Text: HSB

Våren 2023 beslutade miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun att med stöd i plan- och bygglagen (PBL), utfärda ett föreläggande mot en bostadsrättsförening i kommunen. I och med föreläggandet ålades föreningen, vid vite på 40 000 kronor, att sanera klotter på sin carports fasad senast inom fem månader.

Föreningen valde att överklaga föreläggandet till Länsstyrelsen Stockholm där beslutet upphävdes, bland annat med motiveringen att en del av PBL (åttonde kapitlet, paragraf 14) som nämnden åberopat inte var tillämpbar i det aktuella fallet. 

Miljö- och bygglovsnämnden överklagade därefter länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt som meddelade sin dom i januari 2024. I nämndens yrkande lyftes bland annat att klotter kan skapa otrygghet för medborgarna, samt att klottret i det aktuella fallet gör att utseendet på byggnaden strider mot detaljplanen. 

Det tillades också att länsstyrelsen beskrivit rättsläget i denna fråga som oklart och att nämnden därför efterfrågar praxis att förhålla sig till. Som rättslig utgångspunkt angavs plan- och bygglagens (PBL) åttonde kapitel, paragraf 14, som avser underhåll och varsamhet när det kommer till byggnadsverk. 

Föreningen hävdade dock att klottret på carporten varken stred mot detaljplanen eller mot PBL. Enligt lagen ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och dess utformning ska bevaras, likaså byggnadens tekniska egenskaper. Föreningen uppgavs ha drabbats av skadegörelse i form av klotter på dess carport, vilket inte påverkat byggnadens skick och därmed utgör det inte heller bristande underhåll enligt PBL. 

Gällande detaljplanen så framhöll föreningen att carporten uppfyller kraven i planen trots klottret. Detta då området där byggnaden finns är avsett för bilparkering och klottret inte hindrar föreningens medlemmar från att använda det. Vidare hävdades att utformningen av carportens fasad förblivit oförändrad.

Att sanera klottret skulle enligt en offert som föreningen inhämtat kosta 225 060 kronor exklusive moms. Med anledning av det tyckte föreningen att det krav som nämnden ställt kändes oproportionerligt, speciellt då saneringen inte ingår i underhållsansvaret enligt PBL. 

Mark- och miljödomstolen gjorde bedömningen att ett byggnadsverk som förvanskats genom klotter, så som i det aktuella fallet, inte kan anses vara i ett vårdat skick eller ha underhållits för att bibehålla dess utseende. I och med det ansågs plan- och bygglagens åttonde kapitel, paragraf 14, som tillämplig i fallet. Det har därmed funnits lagstöd för nämndens föreläggande mot föreningen. 

Genom carportens väl synliga läge vid väg E18 har förändringen av byggnadens utseende inneburit en “förhållandevis stor omgivningspåverkan”, tillade domstolen. 

Vidare ansågs kostnaden för saneringen, enligt inhämtad offert, inte vara oskäligt hög för en bostadsrättsförening. I övrigt fann domstolen inga skäl att misstänka att föreningen inte skulle följa föreläggandet och därför beslutades att inte förena det med något vite. 

Enligt uppgift från Svea hovrätt har bostadsrättsföreningen valt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.

Text: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

År 2014 valde en man som blivit av med sin hyresrätt att flytta hem till sina föräldrar med bostadsrätt i Hjo kommun, Västra Götalands län. Och sedan dess har han bott där större delen av tiden med undantag för några månader av studier i Umeå. 

Under 2016 avled mannens mamma och år 2021 gick även hans pappa bort, varpå sonen fick bostadsrätten genom arvskifte under förutsättning att han beviljades medlemskap i bostadsrättsföreningen. Dödsboet efter pappan ansökte om medlemskap för sonens räkning. Dock beslutade föreningen att neka honom detta. 

Frågan kom därefter att prövas i Hyresnämnden i Jönköping och senare även i Svea hovrätt. I hyresnämnden lyfte föreningen att arvskiftet borde vara ogiltigt då övergången av bostadsrätten villkoras av medlemskap i aktuell brf, något som inte går att villkora i och med att en övergång genom arv inte räknas som en överlåtelse.

