Ny dom: Andrahandsuthyrning tillåts för svårsåld lägenhet
Svea hovrätt prövade nyligen om en bostadsrättsinnehavare hade rätt att hyra ut sin bostad i andra hand på grund av att lägenheten var svårsåld. I detta fall fick bostadsrättsinnehavaren rätt, enligt HSB.
I juli i år inkom ett ärende till Hyres- och arrendenämnden i Göteborg. Det handlade om att en bostadsrättsinnehavare ansökt om tillstånd för att få hyra ut sin lägenhet i andra hand. Tidigare hade mannen hyrt ut sin bostad i ett år då han provat att bo sambo. Han hade inga planer på att flytta tillbaka till lägenheten utan ville sälja den.
Mäklaren som mannen kontaktade berättade att han redan hade ett pågående uppdrag med att sälja en lägenhet av samma storlek i samma trappuppgång och att denna legat ute till försäljning en längre tid utan att ha blivit såld.
Mannen publicerade därefter en annons om försäljning av lägenheten men ingen visade intresse av att köpa bostaden. Enligt mannen var lägenheten därför svårsåld. HSB skriver att mannen menade att efterfrågan på lägenheter av samma storlek i det aktuella området var låg och att en försäljning inte skulle täcka hans lån. Därför ansökte han om tillstånd för andrahandsupplåtelse hos bostadsrättsföreningen. Denna ansökan nekades styrelsen.
HSB skriver vidare att föreningen inte ansåg att mannen bevisat att lägenheten var svårsåld. Föreningen ansåg också att priserna på lägenheter hade stabiliserats och att bostaden inte måste säljas till ett lägre pris än vad den är värd.
Det Hyres- och arrendenämnden i Göteborg kom fram till var att mannen hade rätt – priserna hade försämrats avsevärt och det kunde vara svårt för honom att sälja sin lägenheten till ett rimligt pris. Han fick därför tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand till och med mitten av mars 2024.
Enligt HSB förklarade Hyres- och arrendenämnden att en andrahandsuthyrning kan godkännas om bostadsmarknaden är tuff och det är svårt att sälja sin bostad. Om marknaden inte förbättrats på ett år finns det normalt inga fler skäl att fortsatt godkänna en uthyrning. I detta ärende hade mannen inte haft sin bostad ute till försäljning en särskilt lång tid och han hade dessutom satt ett för högt utgångspris. Däremot vägde de lägre priserna in.
Bostadsrättsföreningen överklagade beslutet till Svea hovrätt. Hovrätten delade dock Hyres- och arrendenämndens syn och avslog föreningens överklagande, ett beslut som kom den 3 november i år.
Artikel: Bostadsrättsnytt
Foto: A. Hedlund
Fastigheten står i lågor – vad händer efter branden?
Vad händer om fastigheten brinner ned och alla medlemmar måste evakueras? Vem betalar? Och hur illa kan det gå om styrelsen inte har koll?
Varje år omkommer cirka 120 personer i bränder, och oftast handlar det om bostadsbränder, enligt MSB. Inte sällan hade bränderna kunnat förhindras med ganska enkla förebyggande åtgärder.
För några år sedan skrev Bostadsrätterna om ett bostadshus på söder i Stockholm som brann ordentligt. Ordföranden i bostadsrättsföreningen berättar i en intervju hur det slog eldslågor ut från en av hans grannars lägenhet högst upp i huset, och hur elden snabbt spred sig till vinden som blev övertänd. Huset blev kraftigt brandskadat och samtliga 35 lägenheter blev obeboeliga och hela fastigheten behövde renoveras inifrån och ut. Alla de boende blev helt enkelt utan bostad.
Just den här branden startade i köket i en av lägenheterna på femte våningen, även om orsaken var oklar. Även om folk var hemma så hann alla ta sig ut utan allvarliga skador. Ett par fick lindriga rökskador.
Efter branden fick flera av bostadsrättsföreningens medlemmar till en början bo på hotell medan de letade efter evakueringsboende. När det gäller evakueringsbostäder så är det inte bostadsrättsföreningens ansvar att ordna fram till de boende, utan medlemmarna behöver vända sig till sitt försäkringsbolag. I en sådan här extraordinär situation blir det tydligt varför det är viktigt att inte glömma betala hemförsäkringen, och bostadsrättsförsäkringen.
Ordföranden berättar vidare i intervjun att engagemanget från de enskilda medlemmarnas försäkringsbolag varierade en hel del. Styrelsen försökte hjälpa till att informera vilka krav som medlemmarna kunde ställa på sina försäkringsbolag. Hans erfarenhet är att det krävs rätt mycket påtryckningar och tuffhet för att få det man har rätt till.
När det gäller fastigheten är det brukligt att den ska återställas i det skick som var före brandolyckan. Men på ytskiktet, som målningsarbeten och tapeter, görs åldersavdrag. Men det gäller ju att bostadsrättsföreningens försäkring är betalt.
Egrannar har tidigare skrivit hur dyrt det kan bli för bostadsrättsföreningar som har dålig koll på sina försäkringar. Hade det inte funnits en fastighetsförsäkring betald i fallet som beskrivits ovan hade det slutat i förödande konsekvenser. Fastighetsförsäkringen ger skydd mot vatten-, natur och brandskador och täcker även kostnader som uppstår vid inbrott i fastighetens gemensamma utrymmen.
– Vi har varit med om ett antal fall där styrelsen har glömt att betala räkningarna till försäkringsbolaget under en längre tid, vilket lett till att bostadsrättsföreningen har stått helt utan försäkring när olyckan sedan varit framme. Om det exempelvis börjar brinna i fastigheten eller om det sker en omfattande vattenskada kan det leda till förödande konsekvenser, sa Monica Jukic, juridisk expert på SBC i artikeln på Egrannar.
Ändå är det många bostadsrättsmedlemmar som känner till om deras förening har en försäkring och vad den i så fall täcker, enligt Monica Jukic. Dessutom har styrelsen ibland dålig koll på vem som är ansvarig om olyckan är framme.
Alla medlemmar i föreningen bör ha en hemförsäkring med bostadsrättstillägg, enligt Monica Jukic. Tillägget är viktigt eftersom den boende annars kan bli ersättningsansvarig för skador som uppstått inne i lägenheten.
