyllda och att det inte framkommit något som innebar att föreningen inte skäligen borde godta förvärvaren som medlem.

Efter överklagande gjorde hovrätten en annan bedömning. Inledningsvis konstaterades att kravet på bosättning enligt stadgarna motsvarar ett krav på stadigvarande eller permanent boende i lägenheten.

I hovrätten breddades också utredningen genom tilläggsförhör med en styrelseledamot samt genom att ytterligare vittnen hördes, bland annat en person som tidigare varit bosatt på samma våningsplan som den aktuella lägenheten, samt en vän till förvärvaren.

Hovrätten fäste stor vikt vid föreningens utredning, som bestod av detaljerade vittnesuppgifter om vilka personer som faktiskt vistats i lägenheten under flera år.

Förvärvarens egna uppgifter om boendeförhållandena bedömdes som påtagligt knapphändiga, och hovrätten ansåg att vittnesuppgifterna gav anledning att ifrågasätta om lägenheten utgjorde hans huvudsakliga och permanenta bostad.

Vid en samlad bedömning fann hovrätten att kravet på permanent bosättning inte var uppfyllt och ändrade därför hyresnämndens beslut genom att avslå ansökan om medlemskap i bostadsrättsföreningen.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

Fastighetsbolaget Qressida Group är på väg att lansera en modell för en ny typ av bostadsrätt, kallad Folkrätt, där marken inte ägs av bostadsrättsföreningen utan arrenderas av Qressida som äger den. På detta sätt kan insatsen sänkas för den som vill köpa. Det står att läsa i Fastighetstidningen.

Upplägget beskrivs som ett alternativ för köpare som saknar möjlighet att ta stora lån, exempelvis yngre vuxna och nyanlända med lägre inkomster. Det första projektet av denna typ kommer innefatta 107 nyproducerade lägenheter i Kista, Stockholm Västerort, med planerad inflyttning 2028. I kalkylen anges priser från omkring 600 000 kronor för mindre lägenheter upp till cirka en miljon kronor för större, vilket motsvarar kvadratmeterpriser på 15 000–16 000 kronor.

I stället för bolån ska föreningens medlemmar betala en arrendeavgift för fastigheten, som för Kistaprojektet uppges uppgå till omkring 11 miljoner kronor årligen. För en lägenhet på 50 kvadratmeter uppges arrendeavgiften landa på runt 8 700 kronor i månaden. 

– Månadskostnaden blir ungefär densamma som för en vanlig bostadsrätt, men i stället för att köparen betalar till banken så betalar man till oss, säger Qressidas bolagsjurist Lev Maslyannikov till Fastighetstidningen.

Arrendeavtalet ska enligt tidningens artikel följa prisindex och löpa i 25 år, vilket beskrivs som den längsta tillåtna arrendetiden enligt lag.

– Intentionen är att avtalet förnyas när det löper ut, och är det så att vi säljer fastigheten till annan ägare så gäller avtalet även då, fortsätter Lev Maslyannikov.

Han tillägger att bostadsrättshavarna med denna modell själva kommer att äga sina lägenheter, samtidigt som Qressida innehar en andel i föreningen om 50 procent.  I de flesta bostadsrättsprojekt äger föreningen marken eller har tomträtt från kommun eller stat, medan Folkrätts upplägg innebär att marken arrenderas av en privat aktör, något som beskrivs som ovanligt. Den juridiska konsekvensen blir att byggnaden står på så kallad ofri grund, vilket enligt artikeln kan göra banker och finansinstitut osäkra på hur säkerheten ska bedömas vid utlåning.

Från bolagets sida framhålls dock att risken inte bedöms vara större än vid tomträtt via kommun eller staten. Bolaget lyfter till exempel fall där Statens Fastighetsverk äger marken och där andrahandsmarknaden fungerar.

– Händer något med fastigheten som leder till att föreningen tvingas lämna så står det i avtalet att de ska lösas ut till marknadsvärde, säger Lev Maslyannikov till Fastighetstidningen.

I samma artikel beskriver en fastighetsjurist konstruktionen som tveksam och menar att både föreningar och köpare kan få svårt att överblicka hur ekonomin och villkoren utvecklas över tid.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Tingsrätten har fastslagit att en fastighetsmäklare agerat grovt vårdslöst vid förmedling av nya bostadsrätter och förpliktar mäklaren att betala skadestånd på grund av ogiltiga upplåtelseavtal.

I en ny dom har Göteborgs tingsrätt slagit fast att en fastighetsmäklare agerat grovt vårdslöst vid förmedling av bostadsrätter i ett nyproduktionsprojekt och förpliktar mäklaren och mäklarbolaget att betala skadestånd till ett fastighetsbolag efter att upplåtelseavtal visat sig vara ogiltiga.

Fastighetsmäklaren anlitades för att teckna avtal med intressenter avseende sammanlagt tretton nyproducerade bostadsrätter, i ett projekt som bedrevs av ett fastighetsbolag och en bostadsrättsförening.

