Skip to main content

Dom mot tidigare brf-ledamot ändras – krävs nu på nära 10 miljoner

Skärmavbild_2024-01-30_kl._17.27.54.png

 

I tingsrätten dömdes en tidigare styrelseledamot i en brf att betala sju miljoner kronor till föreningen, efter att ha varit delaktig i att plundra den. Nu har hovrätten ändrat tingsrättsdomen och höjt beloppet han måste betala till nära tio miljoner kronor, skriver tidningen Hem & Hyra.

Efter att medlemmar i en brf i Sollentuna utanför Stockholm fattat misstankar om att föreningen misskötts, tog de under 2021 hjälp av en utomstående granskare för att undersöka saken. Detta blev möjligt att göra i och med en lagändring samma år, som ger föreningar rätt att ta hjälp av en särskild granskare utan att det behöver föregås av beslut vid en föreningsstämma. 

Misstankarna väcktes då uppgifter kom fram som indikerade att bostadsrätter sålts till underpris, något som ska ha underlättats av att en person i den tidigare föreningsstyrelsen missbrukat sin förtroendeställning. Tidningen Hem & Hyra har beskrivit det hela som en miljonsvindel i samband med att hyresrätter ombildats till bostadsrätter, en process där bolaget Restate agerat ombildningskonsult och tagit ut orimligt högt arvode. Detta samtidigt som utomstående kunnat förvärva lägenheter till underpris. 

Granskaren kom bland annat fram till att den ekonomiska skada föreningen lidit inte kunde överblickas, att det rörde sig om avsevärda belopp. Enligt granskarens rapport såldes lägenheter till betydligt lägre priser än vad som var marknadsmässigt vid tiden. I rapporten föreslogs också att föreningen borde överväga att vidta rättsliga åtgärder. 

En del av granskningen berörde ombildningskonsultens arbete. Förutom att ha fått 2,5 procent av vad lägenheterna såldes för, totalt 3,6 miljoner kronor, tecknades ett tilläggsavtal med föreningen som gav bolaget rätt till ytterligare 1,3 miljoner kronor. Granskaren menade att ersättningen var orimligt hög samt att bolagets metoder var anmärkningsvärda, och rekommenderade föreningen att kräva tillbaka det angivna beloppet i tilläggsavtalet. 

Efter att ha tagit del av granskningen valde föreningen att vända sig till domstol och återkräva pengar av den tidigare styrelseledamoten. Totalt handlade det om drygt tio miljoner kronor, ett belopp som skulle motsvara föreningens förlust efter att elva bostadsrätter sålts till underpris med hjälp av ledamoten.  

År 2022 dömdes ledamoten i Attunda tingsrätt till att betala nära sju miljoner kronor till föreningen. Enligt Hem & Hyra prövades målet nyligen i hovrätten där skadeståndet till föreningen höjdes till 9,9 miljoner kronor. Av domen framgår att det anses klarlagt att lägenheter sålts av för under marknadspris, vilket orsakat föreningen ekonomisk skada.

Vidare konstateras att flera av lägenheterna upplåtits till antingen bekanta eller släktingar till den förre styrelseledamoten och att han signerat avtal för dessa upplåtelser.

Hem & Hyra har intervjuat styrelseledamöter i den drabbade föreningens nuvarande styrelse och de ser hovrättsdomen som en seger.

– Domen visar vad som kan hända om man inte sköter det rätt. Kanske kan det ha en avskräckande effekt vid ombildningar i framtiden. Bostadsrätter har sålts till underpris och dessutom till släktingar eller bekanta. Här har det funnits en annan agenda än att värna bostadsrättsföreningen.

Den tidigare ledamotens advokat och ombud säger till Hem & Hyra att domen kommer överklagas. 

– Jag tycker inte att hovrätten har begripit någonting. Den här domen gör det omöjligt att genomföra ombildningar i områden med betalningssvaga hyresgäster, säger han till Hem & Hyra.

Men ledamöter i den drabbade föreningens nya styrelse ser annorlunda på saken och lyfter risker med okunskap kring ombildningar, samt att det inte finns någon myndighet som granskar de konsulter som bistår vid “mångmiljonaffärerna”.

– Vem som helst kan i princip gå in i en styrelse, tömma föreningen och försvinna utomlands, säger de i en kommentar till tidningen. 

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Storbankerna vägrar sänka bolåneräntan – detta kan du prova

Swedish kronor banknotes sticking out of the blue jeans pocket

 

Storbankerna försvarar sina marginaler med näbbar och klor. Men det finns knep för att trots allt kunna få ner din bolåneränta.

I takt med att marknadsräntorna har sjunkit har 8 av de 12 största bolåneaktörerna i Sverige sänkt sina rörliga boräntor. Kvar återstår de fyra storbankerna Handelsbanken (börskurs Handelsbanken), Nordea (börskurs Nordea), SEB (börskurs Skandinaviska Enskilda Banken) och Swedbank (börskurs Swedbank).

I nuläget väljer samtliga att avvakta.

- Det kostar mycket för dem att sänka räntan eftersom de har så många kunder med rörlig boränta, säger privatekonomen Christina Sahlberg till Svenska Dagbladet.

Ordna bolåns vd Hemad Razavi beskriver marknaden som trögrörlig.

- Man försvarar hellre sina marginaler än försöker vinna marknadsandelar, säger han.

Men det finns knep för att få ner din bolåneränta och fortsätta vara kund hos någon av storbankerna. För att kunna byta bank måste du först beställa ett amorteringsunderlag från din befintliga bank. Detta fungerar som en varning för banken, som då oftast ringer upp dig inom 24 timmar. Chansen är stor att du kan få ett erbjudande som matchar den bolåneränta som du har erbjudits på annat håll. På så vis behåller banken dig som kund, utan att offra sina marginaler.
Text: Dagens PS
Bild: Colourbox

Trenden: Nu säljs bostäder snabbare

20180406_091629.jpg

 

De flesta bostäder säljs nu för utgångspriset. Samtidigt rapporterar mäklare en tydlig förändring kring intresse och tempo i försäljningar.

Vi har i flera år haft skenande budgivningar på det begränsade utbud objekt som funnits till salu på bostadsmarknaden. Där är vi inte längre, enligt Svensk fastighetsförmedling. I panelen ”Bostadsutsikten” skriver företaget att majoriteten av bostadsförsäljningarna nu landar nära utgångspriset.

Bostadsmarknaden har varit trög de två senaste åren, men nu verkar säljare och köpare ha funnit varandra, enligt Svensk fastighetsförmedling. Drygt 60 procent av mäklarna anser att slutpriset vid försäljning idag blir det samma som utgångspriset. "Resultatet tyder på att en balans är nådd och säljare och köpare har lättare att hitta varandra efter en lång tid av olika förväntningar på prisbilden”, skriver fastighetsförmedlaren. 21 procent av fastighetsmäklarna svarar att slutpriset har minskat och cirka 18 procent att det har ökat i relation till utgångspriset.

Det återspeglar, menar man, den variation som finns mellan objekt, beroende på skick och läge, och även var geografiskt det befinner sig i landet. I ett par andra bemärkelser ser fastighetsmäklarna en positiv utveckling.

- Många mäklare ser just nu ett ökat intresse på visningar och en minskning av försäljningstiden av bostäder, konstaterar Svensk fastighetsförmedlings vice vd Erik Wikander.