Vidare framhöll föreningen att oavsett arvskiftets giltighet så saknas det ändå stöd i bostadsrättslagens andra kapitel för att bevilja mannen medlemskap. Han flyttade in i bostadsrätten på grund av nöd eftersom han saknade annat boende. I ett tidigare hovrättsbeslut från 2009 fastslogs att det under sådana omständigheter inte kan vara fråga om sammanboende, istället har det handlat om inneboende.

Anledningen till att mannen nekats medlemskap i föreningen uppgavs vara att han stört grannar med musik, trots uppmaningar om rättelse, samt att hans ekonomi inte ansågs tillräcklig för att bli medlem.

Vid slutet av 2022 meddelade hyresnämnden sitt beslut. I skälen för beslutet konstateras att frågan om antagning av nya medlemmar i en bostadsrättsförening regleras i bostadsrättslagen, kapitel två.

Enligt kapitlets femte paragraf får sökande i form av varaktigt sammanboende närstående  inte nekas medlemskap, förutom om det rör sådant som framgår av föreningens stadgar. Alltså kan sökandes ekonomi eller skötsamhet i allmänhet inte prövas under sådana förutsättningar.

Hyresnämnden bedömde att det aktuella fallet var ett sådant som avses i femte paragrafen. För att kunna räknas som sammanboende krävs enligt praxis att det förelegat hushållsgemenskap, vilket nämnden ansåg att det gjort. När det kommer till kravet på varaktighet bedömdes det som uppfyllt “med råge”. Detta då kravet generellt sett har ansetts vara uppfyllt efter omkring tre års sammanboende, enligt tidigare hovrättsbeslut.

Föreningens påstående om att mannen inte sammanbott med föräldrarna, eftersom han flyttat han flyttat in till dem på grund av avsaknad av annat boende, ifrågasattes av nämnden:
“Det skulle närmast vara stridande mot skälen bakom den aktuella bestämmelsen om man skulle kräva att den närstående skulle ha tillgång till annan bostad under sammanboendet.”

Gällande arvskiftets giltighet i fråga om övergången av bostadsrätten, framhöll nämnden att skiftet inte blir ogiltigt enbart på grund av villkoret om godkännande av medlemskap. Det saknas helt enkelt laglig grund i svensk familjerätt för detta. I övrigt tillades att det rimligen måste finnas möjlighet att få ett sådant villkor prövat i hyresnämnden.

Mot denna bakgrund kom hyresnämnden fram till att mannens ansökan om medlemskap i föreningen skulle beviljas, ett beslut som föreningen överklagade till Svea hovrätt. I samband med det tillade föreningen att mannen vänt sig till hyresnämnden för sent för att hans ansökan skulle kunna prövas där. 

Nyligen meddelades hovrättsdomen i målet. Till att börja med valde rätten att avslå föreningens avvisningsyrkande om för sent inlämnad ansökan. Motiveringen löd att föreningen borde ha invänt mot detta första gången talan fördes i målet, vilket var i hyresnämnden.

I fråga om arvskiftets giltighet valde hovrätten att ansluta sig till hyresnämndens bedömning, att det måste betraktas som giltigt.

Hovrätten fortsatte sedan till om det varit fråga om sammanboende eller inte i det aktuella fallet och konstaterade att mannen inte flyttat in till någon utanför “den krets med vilken en person normalt sammanbor”. Att det funnits hushållsgemenskap bekräftas av mannens redogörelse för förhållandena i hemmet, där han berättar om hur de turats om att laga mat, tvättat kläder tillsammans och fördelningen av städuppgifter. Den långa period som de bott tillsammans talar också emot att det skulle ha rört sig om att mannen varit inneboende.