Under våren och sommaren 2021 undertecknade tretton intressenter upplåtelseavtal, men endast fem av dessa fullföljde senare sina köp. Enligt domen var samtliga upplåtelseavtal ogiltiga eftersom någon ekonomisk plan inte hade upprättats eller registrerats hos Bolagsverket vid tidpunkten för avtalens undertecknande.

Tingsrätten slog fast att det saknades lagliga förutsättningar för bostadsrättsföreningen att ta emot handpenningar och att föreningen inte hade rätt att förfoga över bostadsrätterna.

Domstolen bedömde att mäklaren brustit i sin skyldighet att kontrollera förfoganderätten, vilka åtgärder föreningen varit skyldig att vidta för att kunna förfoga över lägenheterna, samt att informera uppdragsgivarna om villkoren för bindande avtal.

Att som fastighetsmäklare medverka till upprättandet och undertecknandet av sådana lagstridiga avtal strider enligt tingsrätten på ett uppenbart sätt mot god fastighetsmäklarsed.

Med hänsyn till mäklarens yrkeserfarenhet och att hon fortsatt uppdraget trots osäkerheter kring avtalens laglighet, bedömde tingsrätten att vårdslösheten varit grov.

Mäklaren och mäklarbolaget förpliktades därmed att solidariskt betala skadestånd till fastighetsbolaget, dels för felaktigt debiterat mäklararvode, dels för ekonomiska följdskador som uppkommit till följd av att upplåtelseavtalen varit ogiltiga. Tingsrätten kom också fram till att mäklaren enligt uppdragsavtalet endast haft rätt till provision om bindande avtal träffats, vilket inte skedde för åtta av bostadsrätterna, men att arvode ändå fakturerats.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

I vinter har det upptäckts rekordmånga istappar vid takrännor i Stockholm och Göteborg, rapporterar TV4, som också tittat närmare på när risken att träffas är störst. De uppges också kunna väga upp till 40 kilo. 

Denna vinter har det kommit in ovanligt många rapporter om istappar hängandes längs takrännor i Stockholm och Göteborg. Det rapporterar nyhetskanalen TV4 som via tidningen Göteborgs-Posten (GP) tagit del av uppgifter från räddningstjänsten och pratat med Fredrik Tamm som står bakom tjänsten Istappstelefonen i Stockholm. Även plåtslagare som jobbar med att ta ned istappar har intervjuats och instämmer i beskrivningen. 

I Göteborg har det upptäckts omkring 50 istappar fem eller sex våningar upp som uppges vara ovanligt stora. I Stockholm handlar det om hundratals inrapporterade istappar.

– Så här många ärenden har vi inte haft på tio år, säger Fredrik Tamm i en kommentar på TV4:s hemsida.

Vidare manar räddningstjänsten i Göteborg till försiktighet då istappar på upp till två meter upptäckts, vilka uppges kunna väga mellan 30–40 kilo. 

Hos tjänsten Istappstelefonen, för anmälan av istappar i Stockholm, ska antalet ärenden uppgå till 750.   

– Det är ett läge där vi har betydligt fler riskfaktorer i form av istappar än det finns tillgängliga leverantörer som kan få bort dem, fortsätter Fredrik Tamm.

Han tillägger att antalet ärenden inte varit så här många på tio år. 

Enligt TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren faller istappar oftast av sin egen tyngd, blåst eller om det blir milt väder. Det bekräftas även av Fredrik Tamm.

– Några dagar av plusgrader brukar räcka. Men vi har också fått flera anmälningar om istappar som växt på sig under bara några dagar, då blir de till slut för tunga, säger han till TV4.

Att bo ensam blir allt vanligare i Sverige. I dag består omkring hälften av alla hushåll i landet av endast en vuxen person, en andel som vuxit snabbt under det senaste decenniet.

– Vi ser framför allt en tydlig ökning bland personer i åldern 70 till 79 år. Det väcker frågor om hur bostadsutvecklingen behöver anpassas framöver, säger Hans Jonsson, nationalekonom på Boverket.

Mellan 2015 och 2024 ökade andelen ensamhushåll i Sverige med cirka tre procentenheter. Det kan låta marginellt, men i praktiken rör det sig om stora volymer. I Västra Götaland, där ökningen uppgick till 2,8 procentenheter under perioden, innebär det nästan 60 500 fler ensamhushåll.

I vissa delar av landet är utvecklingen ännu tydligare. I både Västernorrland och Norrbotten har andelen hushåll med endast en vuxen ökat med över fyra procentenheter sedan 2015. När hushållsstrukturen förändras påverkas också bostadsbehoven. Frågan är om dagens utveckling kräver ett nytt sätt att planera bostadsbyggandet.

– Det är främst bland äldre mellan 70 och 79 år samt i gruppen 30 till 39 år som vi ser ökningen. Samtidigt rör sig sådana här mönster ofta i cykler, så frågan är hur stor anpassning som faktiskt behövs på lång sikt, säger Hans Jonsson.

Utvecklingen kan delvis kopplas till att bostadsbyggandet bromsade in redan 2019. När nyproduktionen minskar skapas en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden, där människor bor kvar längre i sina nuvarande bostäder.