- På allt fler ställen har också budgivningarna kommit i gång igen och vi ser under senaste månaderna en mindre prisuppgång som först tog fart i Stockholms innerstad och nu har spridit sig till Stor-Stockholm och Stor-Göteborg, där utvecklingen i resten av landet lär följa med framöver, tillägger han.

Vad vi får se framåt?

- Vi förväntar oss en tämligen stabil prisbild som dock kan variera något på månadsbasis. Det finns kanske en förhoppning hos många om snabba prisökningar, men ekonomin har inte i dagsläget de nödvändiga förutsättningarna för det. Även om inflationen sjunker och räntesänkningar genomförs, är såväl boende- som levnadskostnaderna nu betydligt högre än de var före pandemin, menar Erik Wikander.

En räntesänkning är i vilket fall en viktig signal, menar mäklarchefen. Kanske framförallt psykologiskt, för hela branschen och alla de tusentals människor som både vill, och utifrån förändrade livssituationer behöver, byta boende.

- En räntesänkning ger marknaden en skjuts då fler vågar ta steget mot ett nytt boende, slår Erik Wikander fast.

Källa: Dagens PS

Foto: Magnus Gotander

Positiv feedback och recension

COLOURBOX27093635_kopia.png

 

Vi har nyligen erbjudit juridisk hjälp och fått fin feedback på vårt artbete:

"I've been working with Staffan for the past four years and no amount of gratitude will be ever enough to express how grateful I am to have found him. Despite the many difficult situations we have been through together, he has always shown immense patience and professionalism. Without him I would have literally been lost and would have probably given up on my case. But thanks to him we were able to battle through every single year, no matter how complicated the situation was. I can only recommend him wholeheartedly to anyone wanting to defend his/her own rights as a tenant-owner in Sweden. I wish him a happy and successful continuation of his career and hope he'll have the chance to help many more people like me. Thanks so much Staffan!"

Vems är ansvaret för pool och studsmatta?

COLOURBOX4423184_kopia.png

 

Vad behöver man tänka på innan man sätter upp en pool eller monterar en studsmatta på föreningens mark? En bostadsrättshavare behöver ansöka om tillstånd för att sätta upp en flyttbar pool eller montera en studsmatta på föreningens mark. Om du vill sätta upp en pool eller en studsmatta på din uteplats bör du kontrollera vilka regler som gäller i just din förening.

Enligt HSBs normalstadgar 2023 ska bostadsrättsföreningen främja fritidsverksamhet, stärka gemenskapen och tillgodose gemensamma intressen och behov. Olika typer av lekredskap är många gånger önskvärt hos barnfamiljer. Om flyttbara pooler och studsmattor kan användas med liten risk för skador och störningar kan det vara trevlig för gemenskapen att ge tillstånd till dessa. När tillstånd lämnas bör placering, säkerhet och risken för störningar beaktas. Det kan även vara bra att tänka på att en flyttbar pool innehåller stora mängder vatten som, vid en olycka, kan läcka ut och orsaka vattenskador på bostadsrättsföreningens fastighet.

Vem är ansvarig om skada uppkommer?

Om en skada skulle uppkomma på grund av studsmattan eller poolen kan ägaren till lekredskapet, ofta kanske föräldern till ett barn, bostadsrättsföreningen och tillverkaren i olika scenarier och i olika utsträckning bli ansvariga för skadan. 

  • Bostadsrättsföreningen har ett fastighetsägaransvar. Det innebär att bostadsrättsföreningen som fastighetsägare har ett ansvar för att hålla fastigheten säker och se till att den fungerar som den ska och att den inte medför risker för miljön eller hälsan för de boende och utomstående. Det här ansvaret kan aktualiseras när en bostadsrättshavare har ställt upp en studsmatta, flyttbar pool eller annat lekredskap på föreningens mark. Enligt HSBs normalstadgar 2013 svarar även bostadsrättsföreningen för underhållet av gemensamma utrymmen. Om bostadsrättsföreningen väljer att ställa upp en studsmatta eller flyttbar pool på föreningens mark är föreningen skyldig att se till att den underhålls, är i gott skick och att lämplig skyddsutrustning finns. Om skada uppkommer på grund av bostadsrättsföreningens bristande underhåll kan föreningen bli skadeståndsskyldig.

  • Föräldrar har ett ansvar för sina barn, en så kallad tillsynsplikt. Det betyder att föräldrar ansvarar för att barnet inte skadar sig själv eller andra. En ägare till ett lekredskap skulle också kunna bli ansvarig för en skada med hänsyn till exempelvis dess placering.

  • Tillverkaren kan komma att bli ansvarig för en skada om det är ett fel i själva produkten.

 Det är inte möjligt att ge ett generellt besked om vem som ansvarar för en eventuell person- eller sakskada kopplat till lekredskap utan detta bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det är dock viktigt att bostadsrättsföreningen är medveten om att fastighetsägaransvaret alltid kan aktualiseras i och med skador och olyckor på föreningens fastighet. Omständigheter som kan påverka bedömningen är vilken vetskap föreningen haft eller borde haft om var poolen eller studsmattan placerats, om tillstånd givits och vad föreningen kunnat göra för att undvika en eventuell skada.

 Reglera ansvaret

Även om föreningen aldrig helt kan friskriva sig från ett eventuellt ansvar i egenskap av fastighetsägare kan föreningen göra mycket för att minska risken för att skada inträffar.

En rekommendation är att bostadsrättsföreningar reglerar ett tillstånd till montering av flyttbar pool och studsmatta i avtal. I ett avtal kan man villkora tillståndet med exempelvis skyddsnät på studsmatta och att en flyttbar pool övertäcks när den inte används. På detta sätt kan man minska risken för att skador uppkommer. En annan fördel är att man i avtalet förtydligar vilket ansvar bostadsrättshavaren har. 

Text: HSB

Foto: Colourbox

Bostadsrätter lockar bedragare – de blev blåsta

COLOURBOX10598541_kopia.jpg

 

En förfalskade handlingar. Två andra sålde lägenheter som inte fanns. Nu är bostadsrätter ett nytt eldorado för bedragare. Att utnyttja bostadsköpare, bostadsrättsägare och bostadsrättsföreningar i bedrägerier har blivit ett växande problem. Arten av bedrägerier är omfattande men har det gemensamt att alla varianter är svåra att skydda sig emot.

I skånska Eslöv har en bedragare vänt sig till Kronofogden och utgett sig för att vara en nyckelperson i en bostadsrättsförening. Efter bedrägeriförsöket, som avslöjades i tid, har bostadsrättsföreningen vänt sig till polisen och en anmälan om urkundsförfalskning är gjord.

Finländska Nora Mäki blev lurad efter att ha skrivit kontrakt för en lägenhet i Henriksdal i Stockholm. Hos HBL berättar hon om chocken när hon upptäckte att lägenheten redan var såld till andra, som bodde där.

- Jag har bott i Edinburgh, London, Dubai och Qatar, och aldrig varit med om något liknande, säger Mäki som arbetar som konsult inom företagskommunikation.

