Skip to main content

Hovrätten: Ofrånkomligt att juridisk person hyr ut bostadsrätt i andrahand

DSC_0818_AnnJPG.JPG

 

En brf i Solna kommun, Stockholm, som inte låtit en juridisk person hyra ut sin bostadsrätt får nu bakläxa av hovrätten. I en ny dom konstateras att föreningsmedlemmar i form av juridiska personer ofrånkomligen innebär att lägenheter kan upplåtas i andra hand.

I våras prövade hyresnämnden ett ärende gällande en bostadsrättsförenings rätt att vägra samtycke till andrahandsuthyrning av bostadsrätt då innehavaren är en juridisk person, en fråga som Bostadsrättsnytt skrev om även i fjol.

Enligt föreningens yttrande fanns det fog att vägra samtycke i och med att 80–90 lägenheter i dess hus (beläget i Solna kommun utanför Stockholm) för tillfället var upplåtna i andrahand, med eller utan tillstånd. Vidare lyftes att majoriteten av de andrahandsuthyrningar som tillåts tenderar att övergå till att bli olovliga, vilka föreningen sedan måste lägga ned stora resurser på att utreda.  

Gällande bostadsrättsinnehavaren i det aktuella fallet så lyftes att det handlat om näringsverksamhet, med andrahandsuthyrning av totalt fem bostadsrätter i föreningen. Och om tillstånd trots detta beviljas ska det begränsas till högst ett år. 

Nämnden konstaterade att föreningen genom att anta en juridisk person som medlem också accepterade andrahandsupplåtelse av bostadsrätten. Föreningen ansågs inte ha kunnat visa att det fanns befogad anledning att vägra samtycke till uthyrning i andrahand och ska inte heller ha framfört någon invändning mot andrahandshyresgästerna ifråga, vilka redan bott i lägenheten i några år. Därmed fick bostadsrättsinnehavaren rätt att fortsätta med andrahandsuthyrningen i ytterligare två år. 

Föreningen överklagade beslutet och Svea hovrätt tog upp fallet i december 2023. Hovrätten valde att gå på hyresnämndens linje om att det inte anförts någon befogad anledning att vägra samtycke till andrahandsuthyrning, samt att antagande av juridiska personer som medlemmar ofrånkomligen innebär att bostadsrätter hyrs ut i andrahand. 

“Hovrätten kan, liksom hyresnämnden, konstatera att det föreningen anfört till viss del är en följd av att föreningen godkänt juridiska personer som medlemmar i föreningen, vilket ofrånkomligen innebär att lägenheter upplåts i andra hand.”

Gällande det mål som Bostadsrättsnytt skrev om 2022 så fastslog hovrätten följande: 
“Till skillnad från när en fysisk person ansöker om tillstånd uppställs alltså inget krav på att bostadsrättshavaren ska ha skäl för upplåtelsen. Föreningen får anses ha befogad anledning att vägra samtycke främst om anmärkning i fråga om skötsamhet kan riktas mot den person som faktiskt ska nyttja lägenheten”.

För målet som prövades i år hade hovrätten också att ta ställning till frågan om tidsbegränsning för uthyrningen, vilken även i denna instans sattes till två år. Beslutet motiverades med att hovrätten tidigare bedömt det som skäligt med en tidsbegränsning på ett år när det rört en ny hyresgäst. I det aktuella målet hade hyresgästen redan bott i lägenheten under en tid utan anmärkningar och tillståndet förlängdes därmed med två år.

Efter domskälen följer en rad om att hovrättsdomen inte får överklagas.

Kort om juridiska personer
En juridisk person avser en organisation med möjlighet att sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder och vara part i domstol. Exempel på sådana kan vara aktiebolag, handelsbolag, föreningar, stiftelser, dödsbon, konkursbon eller kommuner.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Källa: Sveriges Domstolar

Foto: Ann Hedlund

Styrelseledamöter döms att betala skadestånd till brf

Swedish kronor banknotes sticking out of the blue jeans pocket

 

Tingsrätten har ålagt två tidigare styrelseledamöter i en brf utanför Stockholm att betala skadestånd till föreningen, bland annat då de anses ha överskridit sina befogenheter. Till exempel ingicks omfattande avtal för föreningens räkning utan styrelsebeslut.

I Upplands Väsby utanför Stockholm finns en bostadsrättsförening med totalt 324 lägenheter varav 204 upplåts med bostadsrätt och 30 är hyresrätter, enligt uppgift från bostadssajten Booli. 

Under årsstämman 2011 valdes två nya personer in i föreningens styrelse, den ena som ordförande och den andra som ekonomiansvarig. Våren 2019 lämnade båda ledamöterna sina styrelseuppdrag. Under en föreningsstämma året därpå beslutades att ge styrelsen ansvarsfrihet, med undantag för de två ledamöterna vilka man istället kom fram till att väcka skadeståndstalan mot vid Attunda tingsrätt. 

Detta på grund av att dåvarande ordföranden och den ekonomiansvarige bland annat tecknat avtal med entreprenörer för bostadsrättsföreningens räkning, utan att ha befogenhet att göra så. I stämningsansökan till tingsrätten väcktes även talan mot berörda bolag. 

Utöver att avtal tecknades utan resterande styrelseledamöters kännedom, ska ordföranden och den ekonomiansvarige enligt talan ha tillåtit överdebitering för utförda arbeten. Vidare uppges de två ha godkänt att en bostadsrätt i föreningen uppläts till underpris åt en inblandad bolagsföreträdares dotter. 

Varför skulle då en styrelseledamot i en brf välja att bete sig såhär? Föreningen hävdade i sin talan att det bland annat berodde på kopplingar mellan dåvarande ordföranden och företrädare för berörda bolag, att det handlade om jäv. Tingsrätten kom fram till att det fanns vissa kopplingar men konstaterade att “den eventuella intressekonflikten” inte var tillräckligt konkret för att det skulle kunna vara fråga om jäv i lagens mening. 

Vidare menade föreningen att den tidigare ordföranden gjort sig skyldig till tagande av muta, men tingsrätten avvisade även detta brottspåstående då det inte ansågs vara styrkt. 

Två av de avtal som föreningen åberopade förklarades ogiltiga av tingsrätten. Det ena rörde ett förvaltningsavtal som ansågs ha oskäliga villkor och uppgavs vara så omfattande att de två ledamöterna som signerat det, inte haft rätt att göra så utan att ett styrelsebeslut först fattats om detta. När kontraktsummor uppgår till flera miljoner torde det vara uppenbart att sådana avtal kräver styrelsebeslut, konstaterade rätten. 

Det andra avtalet bedömdes vara ett skenavtal för en påstådd hissentreprenad som endast upprättats i syfte att “sko sig” på föreningens bekostnad.