– Bostadsbeståndet sätter ramarna för vilka val människor kan göra. Det kan till exempel leda till att man väntar längre med att flytta ihop eller bilda familj, förklarar Jonsson.

Trots ökningen av ensamhushåll är det dock för tidigt att räkna ut småhusen.

– Efterfrågan på villor kan vara lägre just nu, men det är fortfarande den boendeform som många svenskar föredrar. Alla har dock inte möjlighet att köpa villa, utan väljer lägenhet eller bostadsrätt av kostnadsskäl, säger han.

Länge har bilden varit att storstäderna domineras av ensamboende, medan sammanboende är vanligare på landsbygden. Statistik visar dock att verkligheten är mer nyanserad. Stockholm ligger relativt lågt när det gäller andelen ensamhushåll och är dessutom det län där ökningen varit minst under de senaste tio åren – från 46,8 till 48,6 procent.

Halland sticker ut åt andra hållet, med landets högsta andel sammanboende hushåll. Där består endast 43,7 procent av hushållen av en vuxen person.

De högsta nivåerna av ensamhushåll återfinns i norra Sverige. I både Jämtland och Norrbotten bor omkring 52 procent av hushållen ensamma. Även Värmland, Örebro län och Gästrikland ligger högt.

– Man behöver titta kommun för kommun. I många landsbygdskommuner finns en stor andel äldre, vilket kan förklara varför ensamboende är vanligare där, säger Hans Jonsson.

Ytterligare förklaringar är att boendekostnaderna ofta är lägre i mindre orter, vilket gör det lättare att bo själv. I större städer finns å andra sidan fler alternativa boendeformer, som kollektivboenden och studentkorridorer.

Bostadsutbudet spelar också stor roll. Ensamboende vuxna, med eller utan barn, bor oftast i hyresrätt eller bostadsrätt. Enligt statistik från Hurvibor, som drivs av Hyresgästföreningen, är 70 procent av hushållen i hyresrätt ensamhushåll, medan motsvarande siffra för bostadsrätter är 60 procent.

Kommuner med många villor och hög medelinkomst – som Lomma, Danderyd och Vaxholm – har därför en lägre andel ensamhushåll än områden dominerade av lägenheter. Hur bostadsutvecklingen ska utformas framåt är ingen enkel fråga.

– Behoven är fortsatt varierade och mycket styrs av ekonomiska förutsättningar. Många vill äga sitt boende och bo centralt, men alla har inte den möjligheten. Det viktiga är att planera byggandet utifrån den demografiska utvecklingen och den faktiska befolkningstillväxten, avslutar Hans Jonsson.

Källa: Borättforum

Bild: Colourbox

Efter ett decennium av stabila månadsavgifter har många bostadsrättsföreningar tvingats höja kostnaderna för sina medlemmar. Sedan 2022 har avgifterna stigit med i snitt drygt 15 procent – och även om de flesta accepterar utvecklingen finns en växande oro kring styrelsernas ekonomiska beslut.

En ny undersökning från SBAB visar att 92 procent av landets bostadsrättsföreningar har höjt avgifterna de senaste åren. Medlemmarnas egen uppskattning landar på en genomsnittlig höjning om 15,1 procent, vilket bekräftar tidigare analyser baserade på Booli-data. Majoriteten av bostadsrättsägarna tycker att höjningarna varit rimliga. Nästan sju av tio anser att avgiften höjts i lagom omfattning, medan 11 procent upplever att ökningen varit för kraftig. En mindre andel, 5 procent, menar tvärtom att avgifterna borde ha höjts mer.

– När inflationen tog fart och räntorna steg snabbt 2022 ökade föreningarnas kostnader dramatiskt. Efter många år med extremt låga räntor blev det en omställning för både styrelser och medlemmar. Nu har de flesta anpassat sig till den nya ekonomiska verkligheten, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, till BorättForum. 

Trots den relativt höga acceptansen finns det sprickor i förtroendet. Undersökningen visar att 24 procent av bostadsrättsägarna antingen saknar förtroende för styrelsens ekonomiska beslut – eller är osäkra på om de har det.

– Det är bekymmersamt att nästan var fjärde medlem känner osäkerhet. För många är bostadsrätten den största affären i livet. Styrelserna, som ofta arbetar ideellt, behöver vara tydliga och transparenta i sin kommunikation. Samtidigt är det viktigt att medlemmarna själva engagerar sig och tar del av föreningens ekonomi, säger Linda Hasselvik.

Framåt väntar sannolikt fler höjningar. Drygt hälften av de tillfrågade, 58 procent, räknar med att avgiften höjs ytterligare under 2026. De flesta tror på ökningar upp till 10 procent, medan 7 procent förbereder sig på ännu större höjningar, mellan 10 och 19 procent.

Samtidigt uppger 44 procent att de oroar sig för hur framtida avgiftshöjningar kan påverka den egna privatekonomin – ett tecken på att frågan om föreningarnas ekonomi fortsatt kommer att vara känslig för många hushåll.

Text och bild: Ann Hedlund

Länk till originalartikel BorättForum

Ekobrottsmyndigheten (EBM) har väckt åtal mot en god man som misstänks ha förmått en 95-årig kvinna att överlåta en lägenhet i Stockholm, värd runt 1,4 miljoner kronor, till honom. Det rapporterar SR. 