Nu berättar Hem & Hyra om Ali, 27, som köpte en bostadsrätt för 2 miljoner kronor. En bostad som visade sig vara en hyresrätt där det bodde en äldre man sedan 15 år. Fyran på 93,4 kvadratmeter i Sollentuna var till salu för 1,9 miljoner kronor trots att en mäklare värderat den till 3,1 miljoner kronor. Ali fick aldrig se själva bostaden utan förevisades en film och en skiss över planlösningen. En person som utgav sig för att vara ansvarig i bostadsrättsföreningen hanterade affären och en lånehandläggare på Nordea tog hand om Alis låneansökan.Relativt snabbt fick Ali besked om att han beviljats ett lån på nära 2 miljoner kronor.

- Allt såg bra ut. Jag litade på banken och tänkte att allt var som det skulle, säger han.

Sedan drog allt ut på tiden och Ali och hans familj, som sagt upp sin gamla lägenhet, blev oroliga över att inget hände och att de inte fick tillträde till nya bostaden. I stället fick de ett brev från tingsrätten där Ali stämdes för att han skulle ha vilselett Nordea. Nordea hade nämligen betalat ut lånet på 2 miljoner för något som inte fanns, en bostadsrätt som inte existerade. Lägenheten var en hyresrätt som inte skulle säljas och redan var bebodd. Nordea hävdar att Ali orsakat dem skada genom felaktiga uppgifter i låneansökan.

- Jag var helt knäckt och hamnade på psyket. Det kändes som om det var slut med mitt liv, berättar Ali.

Pengarna hade Nordea betalat ut utan någon kontroll av mottagarkontot. Pengarna gick till den person som ”hjälpt” Ali med affären. Nu kräver Nordea Ali på en halv miljon efter en förlikning där Ali, efter uppgörelsen i tingsrätten, betalar mer än 40 000 kronor i månaden till banken.

- Jag har gått med på överenskommelsen. Annars riskerade jag att de skulle kräva mig på nästan 2 miljoner och då skulle jag hamna hos Kronofogden. Då skulle mitt liv vara över, säger Ali.

Bostadsrättsexperten Ingrid Uggla är inte förvånad, men upprörd.

- Jag tycker att bankerna är oerhört slarviga. Banken borde ha kontrollerat att pengarna betalades in till bostadsrättsföreningen. Man måste kunna begära att de ser till att pengarna sätts in på rätt konto, menar hon. 

Ali avvaktar nu en dom om den som skötte bostadsaffären gjort sig skyldig till grovt bedrägeri. Affären har skett i samband med en ombildning av hyresrätter i en förening där bostadsrättsföreningen svindlats på miljoner. Flera bostadsrätter har sålts till underpriser till personer som inte varit hyresgäster och följaktligen heller inte haft rätt att delta i ombildningen. I nuläget krävs en tidigare ledamot av styrelsen på nästan 10,6 miljoner kronor.

Artikel: Dagens PS

Foto: Colurbox

Boköpare i Stockholm drabbas när brf:er plundras

Swedish kronor banknotes sticking out of the blue jeans pocket

 

Byggföretagare har tömt nya bostadsrättsföreningar i Stockholms län på miljontals kronor och banker som fått bostäder i pant vill ha pengarna tillbaka när avbetalningar på föreningslån uteblir, rapporterar SVT Nyheter. Minst ett hundratal boköpare ska ha drabbats.

Bostadsrättsnytt skrev nyligen om byggmästare i Mälardalen som uppfört hus åt brf:er och samtidigt varit föreningsordförande, i syfte att utnyttja positionen för att komma åt föreningens pengar. Genom bindande förhandsavtal kunde beslut fattas i det dolda, utan insyn från bostadsköparna. 

Nu rapporterar SVT Nyheter om liknande fall i Stockholms län. Det ska handla om nya brf:er i kommunerna Huddinge och Österåker där en byggföretagare med nätverk i Södertälje “mjölkat” föreningarna på miljoner. Sammanlagt uppges ett hundratal boköpare ha drabbats. 

Det har kunnat gå till så att personer från nätverket fortsatt i styrelsen efter att bostadsrätter färdigställts, utan att låta de boende få någon insyn i föreningens ekonomi. Medlemmarna har betalat in avgifter som de ska men då avbetalningar på föreningens banklån uteblivit så riskerar den att gå i konkurs. Detta eftersom banken fått bostäderna som pantsäkerhet för lånen. 

– Då blir de hyresrätter, men man själv sitter kvar med sitt eget banklån, säger en av de boende till SVT.

Enligt SVT:s rapportering har boende, efter att ha tagit makten över föreningen, i minst ett fall varit tvungna att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få del av tidigare bokföring.

Av rapporteringen framgår också att det pågår en polisutredning av byggföretagaren gällande grovt bedrägeri och grov trolöshet mot huvudman, brott som han nekar till att ha begått. 

SVT har också intervjuat Stefan Lundberg vid polisens nationella bedrägericentrum (NBC), med fokus på revisorns ansvar för att granska föreningens ekonomi. 

– Jag kan inte frigöra mig från tanken att revisorn är en möjliggörare här, säger han.

Stämmoprotokoll som SVT Nyheter tagit del av uppges visa att samma person formellt valts till revisor i minst åtta av de berörda föreningarna. Dock nekar revisorn ifråga till att han skulle ha tagit alla dessa uppdrag, i majoriteten har han inte varit revisor enligt egen utsago. 

– Jag har inte blivit informerad om att jag blivit invald som revisor i dessa föreningar och det har skett utan min vetskap, säger han i en skriftlig kommentar till SVT.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colurbox

Ettor ökar i popularitet – speciellt i Stockholm

COLOURBOX30311671_kopia.jpg

 

Nu när borättsmarknaden börjar vända upp är det särskilt ettor som ökar i popularitet, framför allt i Stockholm. Det uppger Boolis marknadschef Josephine Linghammar till Svenska Dagbladet (SvD).

Bostadsrättsmarknaden ser nu ut att börja vända upp igen, skriver tidningen Svenska Dagbladet (SvD) med hänvisning till statistik från bostadssajten Booli. Jämfört med för ett år sedan så syns den största prisuppgången för ettor, vilket uppges vara speciellt tydligt i Storstockholm där de ökar mest. 

– Vi ser att det särskilt är ettorna som ökar i popularitet. Det beror nog på att boendekostnaderna trots allt är lägre för ettor än för stora bostäder, säger Boolis marknadschef Josephine Linghammar till SvD. 

Samtidigt fortsätter prispressen på större lägenheter med minst fyra rum i huvudstaden. En trolig orsak till det kan vara att den storlekskategorin, som gick upp i pris under pandemin, nu kommer med högre ränte- och driftskostnader.

Enligt Josephine Linghammar är det också fler som lägger bud på ettor än på större bostadsrätter. Hon tillägger att ettor anses vara mer konjunkturkänsliga då målgruppen av köpare normalt sett är en person som ensam står för finansieringen. 

Även om läget på bomarknaden ser ut att ljusna fortsätter utbudet att vara stort, oavsett storleksklass. Det syns extra tydligt i kategorin “snart till salu”. 

– Men i detta högre utbud ser vi att antalet budgivare har minskat mindre för ettor än för övriga lägenheter jämfört med föregående år. Så även det tyder på att ettor är relativt hetare, säger Josephine Linghammar till SvD.

Källa: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Borättsjurist vill se förbud mot bindande förhandsavtal

Attentive woman calculating accountancy sitting in a desk at home

 

Oseriösa byggmästares missbruk av bindande förhandsavtal för bostadsrätter är så allvarligt att avtalen borde förbjudas. Det säger bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla till SvD.