– SBC uppmanar alltid bostadsrättsföreningarna att teckna ett kollektivt bostadsrättstillägg som omfattar alla boende i föreningen. Föreningen ser då gemensamt till att alla boende har ett bostadsrättstillägg om en olycka sker, sa hon.
Bra att känna till om försäkringar:
Drabbas du av en brandskada kan du få hjälp från din bostadsrättsförsäkring och hemförsäkring. Bostadsrättsförsäkringen omfattar skador på själva lägenheten utöver normal standard. Hemförsäkringen omfattar skador på lösöret och merkostnader om du behöver annat boende när lägenheten repareras. Ansvarsskyddet i hemförsäkringen kan hjälpa dig om du har varit vållande till branden.
Artikel från egrannar.se
Text: Daniel Mellwing
Bild: Colourbox
Pojkvän misshandlade ordföranden – bostadsrätt förverkad
En pojkvän till en kvinna som bodde i en bostadsrätt i Stockholm misshandlade föreningens ordförande. Efter incidenten fick kvinnan se sin bostadsrätt förverkad, skriver Dagens Juridik.
I Kista i Stockholm bodde en 55-årig kvinna i en bostadsrätt i form av ett radhus. Hon flyttade in i bostaden år 2011. På grund av en konflikt som pågick mellan kvinnan och bostadsrättsföreningen misshandlade kvinnans pojkvän föreningens ordförande. I september 2020 blev han dömd till fem månaders fängelse för misshandeln, olaga hot, skadegörelse och hemfridsbrott av Solna tingsrätt. Samtliga brott var riktade mot ordföranden. Detta skriver Dagens Juridik.
I samband med domen meddelades kvinnan att hennes bostadsrätt var förverkad och att hon måste flytta. Det gjorde hon dock inte, varpå föreningen tog upp ärendet i Solna tingsrätt. Föreningen ville att tingsrätten skulle förklara kvinnans bostad som förverkad. Dagens Juridik skriver att kvinnan inte ifrågasatte brottmålsdomen men framhöll att hon tagit avstånd från pojkvännen och hans agerande. Kvinnan menade också att hon och pojkvännen inte bodde ihop vid tidpunkten för hans brott. Tingsrätten menade dock att kvinnan och pojkvännen visst bodde tillsammans, då mannen i polisförhör sagt att han bott i radhuset i “kanske ett år”. Detta tillsammans med vittnesmål gjorde att tingsrätten kunde hänvisa till 7 kap. 9 § första stycket bostadsrättslagen där det står att en bostadsrättshavare har tillsynsansvar för personer som hör till dennes hushåll eller är gäster.
Vidare skriver Dagens Juridik att pojkvännen omfattas av den grupp personer som kvinnan har ett särskilt tillsynsansvar för och att hon i princip ansvarar för pojkvännens brott mot föreningens ordförande. Kvinnan har inte heller tagit avstånd från mannen efter domen. Solna tingsrätt beslutade att mannen gjort sig skyldig till särskilt allvarliga störningar i boendet och att kvinnan ansvarade för honom. Kvinnans nyttjanderätt till sin bostadserätt var därför förverkad. Utöver pojkvännens agerande har kvinnan även nekat föreningen tillträde till radhuset, vilket också är en grund för att få bostaden förverkad. Föreningen ville se att kvinnan omedelbart behövde flytta ut, men tingsrätten ansåg inte att skälen för det var tillräckligt starka.
I samma veva krävde kvinnan föreningen på ett skadestånd då hon haft en vattenskada som orsakats av föreningen. Tingsrätten fann att föreningens styrelse medvetet ignorerat kvinnans vattenskada och ansågs av tingsrätten vara skadeståndsskyldiga. När det gäller rättegångskostnaderna kom tingsrätten fram till att båda parter skulle stå för sina egna kostnader.
Fallet har även tagits upp i Svea hovrätt som enligt domslutet delar tingsrättens bedömning att kvinnans bostadsrätt är förverkad. Dock anser hovrätten att det inte finns tillräckligt med underlag för att föreningen ska behöva betala skadestånd för kvinnans vattenskada. Hovrätten beslutar också att rättegångskostnaderna för båda parter ska bekostas av kvinnan. Enligt Dagens Juridik rör det sig om runt 560 000 kronor för rättegången i tingsrätten och 225 000 kronor i hovrätten.
Artikel: Bostadsrättsnytt
Foto: Colourbox
Vad kan föreningen göra om en lägenhet inte används?
Får en lägenhet stå tom och bör styrelsen agera på något sätt?
I HSBs normalstadgar anges att en styrelse får neka medlemskap till den som inte avser att bosätta sig permanent i bostadsrättslägenheten. Om en person redan vid förvärvet av en bostadsrätt avser att låta lägenheten stå tom kan en styrelse alltså agera genom att inte bevilja personen medlemskap. Men vad händer om personen beviljas medlemskap och flyttar in, men sedan väljer att flytta ut och låta lägenheten stå tom?
Om en person väl har beviljats medlemskap kan en förening inte dra tillbaka medlemskapet bara för att lägenheten inte används. Det är tillåtet att låta en bostadsrättslägenhet stå tom, så länge bostadsrättshavaren fortsätter att uppfylla sina förpliktelser till föreningen. Det är självklart inte tillåtet att en bostadsrättshavare som inte längre bor i lägenheten exempelvis slutar att betala avgiften till föreningen. Så länge man är bostadsrättshavare har man vissa skyldigheter. Detta gäller oavsett om man bor i sin lägenhet eller inte.
Som styrelse kan det vara bra att informera den bostadsrättshavare som inte längre bor i sin lägenhet att denne fortfarande har vissa skyldigheter, bland annat att se till att lägenheten hålls i ett gott skick. En bostadsrättslägenhet behöver ses till ibland, och om en bostadsrättshavare underlåter att underhålla sin lägenhet kan det finnas risk att föreningens eller övriga medlemmars egendom skadas. Det är inte heller ovanligt att störningar uppstår, exempelvis genom att dålig lukt sprids när ledningar för vatten och avlopp inte underhålls. Om styrelsen är osäker på om bostadsrättshavaren försummar sina förpliktelser till föreningen kan det vara bra att rådfråga en jurist.