En person med uppdrag som god man åt en 95-årig kvinna med demenssjukdom, misstänks ha förmått henne att överlåta sin lägenhet i Stockholm till honom. Det framgår av ett inslag i Sveriges Radio (SR) P4 Stockholm. Lägenheten ska vara värd omkring 1,4 miljoner kronor.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) har väckt åtal mot mannen som misstänks för grov trolöshet mot huvudman samt grovt bedrägeri. Han ska ha suttit häktad sedan oktober i år. 

– Han har använt sig av det här godmanskapet och missbrukat sin förtroendeställning som god man, säger kammaråklagare Ida Sandell på Ekobrottsmyndigheten till P4.

Enligt inslaget framgår det av åtalet att mannen vilselett den äldre kvinnan och förmått henne att signera ett avtal där lägenheten överlåts till honom. Personer i kvinnans närhet ska ha vittnat om att mannen under en period sett till att begränsa hennes umgänge med andra. 

I bevismaterialet finns en sms-konversation mellan den misstänkte mannen och hans fru, där de diskuterar den 95-åriga kvinnans lägenhet som ett potentiellt nästa boende för dem. 

Mannen uppges neka till brott och menar att den äldre kvinnan varit införstådd med upplägget om överlåtelsen av lägenheten. Åklagare Ida Sandell berättar i inslaget att det aktuella fallet är tillräckligt allvarligt för att kunna motivera fängelse som påföljd för mannen, vad hon planerar att yrka på för straff lämnas dock osagt. 

– Det här är så pass grova brott att det normalt blir tal om en fängelsepåföljd, förklarar hon för P4:s reporter. 

Tidningen Expressen har också skrivit om fallet. Av deras rapportering framgår att mannen sålt vidare lägenheten han förmått 95-åringen att överlåta till honom, att bostaden sålts med tillhörigheter. Han ska ha förfalskat hennes namnteckning och fört över kapital till sig själv. I sin roll som god man valde han därefter att “dumpa” kvinnan i en annan kommun 25 mil därifrån.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

För många bostadsrättshavare väntas månadsavgiften öka rejält under nästa år, rapporterar TV4 via TT, med hänvisning till uppgifter från bostadsorganisationer.

Nästa år planerar många bostadsrättsföreningar att höja månadsavgiften för sina medlemmar betydligt. Det rapporterar mediekanalen TV4 via nyhetsbyrån TT, med hänvisning till information från bostadsorganisationerna SCB och HSB. 

Statistiken från SCB uppges bestå av data från 25 procent av organisationens kunder, en andel som motsvarar runt tusen brf:er. Av dessa har 80 procent fattat beslut om att månadsavgiften för medlemmarna ska höjas nästa år. I snitt avser föreningarna höja avgiften med 13–16 procent, enligt preliminära siffror.

– Det är ganska mycket, säger Jenny Söderberg från SBC i en artikel på TV4:s hemsida.

Dock blir den genomsnittliga höjningen sannolikt lägre än så.

– Jag har känslan av att de som behöver höja mycket, de har gjort det tidigt, fortsätter hon och tillägger att snitthöjningen nog kommer landa på 5–10 procent.

Samtidigt lyfter Jenny Söderberg att många föreningar skulle behöva höja mer än vad de gör, om det ska räcka för att täcka kommande underhållsbehov. Den motsvarande statistiken från HSB är baserad på runt 1 500 brf:er från olika delar av landet. Flertalet avser att höja avgifterna och genomsnittshöjningen bland dessa ligger på 4–5 procent.

I artikeln beskrivs de planerade höjningarna hos de föreningar som organisationerna tittat närmare på som “rejäla”, mot bakgrund av att inflationen ligger på omkring två procent.

Förkortningen SBC står för Sveriges BostadsrättsCentrum och HSB står ursprungligen för Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening.

Källa: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

En bostadsrättshavare som ville flytta sitt kök nekas av Svea hovrätt, vilket ändrar hyresnämndens tidigare beslut. Detta då en ventilationskanal som krävdes för möjliggörande inte ansågs tillhöra lägenheten. 

Svea hovrätt har upphävt ett tidigare beslut fattat av hyresnämnden om att tillåta en bostadsrättshavare att flytta sitt kök. Den centrala frågan i målet var om den planerade anslutningen till ventilationen utgjorde en åtgärd inom lägenheten eller i huset.

Hovrätten slog fast att ventilationskanalen inte tillhörde lägenheten, utan var en del av byggnadens genomgående ventilationssystem. Därmed bedömdes den planerade tillkopplingen utgöra en åtgärd utanför lägenheten.

Föreningen hade motsatt sig åtgärden och framhållit att ventilationen var gemensam för huset. Hovrätten delade den bedömningen och konstaterade att även den del av ventilationskanalen som finns inuti lägenheten omfattas av föreningens underhållsansvar, vilket innebär att den inte kan betraktas som en del av bostadsrättshavarens lägenhet, i lagens mening.