Ingrid Uggla är enligt Svenska Dagbladet (SvD) en av landets främsta bostadsrättsjurister och i en intervju med tidningen lyfter hon problem med bindande förhandsavtal för nya bostadsrätter, något hon nu kontaktat justitiedepartementet om. 

Bland annat handlar det om att brf:er som bildats av byggmästare kan vara sårbara för korruption. Exempelvis till följd av att det är tillåtet att sälja bostäder på ritning, att det går att teckna bindande köpeavtal för planerade lägenheter innan de uppförs. Möjligheten ska ha införts i bostadsrättslagen under 1990-talet i syfte att låta köpare göra tillval i form av köks- och badrumsutrustning innan färdigställandet av bostaden. 

– Men nu ser vi ett missbruk av bindande förhandsavtal som är så allvarligt att regeringen bör förbjuda det. Tills vidare bör konsumenter heller inte skriva på bindande förhandsavtal, säger Ingrid Uggla till SvD.

Enligt tidningen använder oseriösa byggmästare föreningens kassa som “sin egen plånbok”, på boköparnas bekostnad. Det hela ska ha uppdagats efter byggboomen i och med larm om att vissa föreningar inte överlämnats på rätt sätt i samband med inflytt. Till exempel på grund av att det funnits brister i bokföringen och att årsredovisningar saknats, vilket ofta försatt bostadsrättshavare i en svår sits utan möjlighet att sälja. 

– I de här fallen underlåter föreningens byggande styrelse under flera år att kalla till föreningsstämma. Under tiden kan man helt fritt hantera stora byggkreditiv från banker utan några kontroller av vad pengarna används till, fortsätter Ingrid Uggla.

Hon tillägger att det behöver utövas tillsyn av brf:er. Till exempel skulle drabbade bostadsrättsinnehavare, som i dagsläget känner sig övergivna av samhället, kunna få hjälp via Konsumentverket. 

– I dag tar tyvärr de drabbade ofta kostnaderna av att ha blivit lurade på många miljoner hellre än att agera rättsligt, säger Ingrid Uggla till SvD.

Konsekvensen om bokföring saknas och årsredovisningen inte är godkänd blir att bostäderna blir svåra att sälja.  

– Bankerna ger inte lån till möjliga köpare så länge årsredovisningen inte är klar, säger Ingrid Uggla till SvD.

I tidningens artikel lyfts fall där byggmästare som uppfört hus åt nya brf:er i Mälardalen, samtidigt varit föreningsordförande. Bindande förhandsavtal har gjort att beslut kunnat fattas i det dolda, utan insyn från bostadsköparna.  

Medlemmarna i en av föreningarna saknade insyn i flera år efter första inflyttningen, innan de förstod att de måste kräva att få makten över styrelsen. De boende fick ett abrupt uppvaknande när Kronofogden en dag skickade dit en värderingsfirma, vilken fått i uppdrag att värdera föreningens hus inför en eventuell tvångsförsäljning på exekutiv auktion. Då gick de upp för de boende att deras bostadsrätter kunde förvandlas till hyresrätter “i någon annans hyreshus”.

Det ska också ha framkommit uppgifter som indikerade att föreningen hade betalat "till synes privata utgifter" för sådant som flygresor och som rört "byggmästarens fritidsintresse". 

Källa: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Gör dig redo inför stämman

Skärmavbild_2024-02-05_kl._19.10.36.png

 

Bostadsrättsexpert Anette Krising Brolin har sammanställt några användbara tips för att säkerställa att årsstämman blir så effektiv som möjligt.

1. Ha framförhållning för effektiv planering

En välplanerad årsstämma kräver god framförhållning. Börja med att bestämma det slutliga datumet för stämman och arbeta sedan bakåt för att fastställa viktiga milstolpar såsom när kallelsen ska skickas ut, när årsredovisningen måste vara klar och om ni ska anlita en extern stämmoordförande. Skapa en tydlig tidslinje och fördela ansvar för att säkerställa att alla uppgifter blir utförda i tid.

2. Kalla till stämman i god tid

Enligt lagen och stadgarna ska kallelsen till årsstämman skickas ut två till sex veckor i förväg. Se till att kallelsen innehåller all nödvändig information såsom tidpunkt, plats och dagordning. Det är också bra och viktigt att inkludera styrelsens förslag på beslut gällande motioner och propositioner för att medlemmarna ska kunna förbereda sig ordentligt inför stämman. För att säkerställa att alla medlemmar nås av kallelsen kan det vara en bra idé att skicka den både med post och som e-post. Innan detta kan göras måste föreningen ha beslutat att tillåta elektronisk kommunikation och medlemmarna måste ha samtyckt till detta

En extern ordförande ser till att allt går till på rätt sätt och är neutral i frågor som kanske är känsliga för styrelsen och medlemmarna

3. Bra att tänka på gällande rösträtten och rösträkningen

Innan stämman är det viktigt att kontrollera vilka medlemmar som har rösträtt och att röstlängden är korrekt. Det kan även vara nödvändigt att utfärda röstkort för att underlätta rösträkningen, särskilt om det förväntas många deltagare på stämman. Se även till att medlemsförteckningen är uppdaterad och att de som inte har betalat sina avgifter inte ges rösträtt om stadgarna reglerar det.

4. Missa inte förvaltningsberättelsen

Förvaltningsberättelsen är en viktig del av årsstämman där föreningens verksamhet under det gångna året sammanfattas. Ta dig tid att skriva en utförlig och informativ förvaltningsberättelse som beskriver föreningens utveckling och eventuella händelser av betydelse. Detta ger medlemmarna en bättre förståelse för föreningens verksamhet och är särskilt viktigt för potentiella nya medlemmar. Det finns nya obligatoriska uppgifter från BFN:s allmänna råd och vägledning som ska finnas med i förvaltningsberättelsen exempelvis att föreningen är en äkta bostadsrättsförening, om föreningen innehar marken med äganderätt och om verksamhetens resultat innebär en förlust.

5. Vilka lagar gäller i en bostadsrättsförening

Bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar är de viktigaste lagarna att ha koll på. Genom att förstå dessa lagar och relevanta lagrum undviker ni knepiga juridiska problem och kan då vara säkra på vad som gäller inför stämman.

6. Glöm inte! Nu kan du hålla helt digitala stämmor

Hösten 2023 föreslog regeringen en lagändring som skulle göra det möjligt för ekonomiska föreningar att hålla digitala stämmor permanent. Den 22 november 2023 godkände riksdagen förslaget. Från och med den 1 januari 2024 blev det därmed verklighet att föreningar kan hålla helt digitala stämmor. En grundförutsättning för genomförandet av en helt digital stämma utan fysiskt deltagande är att föreningen har reglerat möjligheten att hålla stämman digitalt i föreningens stadgar.

Text: Fastighetsägarna Service

Bild: Colourbox

Fler brf:er slås samman

COLOURBOX10598541_kopia.jpg

 

De senaste tre åren har många bostadsrättsföreningar slagits ihop. Orsaken till att föreningar går ihop är för att få bättre ekonomi, skriver Nabo i ett pressmeddelande.

Fusionerna, som Nabo kallar det, har ökat kraftigt de senaste tre åren. Mellan 2010 och 2020 genomfördes 143 fusioner medan 56 sammanslagningar skett mellan 2021 och 2023. Detta enligt Boverket. 