Gällande bostadsrätten fastslogs att den upplåtits till underpris vilket lett till att bostadsrättsföreningen drabbats av ekonomisk skada och därav har föreningen rätt till skadestånd. Försäljningspriset för lägenheten ska ha satts utifrån felaktiga uppgifter gällande skick och värde. Därefter ingick dåvarande ordföranden och den ekonomiansvariga ledamoten, utan befogenhet, upplåtelseavtal med köparen.  

Tingsrättens slutsats blev att den tidigare ordföranden gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman. Han ansågs skadeståndsskyldig på grund av föreningens ekonomiska skador med anledning av förvaltningsavtalet, skenavtalet, upplåtelsen av bostadsrätt till underpris, samt för dubbelfakturering.  

Den tidigare ekonomiansvariga ledamoten bedömdes skadeståndsskyldig till följd av oaktsamhet som orsakat föreningen ekonomisk skada, även här i samband med förvaltningsavtalet, skenavtalet, upplåtelsen av bostadsrätt till underpris, samt för dubbelfakturering. 

Två bolag med koppling till varandra dömdes också att betala skadestånd till bostadsrättsföreningen. Ett av bolagen blev skadeståndsskyldigt på grund av det ogiltigförklarade förvaltningsavtalet och bostadsrättsupplåtelsen. 

Båda bolagen ålades att ersätta föreningen för skenavtalet om den påstådda hissentreprenaden på grund av bristande lojalitet. 

Totalt uppskattades föreningens ekonomiska skador uppgå till 3 518 881 kronor. Den summan ålades den tidigare ordföranden och bolaget som signerat förvaltningsavtalet att solidariskt ersätta föreningen med. Två miljoner kronor av denna summa ålades båda bolagen, tidigare ordföranden och den ekonomiansvarige att betala solidariskt.  

Tingsrätten lät också kvarstad bestå på bolagens och ordförandens egendom.

Källa: Bodtadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Medlem utesluts ur brf efter olovlig andrahands-uthyrning

BILD5.jpeg

 

En man från Järfälla, Stockholm, förlorar medlemskap i brf efter att utan tillåtelse ha hyrt ut sin bostadsrätt i andrahand. Han måste också sälja lägenheten och avflytta från den innan augusti 2024. Det skriver Mitt i med hänvisning till en ny tingsrättsdom.

Attunda tingsrätt har ålagt en man med bostadsrätt i Järfällastadsdelen Barkarbystaden, Stockholms län, att sälja sin lägenhet och avflytta från den innan augusti nästa år. Det rapporterar lokaltidningen Mitt i Stockholm.

Bakgrunden till det hela ska vara att mannen hyrt ut sin bostadsrätt i andrahand utan tillåtelse från bostadsrättsföreningen där lägenheten finns, varpå föreningen uteslutit honom som medlem.

Uteslutningsärendet kom senare att prövas i Attunda tingsrätt som valde att gå på föreningens linje. De villkor som ställs i domen ska bygga på en överenskommelse mellan föreningen och mannen. Ofta kan hyresärenden avgöras i Hyresnämnden men i vissa fall går inte det och då får man vända sig till tingsrätten eller Kronofogdemyndigheten istället. Både tingsrätten och Hyresnämnden har hovrätten som överinstans. 

Artikel: Bostadsrättsnytt
Källa: Sveriges Domstolar

Foto: Magnus Gotander

Nu närmar sig tiden med högst brandrisk

Flames of fire on a black background. Burning wood in the fireplace

 

Vem ansvarar för vad och hur kan BRF:er hålla brandsäkerheten uppe?

Årligen inträffar omkring 24 000 bostadsbränder i Sverige och cirka 100 personer omkommer till följd av bränderna. Enligt försäkringsbolaget Trygg Hansa sker det dessutom i snitt 40 procent fler bränder i december jämfört med årets övriga månader. För bostadsrättsföreningar kan det ibland råda viss osäkerhet kring vem som ansvarar över vad. Ansvaret för brandskydd delas nämligen mellan styrelsen och de boende, där styrelsen har ett ansvar att genomföra ett systematiskt brandskyddsarbete.

- Brandrisk är givetvis viktigt att vara varse om under hela året, men när vi närmar oss julen och antalet bränder ökar är det extra viktigt att se över brandsäkerheten i huset. Eftersom ansvaret ligger fördelat på styrelsen och de boende är det något som rör alla. Många föreningar har en gemensam höststädning och något vi rekommenderar är att i samband med den genomföra en brandövning. På så sätt är fler i huset förberedda om det skulle börja brinna och det ger betydligt bättre förutsättningar för att en potentiell utrymning går smidigt till, säger Per Karlsson, Affärsområdeschef Teknisk förvaltning på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Styrelsen ansvarar för att byggnaden är utrustad med larmsystem och släckningsutrustning, vilket bland annat innefattar brandvarnare, brandslang och pulversläckare. Därefter ska styrelsen genomföra ett systematiskt brandskyddsarbete. Det kan innebära besiktning av rökdetektorer och släckningsutrustning i allmänna utrymmen, men också att inspektera och besiktiga gemensamma anläggningar, exempelvis sprinkleranläggningar.

Boende bär en viktig roll i att upprätta säkerheten genom att ansvara för brandskydd i sina egna bostäder, som att ha en fungerande brandvarnare. De har också ett ansvar att inte blockera utrymningsvägar i gemensamma utrymmen. Trots att det inte är en skyldighet, uppmanas boende också vara medvetna om bandrutiner för att snabbt kunna agera ifall en brand skulle uppstå.

 

Fyra tips som minskar risken för brand:

Genomför en brandövning

Att ha en brandövning i fastigheten är en god idé för att säkerställa att alla boende vet vad de ska göra ifall en brand uppstår. Är det svårt att få till en tid när alla kan går det också bra att brandöva på egen hand. Styrelsen kan underlätta genom att skicka ut information till de boende om hur en brandövning kan gå till.

Gör en plan

Håll en dialog i styrelsen om hur brandskyddsarbetet ska gå till. Se över var riskerna finns och att brandskyddsutrustningen är placerad på rätt platser. Kom även fram till om ni ska dokumentera arbetet och vem som ansvarar för det. Att genomföra systematiskt brandskyddsarbete är ingen lag, men ett råd för att säkerställa att brandskydden fungerar som de ska.

Kontrollera brandskydden

Rekommendationen är att testa brandvarnaren en gång i månaden. Boende ansvarar för detta i sina enskilda lägenheter medan styrelsen har ansvar för de gemensamma utrymmena. Styrelsen kan också informera medlemmarna om hur man testar brandvarnaren samt påminna om att årligen byta batteri. För att kontrollera att brandvarnaren fungerar trycker man på testknappen. Om den inte ger ifrån sig ett ljud behöver batterierna bytas. Tjuter den inte efter det ska brandvarnaren bytas ut. Det är även rekommenderat att ha en brandfilt, gärna nära köket, samt en brandsläckare nära till hands.

Installera en spisvakt

Det är många som tror att den vanligaste orsaken till brand är tända ljus, men i själva verket är det en bortglömd spis. Genom att installera en spisvakt, en apparat som varnar om spisen blir överhettad, kan boende i en förening själva minska risken för brand markant.