Slutligen konstaterades att utredningen visade på ett varaktigt sammanboende så som avses i bostadsrättslagens andra kapitel, paragraf fem. Därmed fann hovrätten ingen anledning att gå in på föreningens påståenden om att mannen skulle ha stört grannar. Utfallet blev att överklagandet avslogs med ett tillägg om att beslutet inte får överklagas. 

Artikel: Bostadsrättsnytt

En man och en kvinna, gifta och föräldrar till tre barn, ville flytta köket i sin bostadsrätt för att skapa ytterligare ett rum. Detta då barnen var i behov av egna sovrum. Dock fick de nej av bostadsrättsföreningen och de vände sig därför till Hyresnämnden i Stockholm för att få ärendet prövat.   

Hyresnämnden meddelade sitt beslut i höstas och av myndighetens protokoll framgår att bostadsrättsföreningen har lägenheter i Stockholmsstadsdelen Vasastan. Vidare uppges grunden för parets yrkande vara en förändrad livssituation: Sedan de tillträdde bostadsrätten år 2018 har barnen blivit så stora att de nu kräver egna sovrum. Utöver det tillägger makarna att de arbetat hemifrån mycket sedan pandemin. 

Vad paret ville få lov till är att flytta bostadsrättens kök till matsalen och återskapa en tidigare vägg mellan det nuvarande köket och ett utrymme intill som från början varit jungfrukammare. På så sätt önskade de skapa ytterligare ett sovrum i lägenheten. Den tidigare väggen ska ha rivits någon gång efter att fastigheten uppfördes i början av 1900-talet. 

I föreningens talan framförs att lägenheterna i dess fastighet har kök belägna på betongplattor, till skillnad från bjälklaget i parets matsal. Att genomföra den föreslagna ombyggnaden hade inneburit att köket flyttas från en ljudskyddad zon till en som inte är det. 

Det påpekades också att avloppsrören i berörd del av lägenheten inte är dimensionerade för att koppla på ett kök. Dessutom hade påkoppling till rör behövt ske utanför lägenheten, genom håltagning i en bärande vägg, och föreningen tillåter inte ombyggnad utanför medlemmarnas egna lägenheter.    

Föreningen tillade även att ventilationen i matsalen inte är tillräcklig för ett kök. Paret menade att installation av kolfiberfläkt skulle kunna vara en lösning, men föreningen hävdade att det inte skulle räcka för att förhindra doft från matos och fettrester att spridas genom ventilationen till andra lägenheter. 

Paret lyfte att tre byggnadssakkunniga hade konsulterats rörande den tilltänkta ombyggnaden och att samtliga kommit fram till att den inte skulle skapa olägenhet för föreningen. 

Myndighetens protokoll avslutas med en del om hyresnämndens beslut och skälen för det. Till att börja med listas rättsliga utgångspunkter gällande bostadsrättshavare som vill utföra åtgärder i sina lägenheter. Bland annat att styrelsen (enligt bostadsrättslagens sjunde kapitel) endast får vägra att ge tillstånd till en ansökt åtgärd om den är “till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen”. 

Därefter följer en del där nämnden förklarar sin bedömning genom att hänvisa till en hovrättsdom, vari det konstateras att det är upp till bostadsrättsföreningen att visa att en åtgärd innebär en påtaglig skada eller olägenhet. Det fastslås också att det är bostadsrättshavarens ansvar att presentera en teknisk utredning “som utgör ett tillräckligt gott underlag för en noggrann tillståndsprövning”. 

När det kommer till det aktuella ärendet drog hyresnämnden slutsatsen att den tekniska utredningen var otillräcklig. Ingen av de konsultrapporter som presenterats innehöll någon närmare analys av hur de tilltänkta åtgärderna skulle påverka grannar eller fastigheten i stort. Utredningen ansågs därmed inte kunna utgöra ett tillräckligt detaljerat underlag för att en tillståndsprövning av denna typ skulle gå att genomföra. 