Om bostadsrättshavaren fortsätter att uppfylla sina förpliktelser trots att bostadsrättshavaren inte längre bor i lägenheten är det dock svårt för styrelsen att göra något åt att lägenheten står tom och inte används.
Text:HSB
Bild: Colourbox
Så tvättar gängen pengar genom lägenhetsaffärer
Gängkriminella har speciella metoder för pengatvätt inom fastighetsbranschen, bland annat genom bostadsrättsaffärer, något som SvD nyligen skrivit om.
Tidningen SvD Näringsliv släppte nyligen en artikelserie på temat gängens pengar. I en artikel från november i år lyfts ett sätt som kriminella använder för att tvätta pengar på inom fastighetsbranschen. Det sker genom lägenhetsaffärer där objekt köps upp, renoveras för svarta pengar och sedan säljs vitt till ett högre pris.
I artikeln lyfts bland annat ett exempel lyfts där en medlem av ett gäng med nära koppling till det välkända Angeredsnätverket i Göteborgsområdet, tillsammans med familjemedlemmar, tvättat inkomster från en omfattande kokainförsäljning genom bostadsköp.
Våren 2023 dömdes han till fängelse i hovrätten för grovt narkotikabrott. Under rättegången mot gängmedlemmen lade åklagaren fram bevisning för att inkomster från familjens omfattande kokainförsäljning gått till att både bil- och bostadsinköp.
Enligt åklagaren gick det bland annat till så att en bostadsrättslägenhet ropades in på exekutiv auktion via Kronofogdemyndigheten. Därefter renoverades den med svarta pengar från drogförsäljningen, i syfte att sedan kunna säljas vidare vitt till ett högre pris än gänget förvärvat den för från början.
Den framlagda bevisningen uppges dock inte ha hållit för att konfiskera bostadsrätten ifråga, en lägenhet som ägs av gängmedlemmen och en av hans bröder.
Redan 2019 ska det ha varnats för att denna typ av pengatvätt-metod var vanlig.
– Köpet kan vara helt vitt och sedan tvättar man genom renovering med svarta pengar och säljer med vit vinst, uppgav en västkustmäklare för SvD då.
Källa: Bostadsrättsnytt
Bild: Colourbox
Coronasmäll hotar bostadsrättsföreningar
Som en följd av coronakrisen riskerar nu bostadsrättsföreningar att drabbas hårt när lokalhyresgästerna får problem att betala sina hyror. Var femte förening kan tvingas höja avgifterna. Var tionde förening riskerar dessutom att få akuta likviditetsproblem. Detta visar en ny studie från Allabrf i Dagens Industri.
Coronapandemin slår hårt mot många företag, inte minst mot mindre bolag. En av de många konsekvenserna är att även bostadsrättsföreningar riskerar att drabbas hårt framöver, då företag som hyr föreningarnas lokaler får problem att betala sina hyror.
Enligt en ny undersökning av allabrf.se riskerar en av fem bostadsrättsföreningar i landet att tvingas höja sina avgifter om coronakrisen fortsätter i ytterligare tre månader. En av tio bostadsrättsföreningar riskerar även att få akuta likviditetsproblem. Undersökningen baseras på ekonomisk statistik från 6.000 föreningar i landet.
– Vi har fått mängder av frågor från oroliga styrelser om hur de ska hantera läget, säger Fredrik Johansson, affärsområdeschef på allabrf.se.
De föreningar som ligger i riskzonen är de föreningar som har en stor andel hyresintäkter i förhållande till totala intäkter samtidigt som man har ett lågt årligt sparande och en liten kassa. Det gäller ofta bostadsrättsföreningar i storstadsområden med stora lokalytor, men även i mindre orter där det kan ta flera år att hitta nya hyresgäster.
– Rent generellt tycker vi absolut att man bör stödja sina lokalhyresgäster i den mån man kan, men man måste göra en bedömning baserat på föreningens ekonomi och förutsättningar, säger Fredrik Johansson.
Källa: allabrf.se
Foto: Colourbox
Bombattack mot brf-hus kostade fyra miljoner
Ett flerbostadshus tillhörande en HSB-brf i Stockholm utsattes för ett sprängdåd under 2020 och kostnaderna för bombskadorna landade på fyra miljoner kronor, vilka till stor del täcktes av deras försäkring. Det skriver SvD som intervjuat föreningens ordförande.
En natt i januari 2020 utsattes ett flerbostadshus tillhörande en HSB-brf i Kista, Stockholm, för en bombattack. Det visade sig senare att attacken egentligen var riktad mot en familj boende i huset, som var släkt med gängkriminella och därmed utgjorde en måltavla. Tidningen Svenska Dagbladet (SvD) har intervjuat föreningens ordförande Arne Brovig.
Bostadsrättsföreningens hus har sju våningar med bostadsrätter för 28 hushåll och bomben placerades flera våningar upp utanför bostadsrätten där de gängkriminellas släktingar bodde. Tryckvågen efter bomben förstörde ett flertal lägenhetsdörrar och samtliga fönster i aktuell trappuppgång.
Händelsen ledde till att runt 70 personer som bodde i föreningen blev hemlösa.
– Det var som att vakna i en krigszon. Luften var full av damm, det luktade sprängmedel. Bomben hade tryckt in bostadsrätternas lägenhetsdörrar. En dörr flög tio meter in i ett sovrum, tack och lov utan att någon skadades, berättar Arne Brovig för SvD.
Skadorna som bomben orsakade kostade totalt över fyra miljoner kronor att åtgärda, något som föreningens fastighetsförsäkringsbolag Protector täckte fullt ut i enlighet branschpraxis, exempelvis på stommar.
– Däremot blev det åldersavdrag eller tillägg på en del annat. Så totalt fick föreningen stå för 1,2 miljoner, något som vi faktiskt klarade väl, tillägger Arne Brovig.
Det som hände den där januarinatten 2020 har satt sina spår, medlemmarna är idag mer uppmärksamma på sin omgivning.
– Tyvärr är andrahandsuthyrning en riskfaktor i det här. Där borde politiken medverka så att föreningar kan hålla ordning på vilka som bor i husen. Man bör inte släppa på reglerna för andrahandsuthyrning ytterligare, säger Arne Brovig till SvD.