Text: SBC

Bild: Colourbox

Därför ska du anlita en mäklare när du säljer bostad

20180406_145054.jpg

 

I en artikel på Hemnet läser vi att uppskattningsvis cirka 90 procent av alla bostäder som säljs i Sverige förmedlas av en fastighetsmäklare. Och det är inte konstigt att så många väljer att anlita en mäklare när man ska sälja sin bostad då det innebär en mängd fördelar.

– Svenska fastighetsmäklare är välutbildade och har en djup och bred kompetens om man jämför internationellt. Man får helt enkelt väldigt mycket för pengarna när man anlitar en mäklare. De besitter en unik lokalkännedom som ofta är en förutsättning för att göra en så bra affär som möjligt, säger Staffan Tell, pr-chef på Hemnet.

Under 2022 såldes det enligt Svensk Mäklarstatistik 110 381 bostadsrätter, 52 721 villor och 4 701 fritidshus. Cirka 90 procent av villorna förmedlades av en fastighetsmäklare. Några officiella siffror finns inte för bostadsrätter men det är rimligt att tro att andelen som förmedlas av mäklare är lika hög eller högre jämfört med villor.

Hela 86 procent av säljarna är nöjda med sin mäklare. Det visar en undersökning som genomfördes bland besökare på Hemnet under hösten 2022, under en tid då marknaden dessutom var särskilt utmanande.

– Att en så hög andel av säljarna är nöjda med sin mäklare är inte alls överraskande. Fördelarna med att anlita en mäklare är många. Till att börja med så är de experter på att värdera bostäder vilket är ett viktigt ingångsvärde i affären. Sedan är de också duktiga på att marknadsföra bostaden på ett optimalt sätt och sedan hantera både budgivning och själva kontraktsförfarandet, säger Staffan Tell. 

Han fortsätter:

– Vissa kanske lockas av tanken på att sälja utan mäklare och således spara in mäklararvodet men jag tror att det i väldigt få fall leder till ett bättre resultat än när man säljer med mäklare. Den kanske största risken att sälja utan en mäklare är att man inte får ett marknadsmässigt pris vilket gissningsvis många säljare tycker är viktigt.

Fördelar med att sälja med mäklare:

  • Få rätt värdering.
  • Bra marknadsföring.
  • Hjälp med den fysiska visningen av bostaden.
  • Ökat förtroende från köpare (som kan avskräckas utan mäklare).
  • Proffsig hjälp under budgivningen.
  • Stöd vid avtals- och kontraktsskrivning.
  • Vägledning i juridiska frågor.
  • Minskad stress genom livets kanske största affär.

 

Artikel: Från Hemnet

Foto: Magnus Gotander

Allabrf ska digitalisera alla bostadsrättsföreningar – nu krisar bolaget?

De ska göra allt smidigare för bostadsrättsföreningar men nu har bolaget gått in i en rekonstruktion efter att nödvändiga investeringar uteblivit.  Det skriver sajten Breakit. Staffan Teste, ordförande i Bostadsrättsägarnas Riksförbund, säger att det är viktigt att bostadsrättsföreningar försäkrar sig om att pengarna är säkrade.

Läs hela artikeln från Breakit här

Bolagsöversikt & nyckeltal

Ny dom: Andrahandsuthyrning tillåts för svårsåld lägenhet

ANN_0770.JPG

 

Svea hovrätt prövade nyligen om en bostadsrättsinnehavare hade rätt att hyra ut sin bostad i andra hand på grund av att lägenheten var svårsåld. I detta fall fick bostadsrättsinnehavaren rätt, enligt HSB.

I juli i år inkom ett ärende till Hyres- och arrendenämnden i Göteborg. Det handlade om att en bostadsrättsinnehavare ansökt om tillstånd för att få hyra ut sin lägenhet i andra hand. Tidigare hade mannen hyrt ut sin bostad i ett år då han provat att bo sambo. Han hade inga planer på att flytta tillbaka till lägenheten utan ville sälja den. 

Mäklaren som mannen kontaktade berättade att han redan hade ett pågående uppdrag med att sälja en lägenhet av samma storlek i samma trappuppgång och att denna legat ute till försäljning en längre tid utan att ha blivit såld. 

Mannen publicerade därefter en annons om försäljning av lägenheten men ingen visade intresse av att köpa bostaden. Enligt mannen var lägenheten därför svårsåld. HSB skriver att mannen menade att efterfrågan på lägenheter av samma storlek i det aktuella området var låg och att en försäljning inte skulle täcka hans lån. Därför ansökte han om tillstånd för andrahandsupplåtelse hos bostadsrättsföreningen. Denna ansökan nekades styrelsen. 

HSB skriver vidare att föreningen inte ansåg att mannen bevisat att lägenheten var svårsåld. Föreningen ansåg också att priserna på lägenheter hade stabiliserats och att bostaden inte måste säljas till ett lägre pris än vad den är värd. 

Det Hyres- och arrendenämnden i Göteborg kom fram till var att mannen hade rätt – priserna hade försämrats avsevärt och det kunde vara svårt för honom att sälja sin lägenheten till ett rimligt pris. Han fick därför tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand till och med mitten av mars 2024. 

Enligt HSB förklarade Hyres- och arrendenämnden att en andrahandsuthyrning kan godkännas om bostadsmarknaden är tuff och det är svårt att sälja sin bostad. Om marknaden inte förbättrats på ett år finns det normalt inga fler skäl att fortsatt godkänna en uthyrning. I detta ärende hade mannen inte haft sin bostad ute till försäljning en särskilt lång tid och han hade dessutom satt ett för högt utgångspris. Däremot vägde de lägre priserna in.

Bostadsrättsföreningen överklagade beslutet till Svea hovrätt. Hovrätten delade dock Hyres- och arrendenämndens syn och avslog föreningens överklagande, ett beslut som kom den 3 november i år. 

 

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: A. Hedlund

Fastigheten står i lågor – vad händer efter branden?

Flames of fire on a black background. Burning wood in the fireplace

 

Vad händer om fastigheten brinner ned och alla medlemmar måste evakueras? Vem betalar? Och hur illa kan det gå om styrelsen inte har koll? 

Varje år omkommer cirka 120 personer i bränder, och oftast handlar det om bostadsbränder, enligt MSB. Inte sällan hade bränderna kunnat förhindras med ganska enkla förebyggande åtgärder. 

För några år sedan skrev Bostadsrätterna om ett bostadshus på söder i Stockholm som brann ordentligt. Ordföranden i bostadsrättsföreningen berättar i en intervju hur det slog eldslågor ut från en av hans grannars lägenhet högst upp i huset, och hur elden snabbt spred sig till vinden som blev övertänd. Huset blev kraftigt brandskadat och samtliga 35 lägenheter blev obeboeliga och hela fastigheten behövde renoveras inifrån och ut. Alla de boende blev helt enkelt utan bostad.