Därmed valde hyresnämnden att avslå parets ansökan om tillstånd att flytta köket i sin bostadsrätt.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Utöver en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens pris behöver en bolånetagare även klara av bankernas kreditprövning för att beviljas ett bolån. Mäklarsamfundet, som är en bransch- och medlemsorganisation, har tittat närmare på hur hög lön som krävs för att köpa en lägenhet i Göteborg, Malmö och Stockholm. 

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) ligger medellönen i Sverige på 38 300 kronor. Har man en lön på 51 158 kronor eller mer räknas man som höginkomsttagare. En medellön räcker inte för att köpa en bostadsrätt i Stockholms centrala delar, då man enligt Mäklarsamfundets behöver ha en månadslön på 44 000 kronor. Detta gäller ett ensamhushåll utan bil som önskar köpa en etta. 

– För att köpa en genomsnittlig etta i Stockholm eller Göteborg krävs idag en lön som uppskattningsvis bara runt tre av tio löntagare har, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet, till SVT Nyheter.

Beräkningen, som SVT Nyheter skrivit om, har man gjort genom att räkna på att man behöver en kontantinsats på runt 495 000 kronor samt lån för att köpa en etta i centrala Stockholm. Kvar att leva på-kalkylen, det vill säga de pengar som finns kvar efter att boendekostnaderna varje månad är betalda, blir då 4 730 kronor. Boendekostnaden beräknas i detta exempel att uppgå till 17 103 kronor per månad. 

I Göteborgs city och centrala Malmö krävs en månadslön på 38 000 kronor respektive 27 000 kronor för en etta. När det gäller treor, om man söker bolån som två sammanboende personer med bil, krävs en inkomst på 112 000 kronor i centrala Stockholm, 80 000 kronor i Göteborg city och 64 000 kronor i Malmö. 

Text: Bostadsrättsnytt

Foto: Colourbox

På Kungsholmen i Stockholm spelade en man musik på hög volym från morgon till kväll i sin bostadsrätt, vilket flera grannar upplevde som störande. Bostadsrättsföreningen uppmanade mannen att vidta rättelse vid flera tillfällen, men utan resultat. Även Kungsholmens stadsdelsförvaltning underrättades om störningarna.

Drygt fyra månader senare sades han upp som föreningsmedlem för avflyttning från bostadsrätten, men det gick han inte med på. Föreningen vände sig därför till tingsrätten och yrkade på att mannens nyttjanderätt till bostadsrätten skulle ses som förverkad, samt att han skulle förpliktigas att avflytta från bostadsrätten omedelbart.

Sommaren 2023 prövades fallet i Stockholms tingsrätt. Domstolen konstaterade bland annat att så gott som samtliga grannar som hörts hade berättat att mannen spelat klassisk musik från klockan 7–8 på morgonen till klockan 21–22 på kvällen, samt att musiken spelats så pass högt att den utgjort påtaglig störning i deras lägenheter. 

Av mannens talan i rätten framgår att han spelat musik på detta sätt för att dölja var i lägenheten han befunnit sig, bland annat i syfte att skydda sig själv mot en granne som förföljde honom. Vidare uppgav han att musiken inte hörts utanför hans lägenhet, men tillade att någon av grannarna haft kontroll över musikvolymen.

Tingsrättens domskäl inleds med en del om rättslig reglering. Bland annat konstateras att  bostadsrättslagens sjunde kapitel innehåller en paragraf om att bostadsrättshavaren, vid användning av lägenheten, ska säkerställa att boende i omgivningen inte orsakas störningar på ett sätt som kan vara skadligt för hälsan eller så att deras boendemiljö försämras i större utsträckning än “att de inte skäligen bör tålas”.

Vid förekomst av sådana störningar ska bostadsrättsföreningen uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse. När det handlar om en bostadslägenhet ska även kommunens socialnämnd underrättas. Föreningen har därefter rätt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning om denne inte snarast möjligt vidtar rättelse. Bostadsrättshavarens nyttjanderätt till lägenheten bedöms då som förverkad.

I domskälen lyftes också att vittnena lämnat samstämmiga uppgifter om att musiken från mannens lägenhet, spelats på så hög volym att den utgjort en påtaglig störning för dem när de varit i sina bostäder. Det tilläggs att ingen teknisk utredning gjorts gällande ljudnivån.