Bostadsrättshavarna hade gjort gällande att ventilationsingreppet var begränsat och att kanalen delvis gick inne i lägenhetsutrymmet. Hovrätten betonade dock att domstolens bedömning inte utgick från den fysiska placeringen, utan från systemets funktion och den ansvarsfördelning som följer av bostadsrättslagen. I och med det kom ventilationen att betraktas som en integrerad del av huset, även där den dragits genom lägenheten.

Enligt hovrättens domskäl nekades därmed åtgärden med hänvisning till 7 kap. 7 § bostadsrättslagen, som endast avser förändringar inom lägenheten. 
“En bostadsrättshavare har rätt att vidta åtgärder i sin lägenhet. För vissa åtgärder krävs dock tillstånd av bostadsrättsföreningens styrelse (se 7 kap. 7 § bostadsrättslagen). Paragrafen omfattar endast ändringar i lägenheten. Bostadsrättshavaren har inte rätt att företa ändringar i någon annan del av huset.”

Eftersom ventilationen var en avgörande komponent i den planerade köksflytten, innebar detta att bostadsrättshavarna inte kunde få tillstånd för åtgärden. 
“Bostadsrättshavarna har ansökt om tillstånd för att flytta köket på visst sätt. Hovrätten har kommit fram till att tillstånd inte ska ges för begärd åtgärd avseende ventilationen. Samtliga åtgärder som ansökan avser har ett klart och tydligt samband med varandra för att kunna flytta köket. Frågan om tillstånd för övriga åtgärder faller därmed.”

När hyresnämnden prövade frågan drogs bland annat slutsatsen att den aktuella frånluftsventilationen fanns inne i bostadsrätten och endast tjänade denna, vilket ansågs tala för att den borde klassas som en del av lägenheten.

Hovrätten gjorde som sagt en annan bedömning och valde att avslå bostadsrättshavarens ansökan om köksflytt. Därmed ändrades hyresnämndens beslut.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Ann Hedlund

Två personer har åtalas för grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott kopplat till en bostadsrättsförening i Malmö.
Huvudmannen har bland annat tillskansat sig pengar och ett stort antal bostadsrätter som tillhörde föreningen.

Två personer har åtalats vid Malmö tingsrätt för omfattande ekonomisk brottslighet kopplad till en bostadsrättsförening i Malmö. Åtalet gäller grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

– Utredningen visar på en systematisk misskötsel av både ekonomi och bokföring i föreningen och det förvaltande bolaget. Det har lett till stora ekonomiska skador och nästan 1,5 miljoner kronor i utebliven skatt, säger Jakob Adolfsson, senior åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Missbrukat sin ställning

Enligt åtalet har den huvudåtalade missbrukat sin ställning som styrelseledamot och förvaltare genom att underlåta att sköta och övervaka föreningens ekonomiska angelägenheter. Han misstänks för att ha tillskansat sig pengar och ett stort antal bostadsrätter som tillhörde föreningen. 

Föreningen har samtidigt inte haft tillräckliga medel för att betala löpande kostnader, vilket bland annat ledde till att värmen stängdes av i fastigheten. Enligt Ekobrottsmyndigheten ska den långvariga misskötseln ha fått stora konsekvenser och bidrog till att fastigheten till slut sattes under tvångsförvaltning våren 2025.

Brister i bokföringen

EBM hänvisar även till utredningen som visar att bokföringen under en längre tid inte skötts på ett sätt som gör det möjligt att följa verksamheten. Åtalet omfattar också grovt skattebrott, då den åtalade inte redovisat utbetalningar om cirka tre miljoner kronor som inkomst av tjänst, vilket enligt utredningen medfört risk för att över 1,4 miljoner kronor i skatteintäkter skulle gå förlorade.

Enligt EBM har en bil har tagits i beslag från den huvudåtalade och begärs förverkad genom ett yrkande om utvidgat förverkande. 

I anslutning till åtalet väcks också talan om självständigt förverkande gentemot ett bolag som misstänkts ha kontrollerats av den huvudåtalade och där ägandet av 26 bostadsrätter till ett värde av knappt 30 miljoner kronor lagts.

Artiklel av Sara Johansson, Dagens Juridik

Sundbybergs kommun har aviserat en höjning av en bostadsrättsförenings tomträttsavgäld med 132 procent, vilket fått en brf att vända sig till domstol. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) P4 Stockholm. 

Föreningens styrelse uppges överväga att höja månadsavgiften för medlemmarna med mellan 40–45 procent, med anledning av kommunens besked. Det handlar om en mindre brf med totalt 17 lägenheter.

– Vi är liksom vanliga, som jobbar eller är pensionerade, eller småbarnsföräldrar. Det skulle bli en otrolig påverkan på alla som bor i vårt hus, säger föreningens kassör Carin Karlsson till SR. 

Marken som huset står på hyrs av kommunen genom tomträttsavtal. Vid den senaste omförhandlingen av avtalet har kommunen räknat upp värdet på marken så att tomträttsavgälden (avgiften för marken) ökar från 360 000 kronor årligen till 840 000 kronor. Samtidigt har kommunen en policy som borde gjort att avgälden landat på 590000 kronor. 