I tidningens artikel påpekar han också att han upplevde att fastighetsägaren, i detta fall föreningen, lämnades ganska ensam i att styra upp allt efter dådet. Det visade sig vara viktigt att kunna hålla kontakt med de boende under tiden för evakueringen, att ha uppdaterade kontaktuppgifter, och att möjliggöra för dem att hämta personliga tillhörigheter i huset. – Vi valde att hålla huset öppet två timmar, en dag per vecka. Det var förstås frustrerande för alla att inte veta när vi kunde flytta hem igen. Vi visste inte att det skulle dröja drygt fyra månader.
Nästan alla boende hade hemförsäkring och kunde därmed bo på hotell under en period och slapp även bekosta sina nya lägenhetsdörrar själva. Det visade sig dock att en medlem saknade hemförsäkring och i det fallet täckte fastighetsförsäkringen bara “fram till dörrkarmen” och evakueringen bedömdes vara “en privatsak.”
En annan som intervjuas i artikeln är försäkringsbolaget Trygg Hansas försäkringsexpert Håkan Franzén. Enligt honom är det branschpraxis att försäkringsbolag har paketlösningar som exempelvis täcker explosionsskador på fastigheter, under förutsättning att den som äger fastigheten eller boende i den inte är uppenbart vållande till skadan.
När SvD frågade om hur bolaget täcker kostnader för evakuering av boende, gav han följande svar:
– Det ligger inte i en vanlig fastighetsförsäkring utan i de boendes hemförsäkring. Det är ett basskydd som täcker upp till 24 månaders evakuering.
Artikel från Bostadsrättsnytt
Ny mäklarbarometer: Bosäljare vill ha lika mycket betalt nu som vid pristoppen
Den senaste mäklarbarometern från SBAB visar att en stor del av bostadssäljarna i landets storstäder förväntar sig liknande slutpriser nu som när priserna toppade ifjol. Extra påtagligt är det i Stockholm.
Säljare på bostadsmarknaden förväntar sig ungefär lika mycket betalt i nuläget som vid pristoppen våren 2022. I alla fall om man får tro de fastighetsmäklare i landets storstadsregioner som besvarat SBAB:s senaste Mäklarbarometer, en kvartalsvis enkätundersökning om läget på svensk bostadsmarknad. Frågan gällde anledningen till att bostadsaffärer inte blir av, varför köpare och säljare inte kommer överens.
Det säljarna vill ha för sina bostäder är generellt sett mer än vad spekulanterna vill ge för objekten, vilket resulterar i låg omsättning och ett växande utbud.
Bland mäklare verksamma i Stockholmsregionen uppgav 60 procent att säljarna förväntar sig ungefär lika mycket betalt som när priserna var som högst. I Malmö och Göteborg landade noteringen på runt 15 procent.
– Att säljarna i Stockholm har högre förväntningar på priserna kan bero på att stockholmarna historiskt sett har varit vana vid en stark utveckling av bostadspriserna. Men det kan också bero på att priserna i Stockholm faktiskt inte sjunkit lika mycket sedan toppen som priserna har gjort i Malmö och Göteborg, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i ett pressmeddelande.
Hon tillägger att mäklarna tror på ett ännu större utbud framöver och att det skulle kunna indikera att de inte bedömer att säljarnas prisförväntningar kommer sjunka i närtid.
Mäklarbarometern görs av Origo Group på uppdrag av SBAB och skickas ut till 220 fastighetsmäklare i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. Den senaste mätningen genomfördes under perioden åttonde september till 25 september i år.
Text: Bostadsrättsnytt
Foto: Colourbox
Kan styrelsen lägga sig i hur jag har det i min lägenhet?
Någonstans går en gräns där en lägenhet kan komma att anses som vanvårdad.
Som bostadsrättshavare har man ett ansvar för att hålla lägenheten i gott skick. Likaså ansvarar bostadsrättshavaren för att vid användningen av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset.
Om lägenheten är belamrad med otroligt mycket saker eller är väldigt nedsmutsad kan det vara så att lägenheten anses vara vanvårdad.
Om lägenheten är vanvårdad så utgör det en så kallad förverkandegrund och det kan resultera i att nyttjanderätten till bostadsrätten sägs upp och bostadsrättshavaren är skyldig att flytta. För att det ska bli fråga om uppsägning krävs att vanvården inte kan anses vara av ringa betydelse.
Hur ska styrelsen agera när man misstänker att en lägenhet kan vara vanvårdad?
Först och främst behöver föreningen ta ställning till om det kan anses röra sig om vanvård. Om det var en tid sedan föreningen besökte lägenheten kan det vara aktuellt att begära tillträde till lägenheten för att se över de delar i lägenheten som föreningen ansvarar för enligt föreningens stadgar. Vid besöket kan föreningen få en bild av om lägenheten kan anses vanvårdad. Vid ett sådant besök är det att rekommendera att två från föreningen närvarar.
Om styrelsen efter undersökning av lägenheten konstaterar att lägenheten är vanvårdad ska styrelsen skicka en rättelseanmodan, vilket är en uppmaning till bostadsrättshavaren om att vidta rättelse. Därefter behöver bostadsrättshavaren få viss tid på sig för att vidta de åtgärder som behövs för att se till att vanvården upphör. Det kan vara lämpligt att på nytt begära tillträde till lägenheten en viss tid efter att rättelseanmodan sändes iväg. Hur lång tid som ska gå däremellan beror på hur lång tid som det kan vara skäligt att bostadsrättshavaren får på sig att ordna upp i lägenheten. Om någon rättelse inte sker kan det därefter bli aktuellt att göra en uppsägning.
Det är viktigt att styrelsen agerar om en lägenhet är vanvårdad då följden av vanvården kan bli att det uppkommer ohyra eller lukter som sprider sig ut till trapphus eller intilliggande lägenheter.
Ta hjälp av en jurist
Om er bostadsrättsförening misstänker att en lägenhet är vanvårdad är det vår starkaste rekommendation att ta kontakt med en jurist. Det är av stor vikt att ett förverkandeärende hanteras på rätt sätt.
Text: HSB
Foto: Colourbox
Ska du renovera din lägenhet?
Innan du grabbar tag i hammare och spik kan det vara bra att kolla en extra gång på vilka regler som gäller för renovering i bostadsrätt.