Just den här branden startade i köket i en av lägenheterna på femte våningen, även om orsaken var oklar. Även om folk var hemma så hann alla ta sig ut utan allvarliga skador. Ett par fick lindriga rökskador. 

Efter branden fick flera av bostadsrättsföreningens medlemmar till en början bo på hotell medan de letade efter evakueringsboende. När det gäller evakueringsbostäder så är det inte bostadsrättsföreningens ansvar att ordna fram till de boende, utan medlemmarna behöver vända sig till sitt försäkringsbolag. I en sådan här extraordinär situation blir det tydligt varför det är viktigt att inte glömma betala hemförsäkringen, och bostadsrättsförsäkringen.

Ordföranden berättar vidare i intervjun att engagemanget från de enskilda medlemmarnas försäkringsbolag varierade en hel del. Styrelsen försökte hjälpa till att informera vilka krav som medlemmarna kunde ställa på sina försäkringsbolag. Hans erfarenhet är att det krävs rätt mycket påtryckningar och tuffhet för att få det man har rätt till. 

När det gäller fastigheten är det brukligt att den ska återställas i det skick som var före brandolyckan. Men på ytskiktet, som målningsarbeten och tapeter, görs åldersavdrag. Men det gäller ju att bostadsrättsföreningens försäkring är betalt.  

Egrannar har tidigare skrivit hur dyrt det kan bli för bostadsrättsföreningar som har dålig koll på sina försäkringar. Hade det inte funnits en fastighetsförsäkring betald i fallet som beskrivits ovan hade det slutat i förödande konsekvenser. Fastighetsförsäkringen ger skydd mot vatten-, natur och brandskador och täcker även kostnader som uppstår vid inbrott i fastighetens gemensamma utrymmen. 

– Vi har varit med om ett antal fall där styrelsen har glömt att betala räkningarna till försäkringsbolaget under en längre tid, vilket lett till att bostadsrättsföreningen har stått helt utan försäkring när olyckan sedan varit framme. Om det exempelvis börjar brinna i fastigheten eller om det sker en omfattande vattenskada kan det leda till förödande konsekvenser, sa Monica Jukic, juridisk expert på SBC i artikeln på Egrannar.

Ändå är det många bostadsrättsmedlemmar som känner till om deras förening har en försäkring och vad den i så fall täcker, enligt Monica Jukic. Dessutom har styrelsen ibland dålig koll på vem som är ansvarig om olyckan är framme.

Alla medlemmar i föreningen bör ha en hemförsäkring med bostadsrättstillägg, enligt Monica Jukic. Tillägget är viktigt eftersom den boende annars kan bli ersättningsansvarig för skador som uppstått inne i lägenheten.

– SBC uppmanar alltid bostadsrättsföreningarna att teckna ett kollektivt bostadsrättstillägg som omfattar alla boende i föreningen. Föreningen ser då gemensamt till att alla boende har ett bostadsrättstillägg om en olycka sker, sa hon.

Bra att känna till om försäkringar:

Drabbas du av en brandskada kan du få hjälp från din bostadsrättsförsäkring och hemförsäkring. Bostadsrättsförsäkringen omfattar skador på själva lägenheten utöver normal standard. Hemförsäkringen omfattar skador på lösöret och merkostnader om du behöver annat boende när lägenheten repareras. Ansvarsskyddet i hemförsäkringen kan hjälpa dig om du har varit vållande till branden.

 

Artikel från egrannar.se

Text: Daniel Mellwing

Bild: Colourbox

Pojkvän misshandlade ordföranden – bostadsrätt förverkad

vintage staircase on a antique residential building with brick wall stones as a strong architectural detail

 

En pojkvän till en kvinna som bodde i en bostadsrätt i Stockholm misshandlade föreningens ordförande. Efter incidenten fick kvinnan se sin bostadsrätt förverkad, skriver Dagens Juridik.

I Kista i Stockholm bodde en 55-årig kvinna i en bostadsrätt i form av ett radhus. Hon flyttade in i bostaden år 2011. På grund av en konflikt som pågick mellan kvinnan och bostadsrättsföreningen misshandlade kvinnans pojkvän föreningens ordförande. I september 2020 blev han dömd till fem månaders fängelse för misshandeln, olaga hot, skadegörelse och hemfridsbrott av Solna tingsrätt. Samtliga brott var riktade mot ordföranden. Detta skriver Dagens Juridik. 

I samband med domen meddelades kvinnan att hennes bostadsrätt var förverkad och att hon måste flytta. Det gjorde hon dock inte, varpå föreningen tog upp ärendet i Solna tingsrätt. Föreningen ville att tingsrätten skulle förklara kvinnans bostad som förverkad. Dagens Juridik skriver att kvinnan inte ifrågasatte brottmålsdomen men framhöll att hon tagit avstånd från pojkvännen och hans agerande. Kvinnan menade också att hon och pojkvännen inte bodde ihop vid tidpunkten för hans brott. Tingsrätten menade dock att kvinnan och pojkvännen visst bodde tillsammans, då mannen i polisförhör sagt att han bott i radhuset i “kanske ett år”. Detta tillsammans med vittnesmål gjorde att tingsrätten kunde hänvisa till 7 kap. 9 § första stycket bostadsrättslagen där det står att en bostadsrättshavare har tillsynsansvar för personer som hör till dennes hushåll eller är gäster. 

Vidare skriver Dagens Juridik att pojkvännen omfattas av den grupp personer som kvinnan har ett särskilt tillsynsansvar för och att hon i princip ansvarar för pojkvännens brott mot föreningens ordförande. Kvinnan har inte heller tagit avstånd från mannen efter domen. Solna tingsrätt beslutade att mannen gjort sig skyldig till särskilt allvarliga störningar i boendet och att kvinnan ansvarade för honom. Kvinnans nyttjanderätt till sin bostadserätt var därför förverkad. Utöver pojkvännens agerande har kvinnan även nekat föreningen tillträde till radhuset, vilket också är en grund för att få bostaden förverkad. Föreningen ville se att kvinnan omedelbart behövde flytta ut, men tingsrätten ansåg inte att skälen för det var tillräckligt starka. 

I samma veva krävde kvinnan föreningen på ett skadestånd då hon haft en vattenskada som orsakats av föreningen. Tingsrätten fann att föreningens styrelse medvetet ignorerat kvinnans vattenskada och ansågs av tingsrätten vara skadeståndsskyldiga. När det gäller rättegångskostnaderna kom tingsrätten fram till att båda parter skulle stå för sina egna kostnader. 

Fallet har även tagits upp i Svea hovrätt som enligt domslutet delar tingsrättens bedömning att kvinnans bostadsrätt är förverkad. Dock anser hovrätten att det inte finns tillräckligt med underlag för att föreningen ska behöva betala skadestånd för kvinnans vattenskada. Hovrätten beslutar också att rättegångskostnaderna för båda parter ska bekostas av kvinnan. Enligt Dagens Juridik rör det sig om runt 560 000 kronor för rättegången i tingsrätten och 225 000 kronor i hovrätten. 