Från stadens sida har man dock ingen förklaring till varför man valt att frångå policyn i just detta fall.  

Det hela har blivit till en tvist som ska avgöras i tingsrätten. 

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Ann Hedlund

Den 20 november 2024 beslutade riksdagen att alla ekonomiska föreningar inklusive bostadsrättsföreningar ska ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025 och gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024.

När ska årsredovisningen senast ges in?

Idag är alla bostadsrättsföreningar skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det var dock bara vissa större föreningar som var skyldiga att självmant ge in årsredovisningshandlingarna till Bolagsverket. Nu är det obligatoriskt att lämna in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket inom en månad efter det att föreningsstämman har fastställt dessa handlingar. Handlingarna ska ges in i bestyrkta kopior. Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

Vad händer om årsredovisningen inte ges in?

Nya regler infördes även som innebär att en bostadsrättsförening kan påföras en förseningsavgift om handlingarna inte lämnas in i tid. Om handlingarna inte inkommit inom elva månader från räkenskapsårets utgång så kan Bolagsverket besluta om likvidation av föreningen.

Dessutom får Bolagsverket större möjligheter att kontrollera företagsregistren och arbeta mot brott i företag. Bolagsverket får utökade befogenheter att kräva personlig inställelse vid anmälan av företrädare och vid kontroll av misstänkta oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om företrädare i registren. Dessutom kriminaliseras företagskapning, och straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps.

De nya lagreglerna syftar till att motverka brottslighet som begås inom ramen för företag.

Text: HSB

Bild: Colourbox

Oskar Öholm. Pressbild Mäklarsamfundet

Ekonomiska förvaltare tar betalt för att lämna ut information till mäklarbilder, uppgifter som brf:er redan betalar dem för att hantera. Detta har blivit till en mångmiljonindustri, enligt en ny rapport från Mäklarsamfundet.

Vid en lägenhetsförsäljning behöver fastighetsmäklaren få fram en så kallad mäklarbild: Ett utdrag med centrala uppgifter om lägenheten och bostadsrättsföreningen, som mäklare måste kunna visa upp vid överlåtelser av bostadsrätter. Det är föreningen som enligt lag ansvarar för att dessa uppgifter tillhandahålls, men det praktiska arbetet kan delegeras till en förvaltare inom ramen för det ekonomiska förvaltningsuppdraget. 

Enligt en ny rapport från branschorganisationen Mäklarsamfundet är det vanligt att förvaltare får just denna uppgift:

“Att bostadsrättsföreningar lägger ut den ekonomiska förvaltningen på entreprenad är idag närmast norm, förutom möjligen i mycket små föreningar.”

Trots att många föreningar redan betalar förvaltare för att hantera dessa uppgifter, tar många förvaltare betalt separat för att lämna ut mäklarbilden. Det gör att mäklare debiteras för uppgifter som det redan finns avtal om att förvaltaren ska ta fram åt föreningen. Ofta låter mäklaren sedan säljaren stå för denna extra avgift, enligt rapporten.

“Ur ett konsumentperspektiv innebär ordningen att bostadsrättshavare riskerar att betala dubbelt för samma administrativa tjänst – dels via sin månadsavgift till föreningen, dels vid försäljning.”

I avtalet med föreningen brukar det ingå att förvaltaren ska administrera överlåtelse- och pantsättningsavgift av köpare eller säljare vid lägenhetsförsäljningar. Och syftet med denna avgift uppges vara att täcka administrativa kostnader som kan uppstå vid just överlåtelser och pantnoteringar.

Den här typen av “mäklartjänster” har enligt rapporten vuxit till en betydande marknad på senare år. Enligt Mäklarsamfundets beräkningar uppskattas de samlade intäkterna för detta  uppgå till mellan 95 och 133 miljoner kronor årligen.  Avgifterna beskrivs inte bara som att de många gånger är oskäliga i sig, utan som att de också ofta är omotiverat höga. 

“Förvaltaren tar ofta betalt styckvis per överlåtelse av föreningen. I samma överlåtelse tvingas fastighetsmäklaren, och i slutändan den säljande medlemmen i föreningen betala igen för tjänsten. Därtill utgår ofta överlåtelseavgift, vars ursprungliga intention var att täcka kostnader för just denna hantering.”

Enligt bostadsrättslagen är det föreningen som ansvarar för medlemsprövning, registerhållning och att lämna ut uppgifter ur lägenhetsförteckningen. När förvaltare tar betalt direkt av mäklare eller säljare för dessa uppgifter sker det därför utanför lagens intention. Mäklarsamfundet menar att avgifterna strider mot lagstiftningens syfte och bidrar till både sämre transparens och ökad informationsasymmetri på bostadsmarknaden.

– Det är som om banken tog betalt varje gång du vill se ditt eget kontoutdrag. Förvaltaren sitter på föreningens information, paketerar om den och säljer tillbaka den till den som redan betalat för hanteringen. Dessutom sker det enligt vår bedömning i strid med bostadsrättslagen, säger Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm i ett pressmeddelande.