Enligt tingsrätten har mannen inte anfört någon godtagbar anledning till att spela musik på detta sätt. Domstolen påpekar också att det finns billig teknik så att man kan lyssna på musik med hög volym utan att grannar störs.

Mot den bakgrunden, inkluderat att föreningen vid flera tillfällen uppmanat mannen att vidta rättelse utan resultat, ålade tingsrätten mannen att omedelbart avflytta från sin bostadsrättslägenhet. 

Utöver musikspelandet vittnade grannar även om att mannen betett sig störande på andra sätt, som att han haft ett otrevligt och hotfullt beteende. Men i den delen gjorde rätten bedömningen att ord stod mot ord och gick därför inte närmare in på det.

Tingsrättsdomen överklagades till Svea hovrätt som kom fram till att inte ge prövningstillstånd och tingsrättens avgörande står därmed fast.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Vid Torsplan i Stockholm ligger Norra Tornen, ett bostadsprojekt bestående av två torn med lägenheter som utvecklats av fastighetsbolaget Oscar Properties. 

I ett av tornen finns bostadsrättsföreningen Innovationen som under 2022 nådde en förlikning med Oscar Properties om att utvecklaren ska ersätta föreningen med miljonbelopp. Detta grundade sig i de många problem som fanns med huset, som läckande avlopp och trasiga hissar. 

Fastighetsbolaget betalade 15 miljoner kronor till föreningen och ytterligare 18,5 miljoner kronor skulle erläggas innan 2025. Dock ska föreningen nu ha ansökt om att Oscar Properties ska försättas i konkurs, enligt ett pressmeddelande från bolaget. 

Bakgrunden uppges vara att föreningen inte anser att bolaget följt det ingångna förlikningsavtalet. Oscar Properties skriver att de tänker bestrida konkursansökan och att bolaget utvärderar alternativen för en fortsatt drift av bolaget, samtidigt som man för dialoger med bostadsrättsföreningen ifråga och “övriga kreditgivare”.

Oscar Properties (Oscar Properties Holding AB) verksamhet går ut på att köpa, förvalta, utveckla och sälja fastigheter med attraktiva lägen i Sverige.  

Text: Bostadsrättsnytt

Det var under 2021 som en influencer med hundratusentals följare och hennes dåvarande sambo, känd från TV-sända realityserien Bachelor, beslutade sig för att renovera badrummet i sin bostadsrätt i Stockholm. Renoveringen genomfördes av en anlitad byggfirma. Aftonbladet skriver att renoveringen orsakade fuktskador hos en granne. Detta upptäcktes efter några månader efter att renoveringen slutförts och orsaken till fuktskadorna ska ha varit en läckande ledning.

Aftonbladet skriver vidare att bostadsrättsföreningen nu stämmer influencern och hennes dåvarande sambo. Föreningen kräver 371 317 kronor i ersättning för de kostnader som uppkom i samband med fuktskadorna hos grannen. Föreningen menar också att renoveringen varit “oaktsam” och att de kontaktat paret och bett dem korrigera läckan, men att de inte gick med på detta.

I både bostadsrättsföreningens stadgar och i bostadsrättslagen står det att det är de som bor i en bostadsrätt som är ansvariga för det arbete som utförs där och att dessa arbeten utförs fackmannamässigt. Renoveringen utfördes inte fackmannamässigt, enligt en besiktning, skriver Aftonbladet. Därmed har paret också brutit mot avtalet som fanns mellan föreningen och dem själva.

Aftonbladet har pratat med paret som menar att det är det anlitade byggföretaget som bär ansvaret. Ingen har velat ta på sig ansvaret för kostnaderna för vattenskadan – varken paret, byggföretaget eller bostadsrättsföreningen. Paret menar också att de känner sig lugna, då de är uppbackade av sitt försäkringsbolag och tror att ansvaret till slut kommer hamna hos byggföretaget. Det är även parets försäkringsbolag som kommer företräda dem i rättsprocessen med stämningen från bostadsrättsföreningen. 