Artikel: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Vad kan föreningen göra om en lägenhet inte används?

20180406_145054.jpg

 

Får en lägenhet stå tom och bör styrelsen agera på något sätt?

I HSBs normalstadgar anges att en styrelse får neka medlemskap till den som inte avser att bosätta sig permanent i bostadsrättslägenheten. Om en person redan vid förvärvet av en bostadsrätt avser att låta lägenheten stå tom kan en styrelse alltså agera genom att inte bevilja personen medlemskap. Men vad händer om personen beviljas medlemskap och flyttar in, men sedan väljer att flytta ut och låta lägenheten stå tom?

Om en person väl har beviljats medlemskap kan en förening inte dra tillbaka medlemskapet bara för att lägenheten inte används. Det är tillåtet att låta en bostadsrättslägenhet stå tom, så länge bostadsrättshavaren fortsätter att uppfylla sina förpliktelser till föreningen. Det är självklart inte tillåtet att en bostadsrättshavare som inte längre bor i lägenheten exempelvis slutar att betala avgiften till föreningen. Så länge man är bostadsrättshavare har man vissa skyldigheter. Detta gäller oavsett om man bor i sin lägenhet eller inte.

Som styrelse kan det vara bra att informera den bostadsrättshavare som inte längre bor i sin lägenhet att denne fortfarande har vissa skyldigheter, bland annat att se till att lägenheten hålls i ett gott skick. En bostadsrättslägenhet behöver ses till ibland, och om en bostadsrättshavare underlåter att underhålla sin lägenhet kan det finnas risk att föreningens eller övriga medlemmars egendom skadas. Det är inte heller ovanligt att störningar uppstår, exempelvis genom att dålig lukt sprids när ledningar för vatten och avlopp inte underhålls. Om styrelsen är osäker på om bostadsrättshavaren försummar sina förpliktelser till föreningen kan det vara bra att rådfråga en jurist.

Om bostadsrättshavaren fortsätter att uppfylla sina förpliktelser trots att bostadsrättshavaren inte längre bor i lägenheten är det dock svårt för styrelsen att göra något åt att lägenheten står tom och inte används.

Text:HSB

Bild: Colourbox

Så tvättar gängen pengar genom lägenhetsaffärer

COLOURBOX1717179_kopia.jpg

 

Gängkriminella har speciella metoder för pengatvätt inom fastighetsbranschen, bland annat genom bostadsrättsaffärer, något som SvD nyligen skrivit om.

Tidningen SvD Näringsliv släppte nyligen en artikelserie på temat gängens pengar. I en artikel från november i år lyfts ett sätt som kriminella använder för att tvätta pengar på inom fastighetsbranschen. Det sker genom lägenhetsaffärer där objekt köps upp, renoveras för svarta pengar och sedan säljs vitt till ett högre pris.

I artikeln lyfts bland annat ett exempel lyfts där en medlem av ett gäng med nära koppling till det välkända Angeredsnätverket i Göteborgsområdet, tillsammans med familjemedlemmar, tvättat inkomster från en omfattande kokainförsäljning genom bostadsköp. 

Våren 2023 dömdes han till fängelse i hovrätten för grovt narkotikabrott. Under rättegången mot gängmedlemmen lade åklagaren fram bevisning för att inkomster från familjens omfattande kokainförsäljning gått till att både bil- och bostadsinköp. 

Enligt åklagaren gick det bland annat till så att en bostadsrättslägenhet ropades in på exekutiv auktion via Kronofogdemyndigheten. Därefter renoverades den med svarta pengar från drogförsäljningen, i syfte att sedan kunna säljas vidare vitt till ett högre pris än gänget förvärvat den för från början.  

Den framlagda bevisningen uppges dock inte ha hållit för att konfiskera bostadsrätten ifråga, en lägenhet som ägs av gängmedlemmen och en av hans bröder.  

Redan 2019 ska det ha varnats för att denna typ av pengatvätt-metod var vanlig. 

– Köpet kan vara helt vitt och sedan tvättar man genom renovering med svarta pengar och säljer med vit vinst, uppgav en västkustmäklare för SvD då.

Källa: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Coronasmäll hotar bostadsrättsföreningar

COLOURBOX10598541_kopia.jpg

 

Som en följd av coronakrisen riskerar nu bostadsrättsföreningar att drabbas hårt när lokalhyresgästerna får problem att betala sina hyror. Var femte förening kan tvingas höja avgifterna. Var tionde förening riskerar dessutom att få akuta likviditetsproblem. Detta visar en ny studie från Allabrf i Dagens Industri.

Coronapandemin slår hårt mot många företag, inte minst mot mindre bolag. En av de många konsekvenserna är att även bostadsrättsföreningar riskerar att drabbas hårt framöver, då företag som hyr föreningarnas lokaler får problem att betala sina hyror.

Enligt en ny undersökning av allabrf.se riskerar en av fem bostadsrättsföreningar i landet att tvingas höja sina avgifter om coronakrisen fortsätter i ytterligare tre månader. En av tio bostadsrättsföreningar riskerar även att få akuta likviditetsproblem. Undersökningen baseras på ekonomisk statistik från 6.000 föreningar i landet.

– Vi har fått mängder av frågor från oroliga styrelser om hur de ska hantera läget, säger Fredrik Johansson, affärsområdeschef på allabrf.se.

De föreningar som ligger i riskzonen är de föreningar som har en stor andel hyresintäkter i förhållande till totala intäkter samtidigt som man har ett lågt årligt sparande och en liten kassa. Det gäller ofta bostadsrättsföreningar i storstadsområden med stora lokalytor, men även i mindre orter där det kan ta flera år att hitta nya hyresgäster.

– Rent generellt tycker vi absolut att man bör stödja sina lokalhyresgäster i den mån man kan, men man måste göra en bedömning baserat på föreningens ekonomi och förutsättningar, säger Fredrik Johansson.

Källa: allabrf.se

Foto: Colourbox

Bombattack mot brf-hus kostade fyra miljoner

Ett flerbostadshus tillhörande en HSB-brf i Stockholm utsattes för ett sprängdåd under 2020 och kostnaderna för bombskadorna landade på fyra miljoner kronor, vilka till stor del täcktes av deras försäkring. Det skriver SvD som intervjuat föreningens ordförande.

En natt i januari 2020 utsattes ett flerbostadshus tillhörande en HSB-brf i Kista, Stockholm, för en bombattack. Det visade sig senare att attacken egentligen var riktad mot en familj boende i huset, som var släkt med gängkriminella och därmed utgjorde en måltavla. Tidningen Svenska Dagbladet (SvD) har intervjuat föreningens ordförande Arne Brovig.

Bostadsrättsföreningens hus har sju våningar med bostadsrätter för 28 hushåll och bomben placerades flera våningar upp utanför bostadsrätten där de gängkriminellas släktingar bodde. Tryckvågen efter bomben förstörde ett flertal lägenhetsdörrar och samtliga fönster i aktuell trappuppgång. 