Artikel: Bostadrättsnytt

Foto: Oskar Öholm. Pressbild Mäklarsamfundet

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker Skatteverkets nya momsregler för parkeringsplatser är orimliga och vill att de utreds, rapporterar Sydsvenskan via TT.

I april nästa år är Skatteverkets nya regler för moms på parkeringsplatser tänkta att träda i kraft. De innebär att fastighetsägare måste betala 25 procent i mervärdesskatt för inkomster från uthyrning av p-platser. Det gäller till exempel bostadsrättsföreningar som hyr ut till bostadsrättshavare, förutsatt att hyresavtal tecknas separat och p-platsen inte per automatik ingår i upplåtelsen av bostadsrätten. Mer detaljerad information finns på Skatteverkets hemsida. 

Troligen kommer de som hyr p-platserna få stå för kostnaderna som de nya reglerna medför. I en kommentar i tidningen Sydsvenskan (via nyhetsbyrån TT) riktar finansminister Elisabeth Svantesson (M) kritik mot dessa. 

– Många har ganska dyra parkeringsplatser, det är olika beroende på var man bor i Sverige. Men oavsett: 25 procent moms på den parkering som i dag är momsfri blir tufft för många i ett redan tufft läge.

Hon tillägger att det hela är helt orimligt och föreslår att regeringen ska tillsätta en utredning för att se över saken. I samband med en debatt i riksdagen ska Elisabeth Svantesson ha framfört att hon vill se en lösning där momsreglerna inte behöver införas.  

– Jag kommer driva det här i vårt Tidösamarbete och jag tror också att de andra partierna kommer att tycka att det här är en bra idé. Det här behöver vi hitta en lösning på så snabbt som möjligt, och innan oktober nästa år. 

I Sydsvenskan återges även en kommentar från Niklas Karlsson (S), ordförande i skatteutskottet:

– Vi socialdemokrater har jagat regeringen i den här frågan. Jag är förvånad att finansministern inte har gjort någonting och först nu inser att något måste göras.

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

Många byggsäckar av typen Big Bags lämnas olovligen kvar på trottoarer i Stockholms innerstad, enligt Mitt i. Nu utreder regeringen om kommuner kan få ta över tillståndsprövningen för detta från polisen. 

Mitt i Stockholm rapporterar att läsare vid flertalet tillfällen hört av sig till lokaltidningen om problem med kvarlämnat byggavfall på trottoarer, ofta utanför flerbostadshus. Det handlar om så kallade Big Bags, alltså stora säckar med exempelvis restmaterial från byggen eller renoveringar som lämnas på trottoarer utanför fastigheter i innerstaden. Ibland har säckarna blivit stående i år eller månader, enligt uppgifter till tidningen. 

Stockholms stad ska under de senaste åren ha mottagit mellan 2 000-3 000 klagomål årligen gällande byggsäckar. För att få lämna kvar sådana på trottoaren krävs tillstånd av polisen, men tillstånd uppges endast ha beviljats för omkring 50 byggsäckar om året.  

Trots att säckarna lämnas på kommunens mark har Stockholms stad inte rätt att forsla bort dem. Polisanmälan hjälper sällan när det inte går att spåra vem som lämnat kvar byggavfallet, skriver Mitt i. 

I slutet av förra året “fick staden gehör” då regeringen valde att tillsätta en utredning gällande tillståndsprocessen: Att se över möjligheten att låta kommuner fatta beslut om tillstånd för användning av allmän plats, istället för att det ska ligga på polisens bord.  

– Det kan betyda att vi kommer kunna ge snabbare besked, mer pålitlig information om vad som gäller och vi får möjlighet att plocka bort byggsäckar, något vi inte kunnat tidigare, säger kommunens trafikborgarråd Lars Strömgren (MP) till Mitt i. 

Som läget ser ut idag är det bara om säckarna hindrar trafiken som kommunen får lov att flytta på dessa, eller om de leder till problem med skadedjur.

Regeringen uppges ha fått in ett betänkande som nu ska ut på remiss. Efter det fattar regeringen beslut om att föreslå en lagändring eller inte. 

Text: Bostadsrättsnytt

Boende som hyr p-plats av hyresvärden eller sin brf kan behöva betala betydligt mer för detta nästa år. Detta då Skatteverket beslutat att momsbelägga parkering för boende med 25 procent, rapporterar Hem & Hyra.

Enligt tidningen Hem & Hyra kan det snart bli betydligt dyrare att hyra p-plats vid bostaden, då myndigheten Skatteverket bestämt sig för att införa en ny moms. Hittills har de flesta fastighetsägare valt att inte lägga på moms på p-hyror, vilka enligt en äldre praxis kunnat gå under skatteregler som de skattebefriade bostadshyrorna, men nästa år kan detta förändras.

Från och med den första april 2026 kommer det ställas krav på att fastighetsägare ska betala 25 procent i mervärdesskatt för denna typ av parkeringsinkomster. Enligt Hem & Hyra är det troligt att det blir de som hyr p-platserna som kommer få ta den kostnaden.