Den 1 januari 2023 gjorde förändringar i lagrummet i 7 kap. 7 § bostadsrättslagen till att inkludera fler tillståndspliktiga åtgärder. Förutom tillägg av tillståndspliktiga åtgärder stadgas det också att en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden behöver ansöka om tillstånd om en tilltänkt åtgärd skulle innebära att ett sådant värde påverkas.
Behöver jag alltid ansökan om tillstånd innan jag renoverar min lägenhet?
Huvudregeln är att du inte behöver tillstånd från styrelsen för att renovera de delar som faller inom bostadsrättshavarens underhåll- och reperationsansvar. Exempelvis ansvarar bostadsrättshavaren för bostadsrättens ytskikt. Det är således fritt fram för en bostadsrättshavare att tapetsera om eller byta parkettgolv i sin bostadsrätt.
När behöver jag tillstånd från föreningen?
Regler om tillåtligheten av åtgärder i lägenheten finns både i 7 kap. 7 § bostadsrättslagen och i 37 § stadgarna – bestämmelserna är i väsentliga delar identiska. Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd utföra åtgärd i lägenheten som innefattar
(1) ingrepp i en bärande konstruktion,
(2) ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,
(3) installation eller ändring av anordning för ventilation,
(4) installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller
(5) annan väsentlig förändring av lägenheten.
För en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som innebär att ett sådant värde påverkas. Lägenheter som faller in inom denna bestämmelse är främst lägenheter i byggnader som omfattas av förvanskningsförbudet. I förarbetena till lagen går det att utläsa att med särskilt skyddsvärda byggnader avses inte bara byggnader av historiskt värde utan även byggnader som representerar olika tidsepoker, något typiskt från skilda sociala miljöer eller en byggnad som värderas högt av en lokal opinion.
Om styrelsen gör bedömningen att föreningens byggnader är särskilt skyddsvärda bör det kommuniceras till medlemmarna, liksom på vilket sätt styrelsen anser att värdena bör skyddas och tillvaratas.
Kan föreningen stoppa mina renoveringsplaner?
Styrelsen får endast vägra att lämna tillstånd till en viss åtgärd om det går att påvisa att åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Dessa regler gäller för åtgärder i lägenheten. Om en bostadsrättshavare vill utföra åtgärder i något som finns utanför lägenheten krävs alltid föreningens tillstånd. HSB Riksförbunds juristers uppfattning är att föreningen i dessa fall har en villkorslös rätt att neka tillstånd och att föreningen således inte behöver kunna motivera sitt beslut. Detta med anledning av att ingreppet görs på egendom som bostadsrättsföreningen har underhåll- och reperationsansvar för.
Om styrelsen inte lämnar tillstånd eller underlåter att lämna något tillstånd, kan medlemmen vända sig till allmän domstol för att få saken prövad.
Text: HSB
Text: Colourbox
OBS - du kan alltid kontakta oss på Bostadsrättsägarnas Riksförbund för rådgiving och frågor.
Tre gånger fler avgiftshöjningar bland bostadsrättsföreningar
En ny analys från Nabo bland 2300 bostadsrättsföreningar visar att 30 procent har höjt sina avgifter mellan 1 februari och sista juli 2023.
De flesta bostadsrättsföreningar brukar höja sina avgifter den 1 januari men det är tydligt att allt fler bostadsrättsföreningar höjer avgiften när det krävs ekonomiskt. I många fall är det troligtvis när lånen har löpt ut och förhandlas om vilket för med sig ökade kostnader för föreningarna. I år har tre gånger fler höjt sina avgifter mellan 1 februari och sista juli, jämfört med samma period förra året. Dessutom är den genomsnittliga höjningen mer än dubbelt så hög.
- Det är hög aktivitet och det märks att föreningarna blir påverkade och agerar när lånen läggs om. Det är också bra att de höjer avgifterna för vi vet att det är många som behöver göra det. Däremot bedömer vi att ökningarna inte till fullo kompenserar för de kostnadsökningar som tillkommit till följd av höjd ränta, ökade underhållskostnader och kostnadsökningar från den höga inflationen, säger Jonas Gustavsson, expert ekonomisk förvaltning, på Nabo.
Nabo har tidigare kommunicerat behov hos föreningar att höja sina avgifter med över 40 procent i snitt för att möta kostnadsökningar pga inflation, ökade underhållskostnader och det nya ränteläget. Riksbankens höjde förra veckan styrräntan 4 procent och förlängde sin räntebana vilket innebär att föreningar behöver räkna med högre kostnader under en överskådlig framtid.
- Vi kommer troligtvis att se fler avgiftsökningar under året allteftersom lån löper ut. Då är det viktigt att bostadsrättsföreningarna granskar sin ekonomi och utgår ifrån att kommande år blir tuffa. Styrelsen har ett stort ansvar och behöver fatta modiga beslut som påverkar medlemmarnas privatekonomi. Tydlig kommunikation med medlemmarna är viktigt så att de vet förutsättningarna och förstår behovet av eventuella höjningar, säger Jonas Gustavsson.
Detta bör bostadsrättsföreningar göra för att säkerställa rätt avgift:
* Ha en extra buffert för att möta kommande år av osäkert ränte- och kostnadsläge.
* Se över avgiften årligen med hänsyn till inflationen/kostnadsläget.
* Ha en komplett och uppdaterad underhållsplan med tillhörande finansieringsplan för att se hur stora avsättningar som behövs över tid och för att fördela kostnaderna jämnt på medlemmarna – nuvarande som framtida. Har föreningen ett tillräckligt sparande finns också en buffert i detta för att möta högre kostnader på kort sikt.
* Använda en kalkylränta, en långsiktigt uppskattad snittränta som föreningens ekonomi klarar vid avgiftssättning – se bortom nuvarande räntor på lånen.
Text: Nabo
Foto: Magnus Gotander
Vilka frågor prioriterar vi i vår bostadsrättsförening?
Fler och fler övervakningskameror sätts upp med hänvisning till trygghet och säkerhet. Men hur stor är efterfrågan på övervakning i din bostadsrättsförening egentligen?