Händelsen ledde till att runt 70 personer som bodde i föreningen blev hemlösa. 

– Det var som att vakna i en krigszon. Luften var full av damm, det luktade sprängmedel. Bomben hade tryckt in bostadsrätternas lägenhetsdörrar. En dörr flög tio meter in i ett sovrum, tack och lov utan att någon skadades, berättar Arne Brovig för SvD.

Skadorna som bomben orsakade kostade totalt över fyra miljoner kronor att åtgärda, något som föreningens fastighetsförsäkringsbolag Protector täckte fullt ut i enlighet branschpraxis, exempelvis på stommar. 

– Däremot blev det åldersavdrag eller tillägg på en del annat. Så totalt fick föreningen stå för 1,2 miljoner, något som vi faktiskt klarade väl, tillägger Arne Brovig.

Det som hände den där januarinatten 2020 har satt sina spår, medlemmarna är idag mer uppmärksamma på sin omgivning.

– Tyvärr är andrahandsuthyrning en riskfaktor i det här. Där borde politiken medverka så att föreningar kan hålla ordning på vilka som bor i husen. Man bör inte släppa på reglerna för andrahandsuthyrning ytterligare, säger Arne Brovig till SvD. 

I tidningens artikel påpekar han också att han upplevde att fastighetsägaren, i detta fall föreningen, lämnades ganska ensam i att styra upp allt efter dådet. Det visade sig vara viktigt att kunna hålla kontakt med de boende under tiden för evakueringen, att ha uppdaterade kontaktuppgifter, och att möjliggöra för dem att hämta personliga tillhörigheter i huset. – Vi valde att hålla huset öppet två timmar, en dag per vecka. Det var förstås frustrerande för alla att inte veta när vi kunde flytta hem igen. Vi visste inte att det skulle dröja drygt fyra månader.

Nästan alla boende hade hemförsäkring och kunde därmed bo på hotell under en period och slapp även bekosta sina nya lägenhetsdörrar själva. Det visade sig dock att en medlem saknade hemförsäkring och i det fallet täckte fastighetsförsäkringen bara “fram till dörrkarmen” och evakueringen bedömdes vara “en privatsak.”

En annan som intervjuas i artikeln är försäkringsbolaget Trygg Hansas försäkringsexpert Håkan Franzén. Enligt honom är det branschpraxis att försäkringsbolag har paketlösningar som exempelvis täcker explosionsskador på fastigheter, under förutsättning att den som äger fastigheten eller boende i den inte är uppenbart vållande till skadan.

När SvD frågade om hur bolaget täcker kostnader för evakuering av boende, gav han följande svar:

– Det ligger inte i en vanlig fastighetsförsäkring utan i de boendes hemförsäkring. Det är ett basskydd som täcker upp till 24 månaders evakuering.

Artikel från Bostadsrättsnytt

Ny mäklarbarometer: Bosäljare vill ha lika mycket betalt nu som vid pristoppen

Swedish kronor banknotes sticking out of the blue jeans pocket

 

Den senaste mäklarbarometern från SBAB visar att en stor del av bostadssäljarna i landets storstäder förväntar sig liknande slutpriser nu som när priserna toppade ifjol. Extra påtagligt är det i Stockholm.

Säljare på bostadsmarknaden förväntar sig ungefär lika mycket betalt i nuläget som vid pristoppen våren 2022. I alla fall om man får tro de fastighetsmäklare i landets storstadsregioner som besvarat SBAB:s senaste Mäklarbarometer, en kvartalsvis enkätundersökning om läget på svensk bostadsmarknad. Frågan gällde anledningen till att bostadsaffärer inte blir av, varför köpare och säljare inte kommer överens.

Det säljarna vill ha för sina bostäder är generellt sett mer än vad spekulanterna vill ge för objekten, vilket resulterar i låg omsättning och ett växande utbud.   

Bland mäklare verksamma i Stockholmsregionen uppgav 60 procent att säljarna förväntar sig ungefär lika mycket betalt som när priserna var som högst. I Malmö och Göteborg landade noteringen på runt 15 procent. 

– Att säljarna i Stockholm har högre förväntningar på priserna kan bero på att stockholmarna historiskt sett har varit vana vid en stark utveckling av bostadspriserna. Men det kan också bero på att priserna i Stockholm faktiskt inte sjunkit lika mycket sedan toppen som priserna har gjort i Malmö och Göteborg, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i ett pressmeddelande. 

Hon tillägger att mäklarna tror på ett ännu större utbud framöver och att det skulle kunna indikera att de inte bedömer att säljarnas prisförväntningar kommer sjunka i närtid. 

Mäklarbarometern görs av Origo Group på uppdrag av SBAB och skickas ut till 220 fastighetsmäklare i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. Den senaste mätningen genomfördes under perioden åttonde september till 25 september i år.

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

Kan styrelsen lägga sig i hur jag har det i min lägenhet?

Modern house, Interior of modern kitchen room

 

Någonstans går en gräns där en lägenhet kan komma att anses som vanvårdad.

Som bostadsrättshavare har man ett ansvar för att hålla lägenheten i gott skick. Likaså ansvarar bostadsrättshavaren för att vid användningen av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset.
 
Om lägenheten är belamrad med otroligt mycket saker eller är väldigt nedsmutsad kan det vara så att lägenheten anses vara vanvårdad.
Om lägenheten är vanvårdad så utgör det en så kallad förverkandegrund och det kan resultera i att nyttjanderätten till bostadsrätten sägs upp och bostadsrättshavaren är skyldig att flytta. För att det ska bli fråga om uppsägning krävs att vanvården inte kan anses vara av ringa betydelse.
 
Hur ska styrelsen agera när man misstänker att en lägenhet kan vara vanvårdad?
 
Först och främst behöver föreningen ta ställning till om det kan anses röra sig om vanvård. Om det var en tid sedan föreningen besökte lägenheten kan det vara aktuellt att begära tillträde till lägenheten för att se över de delar i lägenheten som föreningen ansvarar för enligt föreningens stadgar. Vid besöket kan föreningen få en bild av om lägenheten kan anses vanvårdad. Vid ett sådant besök är det att rekommendera att två från föreningen närvarar.
 
Om styrelsen efter undersökning av lägenheten konstaterar att lägenheten är vanvårdad ska styrelsen skicka en rättelseanmodan, vilket är en uppmaning till bostadsrättshavaren om att vidta rättelse. Därefter behöver bostadsrättshavaren få viss tid på sig för att vidta de åtgärder som behövs för att se till att vanvården upphör. Det kan vara lämpligt att på nytt begära tillträde till lägenheten en viss tid efter att rättelseanmodan sändes iväg. Hur lång tid som ska gå däremellan beror på hur lång tid som det kan vara skäligt att bostadsrättshavaren får på sig att ordna upp i lägenheten. Om någon rättelse inte sker kan det därefter bli aktuellt att göra en uppsägning.
 