Det är främst mindre föreningar som slås samman till en större förening för att säkra sin ekonomi samt nyproducerade föreningar som byggs i etapper. 

– Vi har sett ett allt större intresse hos mindre bostadsrättsföreningar att fusioneras. Fördelarna är många, framför allt är det de ekonomiska fördelarna med en fusion som kan hjälpa föreningar med en ansträngd ekonomi. Det bidrar även till enklare förvaltning och att stärka kompetensen i styrelsen, säger Christina Fregne, fastighetsjurist på Nabo, i ett pressmeddelande.

Nabo skriver i pressmeddelandet att en fusion mellan två bostadsrättsföreningar kan leda till att styrelsen kan hålla avgiften på en stabil nivå på lång sikt. Genom att en förening blir större efter en sammanslagning ger det även ett bättre förhandlingsläge av bland annat lån och räntor. 

– Genom att fusionera kan föreningar öka sin förhandlingsstyrka, stärka sin ekonomi och samtidigt minska administrativa bördor. I dessa mer osäkra tider kan man förstå viljan att skapa trygghet och stabilitet genom att gå ihop med andra, kommenterar Christina Fregne.

När föreningar ska slås samman kan fusionen delas upp i tre steg – en fusionsplan tas först fram, sedan lämnas en ansökan in om att verkställa fusionsplanen och när Boverket registrerat fusionen är processen färdig.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Styrelsen säkerhetsansvarig för hissar i brf

COLOURBOX30311671_kopia.jpg

 

Det är brf-styrelsen som är säkerhetsansvarig för hissen i föreningens hus, inte företaget som servat hissen eller besiktat den. Detta enligt Hissförbundet som också lyfter risker med äldre hissar, ett område där lagen uppdaterades i höstas.

Enligt branschföreningen Hissförbundet sker olyckor med hissar varje år. Dock verkar många tro att säkerhetsansvaret för hissen bärs av serviceföretaget som hissägaren anlitat eller besiktningsorganet.

Finns hissen i ett hus tillhörande en bostadsrättsförening så är det dess styrelse som bär det yttersta ansvaret för hissens säkerhet, detta oavsett om service och underhåll av den har utkontrakterats. 

Den som äger hissen har till uppgift att säkra att hissen fungerar och att den uppfyller aktuella säkerhetskrav. Utöver det krävs löpande tillsyn, underhåll och skötsel av hissen. Det är också ägarens ansvar att hissen besiktigas regelbundet. 

Vid olycka är ägaren skyldig att se till så att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas, innan dess får hissen inte vara i bruk. Sker en olycka eller tillbud ska hissägaren dessutom rapportera det inträffade till kommunens byggnadsnämnd.

Hissförbundet poängterar att hissar av nyare modell, eller som har moderniserats, är mycket säkra. Däremot kan äldre typer av hissar innebära allvarliga olycksrisker. Det kan till exempel handla om olyckor där människor kläms med gods i hissen, risk för strypning när barn fastnat med ryggsäck eller kläder i dörren och hissen sätts i rörelse, eller risk för elstötar på upp till 230 volt. 

I höstas infördes nya lagkrav om skydd mellan schaktdörr och hisskorgens dörr i äldre hissar. Syftet är att förhindra olyckor där små barn fastnar i utrymmet mellan dörrarna. Av myndigheten Boverkets hemsida framgår att de nya reglerna trädde i kraft den 15 oktober 2023 och att de måste vara uppfyllda senast den första oktober 2031. 

Enligt uppgift från Hissförbundet har uppskattningsvis 26 000 hissar farliga dörrar, som saxgrindar, eller så saknas skydd i korgöppningen.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Har ni koll på personuppgiftbehandlingen?

Skärmavbild_2024-04-01_kl._10.11.59.png

 

Styrelsen i en bostadsrättsförening måste se till att kraven som GDPR ställer efterlevs. Definitionen enligt GDPR syftar till att fånga upp många olika typer av personuppgifter och är därför mycket bred. Begreppet ”personuppgifter” inkluderar inte bara namn och personnummer, utan även adresser, foton, lägenhetsnummer, anteckningar i medlemsförteckningen och fastighetsbeteckningar. Kortfattat omfattar begreppet i det här sammanhanget alla upplysningar som kan knytas till en identifierad eller identifierbar fysisk person.

GDPR är tillämplig på all behandling av personuppgifter och med sådan behandling avses bland annat insamling, behandling och lagring av personuppgifter. Detta gäller under förutsättning att behandlingen sker helt eller delvist automatiserat alternativt att uppgifterna ska ingå i manuella register. Det är viktigt att ha i åtanke att detta innebär att även de mest rutinartade sysslorna kan omfattas av GDPR.

När en styrelse i en bostadsrättsförening exempelvis uppdaterar medlemsförteckningen eller tar fram ett parkeringsavtal sker det alltså en personuppgiftsbehandling som omfattas av GDPR. Även namnlistor över bokning av tvättstugan, störningslistor och e-postmeddelanden kan innebära en personuppgiftsbehandling.

Personuppgiftsbehandling får inte ske hur som helst och det är den personuppgiftsansvariga som är ytterst ansvarig för att GDPR efterlevs. I det här sammanhanget är det bostadsrättsföreningen eller hyresvärden.

För att en personuppgiftsbehandling ska vara förenlig med GDPR behöver det finnas ett godtagbart syfte med behandlingen, det krävs alltså en rättslig grund. För en bostadsrättsförening handlar det främst om att behandlingen ska

(1) vara nödvändig för att fullgöra ett avtal med en enskild

(2) vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse

(3) vara baserad på samtycke från den enskilde eller

(4) grunda sig i att bostadsrättsföreningens intressen väger tyngre än den enskildes.

Förutom att personuppgiftsbehandlingen ska grunda sig i en rättslig grund behöver den personuppgiftsansvariga också säkerställa att behandlingen sker i enlighet med de principer som fastställs i GDPR. Bostadsrättsföreningen måste bland annat alltid ha ett ändamålsenligt syfte med behandlingen, genomföra behandlingen på ett säkert sätt, dokumentera alla åtgärder och inte samla in mer uppgifter än nödvändigt.

De flesta bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och andra fastighetsbolag behandlar personuppgifter regelbundet. Under hela perioden för behandlingen måste GDPR efterlevas och konsekvensen av en bristfällig behandling är inte bara en inskränkning av den enskildes personliga integritet utan även höga sanktionsavgifter för den personuppgiftsansvariga.

Text: HSB

Bild: Colourbox

Skrikande granne i brf tvingas flytta

Top view of brunette female with unhappy facial expression closing ears with pillows while lying in bed. Young woman in pajamas can't sleep because of loud noise.

 

En man med bostadsrätt i Norrköping som stört grannar med höga skrik i flera års tid, åläggs nu att avflytta från sin lägenhet. Det rapporterar tidningen Folkbladet med hänvisning till en ny tingsrättsdom.

Tidningen Folkbladet Östergötland skrev nyligen om ett fall rörande en man med bostadsrätt i Norrköping som efter att ha stört sina grannar i flera år, nu ålagts av tingsrätten att lämna sin lägenhet.

Mannen ska ha bott i bostadsrätten sedan 2016 och gjorde till en början inget större väsen av sig, utan stämningen mellan grannarna upplevdes som god. Det förändrades dock år 2021 då bostadsrättsföreningen fick in flera rapporter om upplevda störningar, vilka uppgavs komma från mannens lägenhet.