SBC, Sveriges bostadsrättscentrum AB, är ett bolag som erbjuder förvaltningstjänster för bostadsrättsföreningar. Nu har de genomfört en undersökning, Bostadsrättsrapporten, som handlar om vad de boende helst vill att deras bostadsrättsförening satsar på.
Där är en ökad satsning på trygghet genom exempelvis kameror ett alternativ – dock inget alternativ som särskilt många vill prioritera. Endast 20 procent av de svarande önskar mer av kameraövervakning i sitt bostadsområde.
Vad vill man ha istället? Det viktigaste är, i spåren av de senaste årens prishöjningar, investeringar i energibesparing, något som 46 procent önskar sig. I samma riktning finns hållbara investeringar, efterfrågat av 32 procent.
Betydligt mer angeläget än övervakningskameror är att man arbetar för att få ett ökat engagemang bland de boende, något 30 procent vill se. 22 procent vill dessutom att det satsas med på de gemensamma utrymmena i bostadsrättsföreningen.
Länk till Bostadsrättsrapporten: https://www.sbc.se/om-sbc/press/bostadsrattsrapporten/
Artikel: Dagens PS
Foto: Colourbox
Ökad oro och osäkerhet inför räntebeskeden
Riksbanken presenterade det fjärde räntebeskedet för i år den 21 september. Detta besked oroar en tredjedel av befolkningen.
I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen, som regelbundet genomförs inför Riksbankens räntebesked, uppgav en tredjedel att de i hög grad oroade sig inför det kommande beskedet. Jämfört med föregående besked har de som oroar sig i hög grad ökat med fyra procentenheter och det är även tre procentenheter mer än beskedet i april. Att oron ökar har säkerligen påverkats av att räntornas effekt blir synligare nu, både i privatekonomin och samhällsekonomin. Bland småbarnsfamiljer är nervositeten som högst där närmare hälften uppgav att de var oroade inför beskedet.
– Räntetoppen bör inte vara allt för långt borta om vi blickar framåt, men det är först nu vi börjar se ett tydligt genomslag av räntehöjningarna. Många privata bostadslån och lån i bostadsrättsföreningar börjar nu löpa ut och kunderna måste nu anpassa sig till en ny verklighet. Tiden med extremt låga räntor är förbi och det gör att vi måste tänka till när det kommer till ekonomi och vad vi köper för bostad, säger Andreas Moritz, VD SkandiaMäklarna.
Över hälften av svenskarna uppger att de inte förstår, eller endast förstår till viss del, vilken effekt ränteökningarna får på samhällsekonomin. Män känner sig säkrare på sina kunskaper om räntan och dess effekt, 47 procent uppger att de fullt ut förstår effekten på samhällsekonomin jämfört med kvinnor där en av tre uppger samma svar.
– Nu är det viktigare än någonsin att vara noggrann när man står inför ett bostadsköp. Det gäller att vara påläst på såväl priser som bostadsrättsföreningars ekonomi och villors driftskostnader. Räntehöjningarna påverkar inte enbart den privata plånboken utan även föreningars avgifter som i många fall kommer behöva höjas ordentligt. Det är även något som kommer kunna påverka priserna på enskilda objekt på sikt. Vi märker redan nu en stor skillnad i kundernas noggrannhet och uppmuntrar till att fortsätta vara pålästa, menar Andreas Moritz VD SkandiaMäklarna.
Text: SkandiaMäklarna
Foto: Ann Hedlund
Tack och beröm från bostadsrättsägare vi hjälpt
Vi finns här för att hjälpa dig, som bostadsrättsägare och medlem, om du till exempel av någon anledning skulle hamna i tvist med din bostadsrättsförening. Vi har nyligen hjälpt Elisabeth och hon skriver i ett mejl till vår ordförande Staffan Teste:
Jag vill tacka så mycket för ett mycket gott utfört arbete och allt stöd som du har gett mig under min pågående tvist med min bostadsrättförening. Nu är tvisten äntligen löst, tack vare dig. Jag är så nöjd med din insats och din återkoppling under varje steg i processen. Hade inte du åtagit dig mitt fall, så hade jag inte haft min lägenhet kvar nu.
Vi är glada för att vi kunde hjälpa till.
Foto: Ann Hedlund
Andrahandshyresgäst i ny bostadsrätt får tillbaka 76 000 för överhyra
Hyresnämnden i Stockholm gav en andrahandshyresgäst rätt till totalt 76 000 kronor i ersättning för den överhyra hon ansågs ha betalat för en ny bostadsrätt i Hägersten. Nu har Svea hovrätt fastställt beslutet.
I slutet av förra året fick hyresnämnden i Stockholm in en ansökan om återbetalning av hyra för en lägenhet i Hägersten, Stockholms kommun. Hyresgästen ville ha ersättning för den överhyra hon ansåg sig ha betalt för lägenheten, en nyproducerad bostadsrätt på 46 kvadratmeter med en andrahandshyra på 14 000 kronor i månaden.
Ansökan avsåg perioden mars 2021–september 2022 och efterfrågad ersättning var satt till 144 400 kronor exklusive ränta.
Hyresvärden under perioden var ett bolag som från början ägde fastigheten där den aktuella lägenheten finns. Bolaget lät en bostadsrättsförening ta över byggnaden ifråga, vilken sedan fylldes med nyproducerade bostadsrätter, för att sedan teckna förhandsavtal för lägenheter i huset med rätt att upplåta dessa i andra hand.
Månadshyran på 14 000 kronor motiverar bolaget bland annat med att lägenheten har hög standard. Till exempel ska den vara utrustad med golvvärme, marmorgolv på toaletten, samt tvättmaskin och torktumlare. Lägenheten uppges också ligga på tre minuters gångavstånd från tunnelbanestationen Telefonplan.
Kvinnan som hyrt lägenheten menade att bruksvärdet för lägenheten uppgick till runt 6 000 kronor i månaden, baserat på vad lägenheter i området med liknande storlekar kostar att hyra i området. Bolaget kontrade med att det inte gick att hitta nyproducerade lägenheter med den hyran vid Telefonplan.
Hyresnämnden kom fram till att en andrahandshyra på 14 000 kronor i månaden för en nyproducerad bostadsrätt på 46 kvadratmeter i Hägersten var oskäligt hög. Efter en skälighetsbedömning utifrån allmän kännedom sattes lämplig hyra till 10 000 kronor per månad. Hyresgästen fick därmed rätt till totalt 76 000 kronor i ersättning för 19 månaders överhyra.