Det är viktigt att styrelsen agerar om en lägenhet är vanvårdad då följden av vanvården kan bli att det uppkommer ohyra eller lukter som sprider sig ut till trapphus eller intilliggande lägenheter.
 
Ta hjälp av en jurist
 
Om er bostadsrättsförening misstänker att en lägenhet är vanvårdad är det vår starkaste rekommendation att ta kontakt med en jurist. Det är av stor vikt att ett förverkandeärende hanteras på rätt sätt.
 
Text: HSB
Foto: Colourbox

Ska du renovera din lägenhet?

COLOURBOX11753485_kopia.jpg

 

Innan du grabbar tag i hammare och spik kan det vara bra att kolla en extra gång på vilka regler som gäller för renovering i bostadsrätt.

Den 1 januari 2023 gjorde förändringar i lagrummet i 7 kap. 7 § bostadsrättslagen till att inkludera fler tillståndspliktiga åtgärder. Förutom tillägg av tillståndspliktiga åtgärder stadgas det också att en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden behöver ansöka om tillstånd om en tilltänkt åtgärd skulle innebära att ett sådant värde påverkas.
 
Behöver jag alltid ansökan om tillstånd innan jag renoverar min lägenhet?
Huvudregeln är att du inte behöver tillstånd från styrelsen för att renovera de delar som faller inom bostadsrättshavarens underhåll- och reperationsansvar. Exempelvis ansvarar bostadsrättshavaren för bostadsrättens ytskikt. Det är således fritt fram för en bostadsrättshavare att tapetsera om eller byta parkettgolv i sin bostadsrätt.
 
När behöver jag tillstånd från föreningen?
Regler om tillåtligheten av åtgärder i lägenheten finns både i 7 kap. 7 § bostadsrättslagen och i 37 § stadgarna – bestämmelserna är i väsentliga delar identiska. Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd utföra åtgärd i lägenheten som innefattar
(1) ingrepp i en bärande konstruktion,
(2) ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,
(3) installation eller ändring av anordning för ventilation,
(4) installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller
(5) annan väsentlig förändring av lägenheten. 
 
För en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som innebär att ett sådant värde påverkas. Lägenheter som faller in inom denna bestämmelse är främst lägenheter i byggnader som omfattas av förvanskningsförbudet. I förarbetena till lagen går det att utläsa att med särskilt skyddsvärda byggnader avses inte bara byggnader av historiskt värde utan även byggnader som representerar olika tidsepoker, något typiskt från skilda sociala miljöer eller en byggnad som värderas högt av en lokal opinion.
 
Om styrelsen gör bedömningen att föreningens byggnader är särskilt skyddsvärda bör det kommuniceras till medlemmarna, liksom på vilket sätt styrelsen anser att värdena bör skyddas och tillvaratas.
 
Kan föreningen stoppa mina renoveringsplaner?
Styrelsen får endast vägra att lämna tillstånd till en viss åtgärd om det går att påvisa att åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.  Dessa regler gäller för åtgärder i lägenheten. Om en bostadsrättshavare vill utföra åtgärder i något som finns utanför lägenheten krävs alltid föreningens tillstånd. HSB Riksförbunds juristers uppfattning är att föreningen i dessa fall har en villkorslös rätt att neka tillstånd och att föreningen således inte behöver kunna motivera sitt beslut. Detta med anledning av att ingreppet görs på egendom som bostadsrättsföreningen har underhåll- och reperationsansvar för.
 
Om styrelsen inte lämnar tillstånd eller underlåter att lämna något tillstånd, kan medlemmen vända sig till allmän domstol för att få saken prövad.
 
Text: HSB
Text: Colourbox
 
 
OBS - du kan alltid kontakta oss på Bostadsrättsägarnas Riksförbund för rådgiving och frågor. 

Tre gånger fler avgiftshöjningar bland bostadsrättsföreningar

20180406_091629.jpg

 

En ny analys från Nabo bland 2300 bostadsrättsföreningar visar att 30 procent har höjt sina avgifter mellan 1 februari och sista juli 2023.

De flesta bostadsrättsföreningar brukar höja sina avgifter den 1 januari men det är tydligt att allt fler bostadsrättsföreningar höjer avgiften när det krävs ekonomiskt. I många fall är det troligtvis när lånen har löpt ut och förhandlas om vilket för med sig ökade kostnader för föreningarna. I år har tre gånger fler höjt sina avgifter mellan 1 februari och sista juli, jämfört med samma period förra året. Dessutom är den genomsnittliga höjningen mer än dubbelt så hög.

- Det är hög aktivitet och det märks att föreningarna blir påverkade och agerar när lånen läggs om. Det är också bra att de höjer avgifterna för vi vet att det är många som behöver göra det. Däremot bedömer vi att ökningarna inte till fullo kompenserar för de kostnadsökningar som tillkommit till följd av höjd ränta, ökade underhållskostnader och kostnadsökningar från den höga inflationen, säger Jonas Gustavsson, expert ekonomisk förvaltning, på Nabo.

Nabo har tidigare kommunicerat behov hos föreningar att höja sina avgifter med över 40 procent i snitt för att möta kostnadsökningar pga inflation, ökade underhållskostnader och det nya ränteläget. Riksbankens höjde förra veckan styrräntan 4 procent och förlängde sin räntebana vilket innebär att föreningar behöver räkna med högre kostnader under en överskådlig framtid.

- Vi kommer troligtvis att se fler avgiftsökningar under året allteftersom lån löper ut. Då är det viktigt att bostadsrättsföreningarna granskar sin ekonomi och utgår ifrån att kommande år blir tuffa. Styrelsen har ett stort ansvar och behöver fatta modiga beslut som påverkar medlemmarnas privatekonomi. Tydlig kommunikation med medlemmarna är viktigt så att de vet förutsättningarna och förstår behovet av eventuella höjningar, säger Jonas Gustavsson.

Detta bör bostadsrättsföreningar göra för att säkerställa rätt avgift:

* Ha en extra buffert för att möta kommande år av osäkert ränte- och kostnadsläge.
* Se över avgiften årligen med hänsyn till inflationen/kostnadsläget.
* Ha en komplett och uppdaterad underhållsplan med tillhörande finansieringsplan för att se hur stora avsättningar som behövs över tid och för att fördela kostnaderna jämnt på medlemmarna – nuvarande som framtida. Har föreningen ett tillräckligt sparande finns också en buffert i detta för att möta högre kostnader på kort sikt.
* Använda en kalkylränta, en långsiktigt uppskattad snittränta som föreningens ekonomi klarar vid avgiftssättning – se bortom nuvarande räntor på lånen.

Text: Nabo

Foto: Magnus Gotander

Vilka frågor prioriterar vi i vår bostadsrättsförening?