Trots att mannen uppmanades att vidta rättelse vid tre tillfällen upphörde inte störningarna. I mars förra året förlorade han nyttjanderätten till bostadsrättslägenheten, men gick inte med på att flytta ut. Föreningen vände sig därav till Norrköpings tingsrätt som nu ålagt mannen att avflytta från lägenheten. Gör han inte det väntar avhysning som han själv får bekosta. 

Enligt vittnesmål från grannar i huset förekom det störningar under alla tider på dygnet i form av höga skrik, ylningar, hulkningar och bankningar. Grannar ska också ha fört loggbok över de upplevda störningarna. Utöver det skriver Folkbladet att polis tillkallades till föreningens hus sju gånger under perioden 2021–2023. 

I tingsrätten framförde en av grannarna att mannen brukade föra oväsen när han var inne i en så kallad dålig fas och att det hörts “mycket väl i trapphuset”. Vidare beskrevs mannen ha haft högljudda dialoger med sig själv och skrikit i falsett.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Föreningsstämma 2024

Före den 10 juni 2024 skall omröstning ske för Bostadsrättsägarnas Riksförbunds föreningsstämma. Du som är medlem gå in på vår medlemssida. Där framöver kommer röstningsformulär att finnas med dagordning. Förslag till delvis ny styrelse kommer att finnas. Medlemmar kan redan nu komma med motioner och förslag till stämman.

Hur ska styrelsen hantera störningar? 

fest.png

Det kan bo människor med många olika vanor i en bostadsrättsförening och det är vanligt att grannar anser sig bli störda av varandra.

Ska styrelsen agera vid störningar?

Styrelsen ska vara den första instansen som gör en gränsdragningsbedömning för att bestämma om det rör sig om en störning eller inte. Det bör finnas en tydlig rutin för hur det ska gå till väga. Det är viktigt att fundera på störningen ur de boendes perspektiv. Ibland kan saker upplevas som störande även om det rent juridiskt inte är en störning. Då får styrelsen försöka lösa det genom att ha ett samtal med den som stör eller den som anser sig bli störd. Är det en störning så är styrelsen skyldig att ta ärendet vidare. Om det inte rör sig om en störning så bör styrelsen inte agera.

Vad räknas som störningar?

En vanligt förekommande störning är att en boende spelar hög musik lite för ofta på kvällarna. Det är tillåtet att ha fest då och då men inte att regelbundet spela hög musik eller att det ofta rör sig berusade gäster i trapphuset. En störning kan även vara att till exempel bygga om i lägenheten sent på kvällen eller att ett par ofta bråkar och skriker.

Hur tar man reda på om det är en störning?

Det finns lite olika hjälpmedel för att ta reda på om det faktiskt rör sig om en störning. Om det är möjligt så kan någon från styrelsen gå och lyssna när störningen håller på men det är inte alltid rimligt att begära det. Då kan det vara en bra idé att anlita en störningsjour som de boende kan ringa till mitt i natten istället för till styrelsen. Oftast kan störningsjouren lämna en rapport av händelsen som går att använda som bevismaterial om det skulle gå så långt att det behövs. De kan också ibland hjälpa till att lugna ned vid en eventuell konflikt. Styrelsen kan även dela ut lappar till de boende runt om den berörda lägenheten och be dem fylla i när, var, och hur störningarna sker. Om det bara är en person som upplever att det är en störning så kan det vara en ovanligt känslig person. Om många upplever en störning så är det troligt att det är en störning.

Hur ska styrelsen hantera en bekräftad störning?

När det väl har konstaterats att det rör sig om en störning är det viktigt att först och främst prata med den som orsakar störningarna. Om det inte hjälper måste styrelsen skicka en rättelseanmodan till den boende som ska innehålla en beskrivning av vad det är som den boende har gjort som är störande och att denne kan bli uppsagd från sin lägenhet om störningen fortsätter. Det låter allvarligt men det är viktigt att vara rak och tydlig så att det inte finns chans för några missförstånd. Styrelsen måste även underrätta socialnämnden om att det har skickats en rättelseanmodan till den boende så att de har möjlighet att gå in och hjälpa till om det rör sig om sociala problem. Styrelsen måste kunna bevisa att de har skickat detta både till bostadsrättsinnehavaren och till socialnämnden och därför ska rättelseanmodan skickas med rekommenderad post. Det är bra att även skicka ett vanligt brev ifall det rekommenderade brevet inte blir löses ut.

Om styrelsen inte upprättat en anmodan om rättelse tidigare är det en god idé att ta hjälp av en fastighetsjurist eftersom det finns formkrav på hur den ska se ut. Blir det fel så börjar processen om från början och det kan vara tråkigt att tappa tid om det känns angeläget att lösa problemet. Ifall den som blir uppsagd bestrider rättelseanmodan så går ärendet till domstol och då bör styrelsen absolut anlita en jurist som kan hjälpa till att värdera bevisningen och lägga fram ens talan i domstolen.

Vad händer om den boende inte upphör med störningarna?

Det är en god idé att fortsätta utredningen även efter det att rättelseanmodan har skickats. Ändras inte beteendet finns det inget annat alternativ än att säga upp personen som stör. Det går att backa ut ur en uppsägningsprocess om styrelsen anser att personen kommer att ändra sig. Störningar leder oftast inte till uppsägning, i många fall går det att lösa på annat sätt.

Om det blir fråga om uppsägning så kan det bli det en tvångsförsäljning av den boendes lägenhet. Ofta kan man dock komma överens och till exempel säga att den boende själv får sälja lägenheten om det görs inom en viss tid.

Text: Fastighetsägarna Service

Bild: Colourbox

Tvister mellan förening och boende ökar

1.png

Staffan Teste, ordförande (till höger) och Rolf Wikström, styrelseledamot i Bostadsrättsägarnas Riksförbund, som just nu har tre pågående tvister uppe för granskning i Högsta Domstolen. Foto: Peter Nordahl/Nordahlbild

 

Hyresrätter har det, villaägare har det, bostadsrättsföreningar har det och även andra fastighetsägare har det - en organisation att ansluta sig till för att få råd, stöd och information om det egna boendet. Under lång tid fanns det dock inget för bostadsrättshavare. Efter några misslyckade att försök organisera sig, så tog juristen Staffan Teste över verksamheten för fem-sex år sedan.

Staffan Teste såg behovet av ”hårdare nypor” och som ny ordförande satte han igång att stämma föreningar i parti och minut, främst för att hjälpa medlemmar som på olika sätt känt sig felaktigt behandlade. En del viktiga tvister har vunnits, men många har också förlorats. Det enträgna arbetet har dock lett till att medlemsantalet ökat kraftigt. Idag är man närmare 3000 medlemmar och det fortsätter att droppa in nya nästan varje dag. 

- En brf-förening ska vara till för sina medlemmar, det var det ursprungliga tanken. Idag ser många styrelser på dem mer som fiender. Förr i tiden rådde en annan kultur, man skakade hand och så var det klart. Idag måste man stämma varandra för att nå ett resultat, säger Teste när han medverkar i månadens intervju i tidningen Bofakta/Allt om Bostadsrätt.