Bolaget överklagade beslutet till Svea hovrätt där det blev avslag.
“Det som förekommit i hovrätten motiverar ingen annan bedömning än den som hyresnämnden har gjort.”
Text: Bostadsrättsnytt
Foto: Magnus Gotander
Statlig utredning föreslår skarpare lagstiftning vid ombildning
För att förhindra att hyresgästers intressen kringgås vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt, bör det bland annat krävas att de som röstar om ombildning varit folkbokförda i fastigheten i minst ett halvår. Det föreslås i en ny statlig utredning.
Sommaren 2022 utsåg regeringen en särskild utredare, justitierådet Dag Mattsson, som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för skärp kontroll vid överlåtelser av fastigheter. En grupp experter förordnades också, bland annat från Polismyndigheten, Bostadsrätterna, Lantmäteriet, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen.
Uppdraget kom att gå under namnet “Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv” och chefen för Justitiedepartementet fick nyligen ta emot resultatet i form av betänkandet “Vem äger fastigheten” som ingår i rapportserien Statens offentliga utredningar.
En del rör ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt och hur de boendes intressen kan tillvaratas på ett bättre sätt. Till exempel lyfts två sätt som de boendes intressen i nuläget kan kringgås på.
Det första beskriver hur personer tillfälligt folkbokför sig på fastigheter inför omröstning om ombildning, för att skapa den majoritet som krävs för att få igenom beslutet. Bostadsrättsnytt skrev nyligen om ett rättsfall i ämnet.
Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att hindra att hyresgästers intressen kringgås vid denna typ av ombildningar. En åtgärd som föreslås är skärpt krav på folkbokföring; att de som ska rösta om ombildning måste ha varit skrivna i fastigheten minst sex månader innan aktuell föreningsstämma.
Dock finns det en del nackdelar med förslaget, som att det genom framförhållning går att kringgå lagstiftningen och att det kan drabba hyresgäster som faktiskt flyttat till fastigheten mindre än ett halvår innan stämman. Men sammantaget anses ändå fördelarna överväga nackdelarna.
Det andra exemplet handlar om hyresvärdar som först skapar en ekonomisk förening som kan förvärva fastigheten, så att den sedan kan omregistreras till bostadsrättsförening. Fastighetens lägenheter kan därefter upplåtas med bostadsrätt utan godkännande från de boende.
Bland annat konstateras att inte alla ekonomiska föreningar som äger fastigheter har uthyrda lägenheter, varför alla inte heller borde behöva omfattas av åtgärder som syftar till att värna hyresgästers intressen. För de fall där det finns uthyrda lägenheter föreslås att kraven i första exemplet även ska gälla för ekonomiska föreningar, alltså att beslut om omregistrering till brf endast får fattas om kraven som ställs för vanliga ombildningar är uppfyllda.
Om kraven för ombildning kan bedömas som uppfyllda blir upp till Bolagsverket att avgöra. En kontroll är tänkt att kunna ske i samband med att myndigheten tar emot ansökan om omregistrering till brf. Bolagsverket behöver då göra motsvarande kontroll som myndigheten Lantmäteriet gör när en brf ansöker om lagfart efter en ombildning.
Artikel: Bostadsrättsnytt
Foto: Ann Hedlund
Stamrenovering i föreningen
- Viktigt att man ser upp vid stamrenovering och har en diskussion med styrelsen i sin förening. En bostadsrättsinnehavare fick lägre standard och det var inte oskäligt enligt domslut, säger Staffan Teste ordförande i Bostadsrättsägarnas Riksförbund.
Börjar det närma sig stamrenovering i din förening? Stamrenovering är ett stort men nödvändigt ingrepp i fastigheten som innebär en del jobb för bostadsrättsföreningen. Stamrenovering utgör en underhållsåtgärd som omfattas av bostadsrättsföreningens underhållsskyldighet och som inte kräver stämmobeslut. Däremot kan åtgärden att återställa t.ex. ett badrum innebära en förändring av lägenheten som kräver antingen samtycke från berörda bostadsrättshavare eller stämmobeslut med kvalificerad majoritet tillsammans med ett godkännande från hyresnämnden.
I ett beslut från april 2019 konstaterade Svea hovrätt att en stamrenovering kan resultera i en lägre standard utan att det anses vara oskäligt mot bostadsrättshavaren. I det aktuella fallet hade föreningsstämman beslutat att genomföra ett stambyte i föreningens fastighet och sedan återställa alla påverkade badrum. Det beslutades att återställandet skulle ske till dagens byggstandard oavsett tidigare skick på badrummen. Badrum som renoverats inom en 5-årsperiod och kunde uppvisa våtrumsintyg behövde däremot inte rivas.
En bostadsrättshavare som renoverat sitt badrum för 14 år sedan motsatte sig detta eftersom han menade att stamrenoveringen skulle innebära en lägre standard av hans badrum. Svea hovrätt konstaterade att badrumsrenoveringen i det aktuella fallet var angelägen och att syftet därmed inte skäligen kunde tillgodoses på något annat sätt. Det ansågs därför inte vara oskäligt mot bostadsrättshavaren, trots att denne ansåg att stamrenovering skulle resultera i att hans badrum fick en lägre standard. Svea hovrätts beslut klargör därmed att stambyten kan genomföras även i fall där bostadsrättshavare gjort egna standardhöjande badrumsrenoveringar.
Artikel: HSB
Foto: Ann Hedlund
Brf:er stämmer utvecklare på nära 20 miljoner
Bostadsrättsföreningar i Stockholm vill ha ersättning av bostadsutvecklaren Oscar Properties för byggrelaterade fel i sina hus. Totalt kräver de närmare 20 miljoner kronor, enligt stämningsansökningar som inkommit till Stockholms tingsrätt.
Två bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad har stämt bolaget som byggde deras lägenheter. Av stämningsansökningarna till Stockholms tingsrätt framgår bland annat att de vill ha ersättning för byggrelaterade fel och brister i sina hus. När flerbostadshusen uppfördes hette utvecklaren Oscar Properties Bygg AB men har därefter bytt namn till Reis Construction AB.