Enligt uppgift från sajten Nyheter24 har berörd brf lägenheter i Stockholms innerstad.

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

I ett flerbostadshus på Södermalm i Stockholm bor en äldre kvinna i en bostadsrätt och i lägenheten bredvid bor hennes dotter med sin man. De lämnade in en gemensam ansökan till bostadsrättsföreningen om tillstånd att ta upp en dörr mellan sina lägenheter, genom en icke bärande vägg, samt om att få återupprätta en köksingång till den äldre kvinnans lägenhet via trapphuset. Syftet uppgavs vara att anpassa sina boendebehov. 

Föreningen tillät dock inte de ansökta åtgärderna och frågan kom därför att hamna på hyresnämndens bord. När fallet prövades där i höstas lyfte dotterns make bland annat att andra bostadsrättshavare fått utföra liknande åtgärder i sina lägenheter. 

Till exempel ska styrelsen tidigare ha godkänt nya ytterdörrar mot gården till två lägenheter på bottenplan, rivning av hela väggpartier i lägenheter under och över, samt upptagning av en ny dörr mellan två lägenheter som ligger vägg i vägg under de sökandes bostadsrätter och som innehas av olika personer.    

Föreningen svarade med att dörrarna mot gården tillåtits för att möjliggöra uteplatser. Den ena medlemmen ska dock ha använt dörren till att skapa en separat uthyrningsdel med egen ingång i sin bostadsrätt. Uthyrningsdelen ska ha lett till ökade kostnader för föreningen, samt merarbete och störningar. Dessutom anfördes att uthyrningsdelar i lägenheter kan medföra olägenheter för föreningen i form av ökad belastning på fastigheten. 

När det kommer till sammanslagningen av lägenheterna belägna under de sökandes, hänvisade föreningen till att det var en tidigare styrelse som tillåtit detta. Föreningens företrädare lyfte även att sammanslagning av lägenheter innebär en risk för färre medlemmar i föreningen. Gällande återställande av köksingången påpekades att det var en tidigare ägare som satt igen denna och att återställande av ingången skulle innebära risk för att det skapas en uthyrningsdel i ännu en lägenhet.  

Presentationen av hyresnämndens beslut inleds med ett resonemang om bostadsrättslagens tillämplighet i det aktuella fallet. Det konstateras att det i lagens sjunde kapitel (7 §) slås fast att en bostadsrättshavare med tillstånd från styrelsen, får lov att utföra vissa åtgärder i sin lägenhet. Dock är det endast åtgärder i lägenheten som avses. Därmed innefattas inte åtgärder utanför lägenheten, vilka styrelsen uppges ha rätt att säga nej till “även om det avser en åtgärd som inte är till skada eller olägenhet för föreningen.”

Det finns däremot ingen skrivelse i bostadsrättslagen om vad som räknas till lägenheten.

Mot den bakgrunden valde nämnden istället att se till vad bostadsrättslagen eller föreningens stadgar hade att säga om ansvaret för underhåll av fastigheten och använda det som vägledning i sin bedömning. 

Då stadgarna inte innehöll någon närmare gränsdragning i fråga om bostadsrättshavarnas ansvar för yttre och inre underhåll av sina lägenheter, gjordes bedömningen att bostädernas yttre väggars inre ytskikt skulle inkluderas i bostadsrättshavarnas ansvarsområde. Men inte väggarnas konstruktion, bestående av sådant som reglar och isolering. Samma bedömning gjordes även för väggar i bostadsrätter som gränsar mot andra lägenheter. 

I och med detta ansågs bestämmelsen i bostadsrättslagens sjunde kapitel inte som tillämplig, eftersom tvisten inte avsåg åtgärder i lägenheter. De sökandes boendebehov och vad som anförts om att andra bostadsrättshavare fått lov att genomföra liknande åtgärder, uppgavs inte förändra nämndens bedömning. Avslutningsvis konstaterades att det saknas förutsättning för att ge tillstånd enligt bestämmelsen ifråga och att ansökan därför ska avslås. 