COLOURBOX10598541_kopia.jpg

 

Fler och fler övervakningskameror sätts upp med hänvisning till trygghet och säkerhet. Men hur stor är efterfrågan på övervakning i din bostadsrättsförening egentligen? 

SBC, Sveriges bostadsrättscentrum AB, är ett bolag som erbjuder förvaltningstjänster för bostadsrättsföreningar. Nu har de genomfört en undersökning, Bostadsrättsrapporten, som handlar om vad de boende helst vill att deras bostadsrättsförening satsar på.

Där är en ökad satsning på trygghet genom exempelvis kameror ett alternativ – dock inget alternativ som särskilt många vill prioritera. Endast 20 procent av de svarande önskar mer av kameraövervakning i sitt bostadsområde.

Vad vill man ha istället? Det viktigaste är, i spåren av de senaste årens prishöjningar, investeringar i energibesparing, något som 46 procent önskar sig. I samma riktning finns hållbara investeringar, efterfrågat av 32 procent.

Betydligt mer angeläget än övervakningskameror är att man arbetar för att få ett ökat engagemang bland de boende, något 30 procent vill se. 22 procent vill dessutom att det satsas med på de gemensamma utrymmena i bostadsrättsföreningen.

Länk till Bostadsrättsrapporten: https://www.sbc.se/om-sbc/press/bostadsrattsrapporten/

Artikel: Dagens PS

Foto: Colourbox

Ökad oro och osäkerhet inför räntebeskeden

DSC_0818_AnnJPG.JPG

 

Riksbanken presenterade det fjärde räntebeskedet för i år den 21 september. Detta besked oroar en tredjedel av befolkningen.

I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen, som regelbundet genomförs inför Riksbankens räntebesked, uppgav en tredjedel att de i hög grad oroade sig inför det kommande beskedet. Jämfört med föregående besked har de som oroar sig i hög grad ökat med fyra procentenheter och det är även tre procentenheter mer än beskedet i april. Att oron ökar har säkerligen påverkats av att räntornas effekt blir synligare nu, både i privatekonomin och samhällsekonomin. Bland småbarnsfamiljer är nervositeten som högst där närmare hälften uppgav att de var oroade inför beskedet.

– Räntetoppen bör inte vara allt för långt borta om vi blickar framåt, men det är först nu vi börjar se ett tydligt genomslag av räntehöjningarna. Många privata bostadslån och lån i bostadsrättsföreningar börjar nu löpa ut och kunderna måste nu anpassa sig till en ny verklighet. Tiden med extremt låga räntor är förbi och det gör att vi måste tänka till när det kommer till ekonomi och vad vi köper för bostad, säger Andreas Moritz, VD SkandiaMäklarna.

Över hälften av svenskarna uppger att de inte förstår, eller endast förstår till viss del, vilken effekt ränteökningarna får på samhällsekonomin. Män känner sig säkrare på sina kunskaper om räntan och dess effekt, 47 procent uppger att de fullt ut förstår effekten på samhällsekonomin jämfört med kvinnor där en av tre uppger samma svar.

– Nu är det viktigare än någonsin att vara noggrann när man står inför ett bostadsköp. Det gäller att vara påläst på såväl priser som bostadsrättsföreningars ekonomi och villors driftskostnader. Räntehöjningarna påverkar inte enbart den privata plånboken utan även föreningars avgifter som i många fall kommer behöva höjas ordentligt. Det är även något som kommer kunna påverka priserna på enskilda objekt på sikt. Vi märker redan nu en stor skillnad i kundernas noggrannhet och uppmuntrar till att fortsätta vara pålästa, menar Andreas Moritz VD SkandiaMäklarna.

Text: SkandiaMäklarna

Foto: Ann Hedlund

 

Tack och beröm från bostadsrättsägare vi hjälpt

IMG_0092.jpeg

 

Vi finns här för att hjälpa dig, som bostadsrättsägare och medlem, om du till exempel av någon anledning skulle hamna i tvist med din bostadsrättsförening. Vi har nyligen hjälpt Elisabeth och hon skriver i ett mejl till vår ordförande Staffan Teste:

Jag vill tacka så mycket för ett mycket gott utfört arbete och allt stöd som du har gett mig under min pågående tvist med min bostadsrättförening. Nu är tvisten äntligen löst, tack vare dig. Jag är så nöjd med din insats och din återkoppling under varje steg i processen. Hade inte du åtagit dig mitt fall, så hade jag inte haft min lägenhet kvar nu.

Vi är glada för att vi kunde hjälpa till.

Foto: Ann Hedlund

Andrahandshyresgäst i ny bostadsrätt får tillbaka 76 000 för överhyra

20180406_091629.jpg

 

Hyresnämnden i Stockholm gav en andrahandshyresgäst rätt till totalt 76 000 kronor i ersättning för den överhyra hon ansågs ha betalat för en ny bostadsrätt i Hägersten. Nu har Svea hovrätt fastställt beslutet.

I slutet av förra året fick hyresnämnden i Stockholm in en ansökan om återbetalning av hyra för en lägenhet i Hägersten, Stockholms kommun. Hyresgästen ville ha ersättning för den överhyra hon ansåg sig ha betalt för lägenheten, en nyproducerad bostadsrätt på 46 kvadratmeter med en andrahandshyra på 14 000 kronor i månaden.

Ansökan avsåg perioden mars 2021–september 2022 och efterfrågad ersättning var satt till 144 400 kronor exklusive ränta.

Hyresvärden under perioden var ett bolag som från början ägde fastigheten där den aktuella lägenheten finns. Bolaget lät en bostadsrättsförening ta över byggnaden ifråga, vilken sedan fylldes med nyproducerade bostadsrätter, för att sedan teckna förhandsavtal för lägenheter i huset med rätt att upplåta dessa i andra hand.

Månadshyran på 14 000 kronor motiverar bolaget bland annat med att lägenheten har hög standard. Till exempel ska den vara utrustad med golvvärme, marmorgolv på toaletten, samt tvättmaskin och torktumlare. Lägenheten uppges också ligga på tre minuters gångavstånd från tunnelbanestationen Telefonplan.

Kvinnan som hyrt lägenheten menade att bruksvärdet för lägenheten uppgick till runt 6 000 kronor i månaden, baserat på vad lägenheter i området med liknande storlekar kostar att hyra i området. Bolaget kontrade med att det inte gick att hitta nyproducerade lägenheter med den hyran vid Telefonplan.

Hyresnämnden kom fram till att en andrahandshyra på 14 000 kronor i månaden för en nyproducerad bostadsrätt på 46 kvadratmeter i Hägersten var oskäligt hög. Efter en skälighetsbedömning utifrån allmän kännedom sattes lämplig hyra till 10 000 kronor per månad. Hyresgästen fick därmed rätt till totalt 76 000 kronor i ersättning för 19 månaders överhyra.

Bolaget överklagade beslutet till Svea hovrätt där det blev avslag.
“Det som förekommit i hovrätten motiverar ingen annan bedömning än den som hyresnämnden har gjort.”

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Magnus Gotander