Teste själv har varit i rätten otaliga gånger och menar att folk ljuger som bortsbindare och den lille har inget gehör. Men motparten, föreningen, har resurser för att anlita advokater som går deras ärenden. I intervjun tar han upp flera exempel på vad som kan och har gått fel. Han lyfter också fram att en brf-förening kan sköta sin verksamhet hur den vill - så länge ingen protesterar. Och här är ensam inte stark. Flera måste reagera och protestera för att få till en föränding menar han. 

 

 2.png

Staffan Teste diskuterar det s.k tröskelmålet, som nu behandlas av HD, med klienten Kerstin Rådetorp. Foto: Peter Nordahl/Nordahlbild

 

Staffan Teste vill dock poängtera att de flesta brf-föreningar fungerar och sköts mycket bra. Det finns dock en klar trend - idag kan styrelseledamöter långt mer om lagar och regler än tidigare. Kurser och stöd från kunniga förvaltare och medlemsorganisationer betyder mycket. Men de boende har ingenstans att vända sig utanför den egna föreningen - utom till Bostadsägarnas Riksförbund - vars betydelse säkert kommer att öka framöver.

Sammanfattning av artikel i Allt om Bostadsrätt.

Artikelförfattare: L-O Kjerstadius/Bofakta/Allt om Bostadsrätt

Foto: Peter Nordahl/Nordahlbild/LinkedIn

Hela artikeln kan du läsa här.

 

Fortsatta utmaningar för landets bostadsrättsföreningar

20180406_091629.jpg

 

Under fjolårets sista kvartal fortsatte utgifterna att stiga, det visar SBCs BRF-index.

När Sveriges Bostadsrättscentrum än en gång har tittat på vad en genomsnittlig bostadsrättsförening betalar per månad visar det sig att kostnaderna fortsätter växa. På årsbasis ökade kostnaderna under Q4 2023 med 11,6 procent. Det indikerar att de två senaste åren har varit tuffa för landets bostadsrättsföreningar. Även under Q4 2022 hade kostnaderna ökat med 12,5 procent på årsbasis, vilket innebär en total ökning på 24,1 procent de senaste två åren.

BRF-index ger en uppfattning om hur mycket en genomsnittsförening betalar och grundar sig på omkostnader för ränta, uppvärmning, el, försäkring, vatten och avlopp, avfall, fastighetsavgift samt övriga kostnader som bland annat inkluderar reparation och fastighetsskötsel. Totalt låg kostnaderna för en genomsnittlig bostadsrättsförening på 792 084 kronor under Q4. En genomsnittlig förening på 4834 m² betalar över 2 600 000 under ett år.

– Det har varit ett omskakande år på många sätt för bostadsrättsföreningarna, inte minst ekonomiskt. Ränteökningarna har fortlöpt och trots att Riksbanken lämnade räntan oförändrad i slutet av året, betyder det tyvärr inte att effekterna slutar märkas av. Många föreningar har tvingats höja avgifter eller rucka på underhållsplanen, vilket kan resultera i höga drift- och underhållskostnader samt försäkringspremier framöver. Vår rekommendation är att alltid utgå från driftkostnader, kapitalutgifter och slitage när budgetering ska göras, för att inte få oväntade kostnader framöver, säger Markus Pålsson, Chef för Verksamhetsinnovation och utveckling, SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB.

Största utgiften är fortfarande räntan

Precis som under övriga delen av året är räntan den största posten. Efter oförändrat räntebesked från Riksbanken i november blev ökningen jämfört med föregående kvartal dock betydligt lägre än hur det sett ut tidigare under 2023. Elkostnaderna har däremot ökat med 125 procent jämfört med Q3 – något som inte är särskilt förvånande med tanke på att det sista kvartalet både är mörkare och kallare.

– Många kostnader beslutas i början av varje år, vilket innebär att vi kommer se ännu större förändringar under första kvartalet 2024. Att elkostnaderna tar en större del av budgeten under vinterhalvåret är såklart helt naturligt, men tacksamt i år är att de håller sig på lägre nivåer än vintern 2022-2023. Uppvärmningen av fastigheten och lägenheterna är en kostnad som ännu inte syns öka i indexet, men som vi vet har stått för en stor del av budgeten då priserna förändrats och förbrukningen gått upp, avslutar Markus Pålsson.

Om BRF-index

BRF Index är ett index framtaget av SBC som visar hur mycket det kostar att driva en bostadsrättsförening. Den genomsnittliga föreningen som indexet utgår från har en totalyta på 4834 m² med 50 lägenheter och en lokal. Indexet släpps varje kvartal och utgår från sju parametrar.

Text: SBC

Foto: Magnus Gotander

Brottslig verksamhet i brf

ANN_0770.JPG

 

Vilka möjligheter har en bostadsrättsförening att säga upp en bostadsrättshavare som har kopplingar till kriminalitet? Utgångspunkten för medlemskap i en bostadsrättsförening är öppenhet. Av bostadsrättslagen framgår det att det är bostadsrättsföreningens styrelse med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i deras stadgar och bestämmelserna i det andra kapitlet i bostadsrättslagen som avgör medlemskapsfrågan.

Huvudregeln är att medlemskap ska beviljas om villkoren för medlemskap i stadgarna är uppfyllda, och personen skäligen bör beviljas medlemskap. Att en person ”skäligen bör godtas” medför i vissa fall frågetecken kring hur fri bedömning kan vara. Med anledning av att varje medlemskapsprövning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet är det svårt att dra en tydlig gräns för vad som skäligen bör godtas eller inte.
 
Ur praxis går det att utläsa att det är den sökandes förmåga att fullgöra sin ekonomiska förpliktelse gentemot bostadsrättsföreningen som huvudsakligen ska ligga till grund för bedömningen. Visst utrymme för bedömning av den sökandes personliga kvalifikationer finns, detta ska däremot användas varsamt.Att en sökande dömts för brott eller har släkt och vänner som kan förknippas med kriminella nätverk är ingenting som i regel ska utgöra ett hinder för medlemskap i en bostadsrättsförening.
 
Detta förutsätter självklart att övriga villkor för medlemskapet är uppfyllda.Bostadsrättsföreningen har inte heller rätt att begära ett utdrag ur belastningsregistret från en blivande bostadsrättshavare. Sådan brottslighet som skulle kunna påverka medlemskapsprövningen är om det finns ett tidigare brottsligt beteende kopplat till det tidigare boendet. Vilken typ av brott det är samt om det finns anledning att tro att den sökande kommer missköta sig i sitt boende har också betydelse för bedömningen.
 
Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Att nyttjanderätten är förverkad innebär att föreningen är berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning.Några exempel på sådan verksamhet är otillåten spelverksamhet, olovlig dryckeshantering, illegal sprit- eller narkotikatillverkning, falskmynteriverksamhet, koppleri eller att lägenheten används som upplagsplats för stöldgods.
 
Någon möjlighet för bostadsrättshavaren att vidta rättelse finns inte, detta förutsätter att bostadsrättsföreningen utnyttjat uppsägningsrätten inom viss tid. En bostadsrättsförening som får kännedom om brottslig verksamhet kan välja mellan att säga upp bostadsrättshavaren inom två månader från det att föreningen fått kännedom om förhållandet eller inom två månader från det att det rättsliga förfarandet avslutats. Att det rättsliga förfarandet avslutas innebär att åklagaren beslutar om att inte åtala eller det finns en lagakraftvunnen dom.