Bolaget ingår i en koncern med Oscar Properties Holding AB som moderbolag. Det står att läsa på sajten allabolag.se.
Våren 2012 ingick bolaget entreprenadavtal med det koncernägda HG7 Syd AB för nybyggnation av bland annat cirka 141 lägenheter och garage. Byggnationen uppfördes på en fastighet i Hammarby Sjöstad som styckades av och de två föreningarna, med 78 respektive 63 lägenheter (enligt bostadssajten Booli), äger idag varsin avstyckad del av den.
Entreprenaden slutbesiktigades i mars 2016 och fick då godkänt. En tvåårsgarantibesiktning påbörjades hösten 2017 utan att slutföras. Femårsgarantibesiktningen sattes igång i slutet av 2018 vilken även kom att inkludera anmärkningar från den ofullständiga tvåårsbesiktningen, efter en överenskommelse mellan parterna. Sammantaget noterades ett antal fel under garantiperioden som det varit bolagets ansvar att avhjälpa, konstaterar föreningarna i stämningsansökningarna. Trots det uppges många fel ha lämnats utan åtgärd.
Där framgår också att bolaget föreslagit att betala ut en fast ersättning till föreningarna om de själva vill låta åtgärda felen. Därefter har ett oberoende besiktningsföretag anlitats för att uppskatta hur mycket det skulle kosta att få felen avhjälpta. Efter att ha fått del av föreningens krav, motsvarande den uppskattade kostnaden, valde dock utvecklaren att bestrida sitt ersättningsansvar.
Totalt stämmer föreningarna nu bolaget på närmare 20 miljoner kronor inklusive moms. Beloppet ska motsvara kostnader för sådant som byggrelaterade fel invändigt, byggrelaterade fel allmänna ytor, VVS åtgärder, fel avseende yttertak och fasad, åtgärder garage, brister i plåtfasader och brister i markanläggning.
Vidare föreslår de båda föreningarna att deras tvister handläggs gemensamt "då kraven har nära samband med varandra". Till exempel uppges besiktningar, utredningar, möten och förhandlingar ha genomförts gemensamt mellan parterna i målet.
I juli 2023 skickades stämningarna ut till utvecklaren som därefter ansökt om anstånd och har beviljats inkomma med svar senast den 14 september.
Tidningen Dagens industri (Di) var först med att rapportera om fallet.
Artikel: Bostadsrättsnytt
Bild: Colourbox
Får jag förvara saker i trapphuset?
Ibland känns hallen för liten och då kan trapphuset uppfattas som den perfekta platsen att förvara diverse saker i. Frågan är dock om det är tillåtet att göra så. Hur ska föreningen tänka och agera kring detta?
Vems ansvar är trapphuset? Föreningen har underhålls- och reparationsansvar för trapphuset och föreningen får mot bakgrund av detta också bestämma vad som får och inte får förvaras där. Om föreningen inte har gett sitt tillstånd till det får en bostadsrättshavare som huvudregel inte förvara någonting alls i trapphuset.
Trapphuset är ett gemensamt utrymme för alla föreningens medlemmar och är i händelse av brand eller sjuktransport den huvudsakliga utrymningsvägen. Det är därför viktigt att det inte förvaras saker i trapphuset som blockerar eller försämrar utrymningsmöjligheterna. MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rekommenderar att trapphus hålls helt fria från saker dels på grund av utrymningsmöjligheterna, dels på grund av risken för brand och rökutveckling. På MSB:s hemsida finns mer information om detta.
Trots blockering av utrymningsvägar och brandrisk kan föreningen inte kasta eller ta saker i beslag om de förvaras i trapphuset. Ett sådant handlande kan utgöra egenmäktigt förfarande och är alltså brottsligt.
Om egendomens ägare är känd ska föreningen i stället först uppmana ägaren att ta hand om sin egendom. Om ägaren inte hämtar eller flyttar egendomen kan föreningen ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden som då kommer flytta eller omhänderta egendomen åt föreningen.
Om egendomens ägare inte är känd ska föreningen anmäla egendomen till polisen som hittegods eller kvarglömd egendom. Efter det ska föreningen förvara egendomen på ett säkert och låst ställe under minst sex månader. Föreningen bör noggrant dokumentera processen och de åtgärder som vidtas för att kunna styrka att föreningen har följt alla ovanstående steg.
Text: HSB
Bild:Colourbox
Mäklare varnas efter att ha röjt identitet på budgivare
En mäklare varnas av Fastighetsmäklarinspektionen för att ha bekräftat identiteten på en budgivare till en annan spekulant innan tillträde skett. Detta rapporterar Dagens Juridik.
Under en budgivning anklagade en budgivare, vilket också blev den slutgiltiga fastighetsköparen, en annan intressent för att vara en bulvan, alltså en person som medverkar i en budgivning utan avsikt att köpa det i syfte att trissa upp priserna. Till följd av detta avslöjade den ansvariga mäklaren budgivarens identitet till anmälaren när köpekontraktet hade undertecknats men innan tillträde skett, skriver Dagens Juridik.
En budgivare behöver samtycka till att personliga uppgifter utlämnas till en köpare som eventuellt inte blir den slutgiltiga köparen innan köpet är juridiskt bindande. På grund av detta ska mäklaren få en varning av Fastighetsmäklarinspektionen, FMI. Enligt FMI går det mot god fastighetsmäklarsed att röja en spekulants identitet innan tillträde skett. Mäklaren i fråga uppger att anledningen till att han röjde budgivarens identitet var för att eliminera påståendet om att denne var en bulvan och styrka att det var en riktig budgivare.
Dagens Juridik skriver även att fastighetsköparen anmälde mäklaren för att ha angivit en felaktig prisuppgift i objektsbeskrivningen gällande driftskostnaden. Mäklaren tillstår att kostnaderna för driften till viss del saknades samt var felaktiga, eftersom objektet var nybyggt och saknade sådana uppgifter. FMI anser att då historik för driftkostnader saknas ska kostnaderna redovisas efter schablon, varav mäklaren får en varning. Mäklaren meddelas utöver detta en erinran då han felaktigt meddelat att fastigheten är undantagen avgift de första två åren istället för de egentliga första 15 åren.
Text: Bostadsrättsnytt
Foto: Colourbox