Artikel: Bostadsrättsnytt

Bild: Colourbox

Artikel publicerad i Bostadsrättsnytt. Text: Linda Myrin

Brf Ida har valt att stämma flera av sina tidigare leverantörer för att ha tagit betalt för mycket mer än de levererat. Den 13 juni startade den första rättegången med koppling till jättehärvan, där bland annat frågan om vad pengarna använts till ska tas upp. Tilltalad är företrädaren för byggbolaget Merb, en av Brf Idas tidigare leverantörer, vars omsättning år 2015 – 2017 till stor del bestod av intäkter från bostadsrättsföreningen.

Såhär förklarar Bo Birgerson, Kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö, kopplingen mellan rättegången och bostadsrättsföreningen: 

– Av förundersökning och åtal, samt en kommande dom, framgår vad Merb har gjort med inkomna betalningar, till största delen från Brf Ida. 

Det handlar om cirka 68 miljoner kronor av en total omsättning på cirka 78 miljoner kronor under åren 2015, 2016 och 2017.

Bakgrund

Att HSB brf Ida hamnat i en besvärlig ekonomisk situation, fick de boende i föreningen reda på genom ett informationsblad från styrelsen den fjärde september förra året. Bland annat stod det att föreningens skulder till leverantörer uppgick till nästan 23 miljoner kronor, och att föreningen hade lån på över 300 miljoner kronor. 

Den tolfte september förra året fick Brf Idas styrelse information om att ett antal av föreningens leverantörer, kunde ha kopplingar till ekonomisk brottslighet. De hade anlitats för att utföra arbeten inom ombyggnad- och renovering. Samma dag hade styrelsen ett möte med HSB Malmö, där de nya uppgifterna och den ekonomiska situationen diskuterades. Det framgår av ett utskick som medlemmarna fick i samband med detta. 

Månaden därpå får de boende ett brev från styrelsen i sina postfack. En rubrik lyder "Ordföranden har ordet", varunder rykten om att han skulle ha förskingrat pengar dementeras. 

Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 hade ännu inte skrivits under av den auktoriserade revisorn, som saknade svar på frågor som ställts. Styrelsen informerade även om att de planerar att lämna in en polisanmälan mot leverantörerna i fråga, och inte tänker betala några fakturor som misstänks ha koppling till ekonomisk brottslighet. Tillsammans med HSB Malmö ska en statusbesiktning genomföras i syfte att kontrollera de ombyggnads- och renoveringsprojekt som beställts. I detta skede meddelas också att den dåvarande styrelsen, trots rådande omständigheter, inte avser att höja avgifterna. 

Den andra november 2017 får medlemmarna veta att Ekobrottsmyndigheten gjort ett tillslag, där bland annat styrelsens datorer, telefoner och pappersdokument beslagtagits. Detta i syfte att granska de av föreningens tidigare leverantörer som misstänks ha koppling till ekonomisk brottslighet. Det framgår av ett informationsblad, som även tar upp att föreningen fått ett betalningsföreläggande hos Kronofogden från en av leverantörerna. Styrelsen har kopplat in en advokat med anledning av det, eftersom berörda fakturor är av den karaktär som man tidigare kommit överens om att inte betala. 

Skrivelsen avslutas med att ett beslut nu fattats om att höja månadsavgifterna, trots tidigare löfte om att inte göra det. Hur stor höjningen blir kommer de boende få information om längre fram. En dryg vecka senare kommer besked om att avgifterna troligen kommer att bli mellan femhundra kronor och tusen kronor högre, beroende på hur stor lägenhet man har. Målet är att avgiftsökningen inte ska behöva införas förrän tidigast den första april 2018, vilket man lyckas hålla. 