Text: HSB

Stockholm: Länsstyrelsens beslut upphävs – brf måste klottersanera carport

COLOURBOX11234174_kopia.jpeg

 

En brf i Järfälla ålades av kommunen att klottersanera sin carport och överklagade föreläggandet till länsstyrelsen, som valde att gå på föreningens linje. Nyligen prövades frågan även i mark- och miljödomstolen där länsstyrelsens beslut upphävdes.

Våren 2023 beslutade miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun att med stöd i plan- och bygglagen (PBL), utfärda ett föreläggande mot en bostadsrättsförening i kommunen. I och med föreläggandet ålades föreningen, vid vite på 40 000 kronor, att sanera klotter på sin carports fasad senast inom fem månader.

Föreningen valde att överklaga föreläggandet till Länsstyrelsen Stockholm där beslutet upphävdes, bland annat med motiveringen att en del av PBL (åttonde kapitlet, paragraf 14) som nämnden åberopat inte var tillämpbar i det aktuella fallet. 

Miljö- och bygglovsnämnden överklagade därefter länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt som meddelade sin dom i januari 2024. I nämndens yrkande lyftes bland annat att klotter kan skapa otrygghet för medborgarna, samt att klottret i det aktuella fallet gör att utseendet på byggnaden strider mot detaljplanen. 

Det tillades också att länsstyrelsen beskrivit rättsläget i denna fråga som oklart och att nämnden därför efterfrågar praxis att förhålla sig till. Som rättslig utgångspunkt angavs plan- och bygglagens (PBL) åttonde kapitel, paragraf 14, som avser underhåll och varsamhet när det kommer till byggnadsverk. 

Föreningen hävdade dock att klottret på carporten varken stred mot detaljplanen eller mot PBL. Enligt lagen ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och dess utformning ska bevaras, likaså byggnadens tekniska egenskaper. Föreningen uppgavs ha drabbats av skadegörelse i form av klotter på dess carport, vilket inte påverkat byggnadens skick och därmed utgör det inte heller bristande underhåll enligt PBL. 

Gällande detaljplanen så framhöll föreningen att carporten uppfyller kraven i planen trots klottret. Detta då området där byggnaden finns är avsett för bilparkering och klottret inte hindrar föreningens medlemmar från att använda det. Vidare hävdades att utformningen av carportens fasad förblivit oförändrad.

Att sanera klottret skulle enligt en offert som föreningen inhämtat kosta 225 060 kronor exklusive moms. Med anledning av det tyckte föreningen att det krav som nämnden ställt kändes oproportionerligt, speciellt då saneringen inte ingår i underhållsansvaret enligt PBL. 

Mark- och miljödomstolen gjorde bedömningen att ett byggnadsverk som förvanskats genom klotter, så som i det aktuella fallet, inte kan anses vara i ett vårdat skick eller ha underhållits för att bibehålla dess utseende. I och med det ansågs plan- och bygglagens åttonde kapitel, paragraf 14, som tillämplig i fallet. Det har därmed funnits lagstöd för nämndens föreläggande mot föreningen. 

Genom carportens väl synliga läge vid väg E18 har förändringen av byggnadens utseende inneburit en “förhållandevis stor omgivningspåverkan”, tillade domstolen. 

Vidare ansågs kostnaden för saneringen, enligt inhämtad offert, inte vara oskäligt hög för en bostadsrättsförening. I övrigt fann domstolen inga skäl att misstänka att föreningen inte skulle följa föreläggandet och därför beslutades att inte förena det med något vite. 

Enligt uppgift från Svea hovrätt har bostadsrättsföreningen valt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Lagändringar om ombyggnation

COLOURBOX11753485_kopia.jpg

 

Den 1 januari 2023 ändras bostadsrättslagens bestämmelse kring renoveringar, åtgärder och förändringar inom en bostadsrätt.

Vad gäller här och nu?
- I dagsläget måste du som bostadsrättshavare ha styrelsens tillstånd för att utföra en åtgärd i din lägenhet om det är ett ingrepp i en bärande konstruktion, ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas och vatten eller om ingreppet innebär en annan väsentlig förändring av lägenheten. Bostadsrättsföreningar kan dock idag skriva in i stadgarna att styrelsens tillstånd inte behövs för att utföra dessa förändringar av lägenheten, säger Pernilla Carring, senior specialist på bostadsrätter.
 
När styrelsen tar emot en ansökan om tillstånd ska den pröva om åtgärden kan vara en påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Om styrelsen till slut landar i det kan de vägra tillstånd. För det fall en bostadsrättshavare vidtar åtgärder i sin lägenhet utan tillstånd, eller inte följer det, och det uppstår en skada kan styrelsen kräva att bostadsrättshavaren återställer lägenheten. Föreningen kan även reagera genom att skicka en rättelseanmaning för vanvård till bostadsrättshavaren.
 
Lagändringarna gör att fler tillstånd krävs
- En bostadsrättshavare måste från och med den 1 januari 2023 söka tillstånd, inte bara för tidigare nämnda situationer, utan även om denne vill förändra en anordning för ventilation, eldstad, rökkanal eller annat som påverkar brandskyddet. Tillstånd kommer även att krävas för installation av anordningar samt för ändringar som innebär en påverkan på historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden, säger Pernilla.
 
Det är styrelsen som ska göra en självständig bedömning av om byggnaden är särskilt värdefull för historisk, miljömässig, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt. Bedömningen kan till exempel röra en ansökan om ändringar som berör serveringsskåp, kakelugn eller lägenhetens planlösning. Styrelsen ska också bedöma hur andra bostadsrättshavare kan påverkas genom att ta in synpunkter från dessa. Om en styrelse ger tillstånd till en åtgärd kan den villkora sitt tillstånd.
 
- Slutligen ska det framgå av stadgarna att tillstånd krävs för de åtgärder som står i lagen. Det går inte längre att ha stadgar som avviker från lagen och ger en bostadsrättshavare rätt att inte behöva söka tillstånd för de situationer som regleras i lagen, säger Pernilla.
 
Uppsägning kan ske om renovering gjorts trots nekat tillstånd
- För det fall en styrelse nekar ett tillstånd finns det möjlighet för bostadsrättshavaren att vända sig till hyresnämnden för att få det nekade tillståndet prövat. Det finns även möjlighet att överklaga hyresnämndens beslut till hovrätten, säger Pernilla.
 
En bostadsrättsförening kommer framöver även att ha rätt att på bostadsrättshavarens bekostnad avhjälpa en brist som denne har orsakat genom en olovlig renoveringsåtgärd. Det krävs att renoveringsåtgärden innebär en risk för att annans säkerhet äventyras eller att det blir omfattande skador på annans egendom. Styrelsen måste innan bostadsrättshavaren kan agera ha skickat en uppmaning till bostadsrättshavaren om att själv avhjälpa bristen.
 
En ytterligare punkt i lagändringen är att nyttjanderätten till lägenheten kan vara förverkad om en bostadsrättshavare utför en renoveringsåtgärd i lägenheten utan att ha haft tillstånd från vare sig styrelsen eller hyresnämnden. Vid sådant fall kan bostadsrättsföreningen säga upp bostadsrättshavaren. Styrelsen måste dock, inom 2 månader från kännedom om den otillåtna renoveringsåtgärden, ha anmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse.
 
Text: Fastighetsägarna Service
Bild: Colourbox