De ändrade reglerna gäller p-platser som hyrs ut till boende direkt av hyresvärdar eller bostadsrättsföreningar och när hyran av p-platsen inte är obligatorisk. För de allra flesta ingår exempelvis inte hyra av en p-plats som en obligatorisk del av bostadshyresavtalet, utan det är frivilligt.  

– För säkert hundratusentals lägenheter är det inte obligatoriskt att parkering ingår, utan man kan välja att inte hyra p-plats. I sådana fall uppfyller man inte kraven för momsfrihet, enligt Skatteverkets nya ställningstagande, säger Fastighetsägarna Sveriges skattejurist Ulrika Hansson till Hem & Hyra.

Hon uppskattar att det i snitt kan bli 22–23 procent dyrare att hyra en p-plats i landet efter avdrag. 

– En del fastighetsägare vi har pratat med tror att det blir för dyrt för deras hyresgäster. De förväntar sig att en hel del säger upp sin parkeringsplats och att de får vakanser. Det blir tyvärr en dominoeffekt som drabbar hyresgästerna eftersom det påverkar fastighetsägarnas utrymme att renovera och underhålla bostäderna, säger Ulrika Hansson till Hem & Hyra.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

En låg månadsavgift i bostadsrättsföreningen kan upplevas trygg och attraktiv, men speglar sällan föreningens faktiska kostnader. I stället riskerar felsatta avgifter att leda till växande underskott, ett urholkat sparande och framtida avgiftschocker. Enligt SBCs ekonomiexpert Jenny Söderberg är det hög tid för landets bostadsrättsföreningar att säkerställa rätt avgift, inte minst i ljuset av nya redovisningsregler.

Kostnaderna för en bostadsrättsförening har ökat markant över tid. Samtidigt går över hälften av Sveriges bostadsrättsföreningar med underskott, har Swedbank tidigare varnat för. När intäkterna inte matchar kostnaderna riskerar underskotten att byggas på, vilket i förlängningen kan leda till ökad skuldsättning eller kraftiga avgiftshöjningar.

– Att föreningarnas avgifter inte speglar de verkliga behoven är ett problem vi sett under en längre tid. Ofta handlar det om att man väljer att skjuta på justeringarna i hopp om att läget ska vända. Men det skapar tyvärr en falsk trygghet. Även om vi nu börjar se vissa kostnadslättnader, till exempel när det kommer till räntan, så är det fortfarande många föreningar som ligger efter med underhåll. Samtidigt fortsätter andra kostnader att stiga och det är därför högst aktuellt att se över föreningens avgifter för att undvika framtida chocker, säger Jenny Söderberg, ekonomiexpert på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Nya regler sätter press på föreningarnas ekonomi

Nu närmar sig även övergången till det nya redovisningsregelverket K3, som bland annat innebär att föreningens underhållsbehov kommer att bli mer synligt i årsredovisningen. Det gör det enklare för styrelsen att planera för framtida åtgärder – men innebär också att det blir svårare att blunda för nödvändiga investeringar. För många föreningar kan det innebära att avgiften behöver justeras för att möta kommande kostnader.

 – I och med att K3 inom kort blir aktuellt märker vi ett tydligt ökat antal frågor från styrelser som vill förstå hur avgiften bör sättas, hur sparandet ska planeras och hur förändringar bäst kommuniceras. En realistiskt satt avgift bygger på föreningens faktiska utgifter, framtida behov och ett rimligt överskott för kommande underhållsbehov, säger Jenny Söderberg.

Enligt självkostnadsprincipen ska föreningar inte gå med vinst, men de ska heller inte gå med förlust. Årsavgiften ska baseras på de löpande utgifterna och intäkterna samt extra som täcker slitagekostnader för fastigheten. Det som ska täckas är föreningens kostnader för underhåll och drift: bland annat uppvärmning, el, städning, reparationer, snöröjning, skötsel av utemiljö och lånekostnader. En korrekt satt avgift gör det möjligt att skapa överskott under de år då större underhåll inte genomförs, vilket kan användas för att till exempel amortera på lån, bygga upp en buffert eller till framtida underhåll.

SBCs fem tips för arbetet med avgiften:

• Gör regelbundna översyner och justera i tid – För många föreningar är det just nu ett bra läge att se över avgiften, i samband med budgetarbetet för kommande år. Säkerställ att avgiften speglar föreningens faktiska kostnader för drift, räntor, underhåll och administration. Små, årliga höjningar i takt med kostnadsutvecklingen är lättare att hantera än stora chockhöjningar längre fram.
• Tänk långsiktigt – Använd en uppdaterad underhållsplan, rekommendationen är på 50 år, tillsammans med en flerårsbudget för att jämna ut framtida kostnader.
• Bygg upp ett överskott – Ett visst överskott vissa år kan användas till amorteringar eller framtida investeringar, vilket skapar stabila boendekostnader över tid.
• Kommunicera öppet – Förklara eventuella beslut om avgiften för medlemmarna. Transparens skapar förtroende och minskar risken för missnöje.
• Ta hjälp vid behov – En professionell förvaltare kan ge stöd med analyser, långsiktig planering och avgiftsprognoser.

Text: SBC (BRF-mappen)

Bild: Colorbox