Först i slutet av året är årsredovisningen tillgänglig för föreningens medlemmar. Ett utskick om att den lämnats i de boendes postfack går ut den åttonde december, som också innehåller informationen att styrelsens ordförande sitter häktad för grov trolöshet mot huvudman. Och att årsmötet kommer att hållas den 16 december i Rosengårds sporthall. 

I Sydsvenskans rapportering inför mötet beskrevs medlemmarna i Brf Ida som förbannade och sammanbitna. I hundratal gick de i karavan till sporthallen där årsstämman skulle hållas, för att avsätta styrelsen. Både polis och väktare bevakade mötet, där boende som förlorat mer än hundratusen kronor per hushåll deltog. En ny styrelse, med ett omfattande arbete framför sig, väljs och den gamla kastas ut. 

Året därpå, den 14 januari 2018, får medlemmarna ett informationsblad där det står att föreningen kommer att stämma fyra leverantörer, något som förmodligen blir en långdragen process. Man avser också att låta styrelsens advokatbyrå kontakta 2016 års ledamöter och suppleanter, och stämma de som "orsakat föreningen ekonomisk skada". Berörda leverantörer uppges bland andra vara Merb, och Pappoo Nordic. 

Under sommaren har Merbs företrädare omhäktats vid Malmö tingsrätt. Åklagaren i målet har vid ett flertal tillfällen begärt förlängning för att slutföra förundersökningen, och därmed har åtal inte kunnat väckas. Enligt Kammaråklagare Bo Birgerson beror detta förmodligen på att tingsrätten har alla utredningar i ärendet “Brf Ida” i samma mål, B 7913-17, medan Ekobrottsmyndigheten har delat upp utredningarna på ett annat sätt. Åtal är väckt i en del mot företrädaren för byggbolaget Merb och dom mot honom meddelades den 13 augusti 2018. I övriga delar fortsätter förundersökningen. 

Och ett annat av de byggbolag som Brf Ida valde att stämma, Pappoo Nordic AB, har enligt Sydsvenskan i en tredskodom dömts att betala över 9,5 miljoner kronor till Brf Ida. Detta på grund av att byggbolaget inte dök upp vid förhandlingen. Domstolen har således bifallit bostadsrättsföreningens yrkanden. Som grund för sin talan hade Brf Ida lagt fram att byggbolaget gjort sig skyldigt till avtalsbrott, då den installation av porttelefon-system som föreningen beställt inte levererats. I det tillerkända beloppet ingår de förskottsfakturor som bostadsrättsföreningen betalat för installationen, samt rättegångskostnader. Malmö tingsrätt uppger att domen ifråga avkunnades där den 20 juli i år. 

Rättegången mot Merb 

Under hösten 2017 beslutade Bo Birgersson, Kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö, att en förundersökning skulle inledas mot företrädaren för bolaget Merb. Enligt förundersökningens gärningsbeskrivning handlar det om betalningar från HSB Brf Ida på totalt 66 miljoner kronor. Beloppet härrör från brott under åren 2015, 2016 och 2017, och har omsatts på ett konto tillhörande Merb Enterprise Limited UK. Enligt Bolagsverket är det ett utländskt företag med verksamhet i Sverige. I domen (deldomen) kan man läsa att den åtalade framhållit att han inte haft uppsåt att begå någon brottslig gärning. Där står också att runt 78 miljoner kronor betalats in på ett konto tillhörande Merb hos en stor svensk bank, varav 68 miljoner kronor kommit från HSB Brf Ida. 

I maj 2017 ska drygt 8,9 miljoner kronor sedan ha förts över, från Merbs konto till bolagets företrädares privatkonto i samma bank. Samma dag som beloppet debiterades, som “Lån från närstående personer”, köpte han en fastighet i Malmö för 9,75 miljoner kronor. Under kvartal tre samma år upprättades en verifikation till Merbs bokföring, där företrädaren uppgivit att han betalat bolagsfakturor på 10,8 miljoner kronor med privata medel. När verifikationen bokförs krediteras ett konto med namnet “Lån från närstående personer”, samtidigt som en debitering sker på kontot för leverantörsskulder. 

Av förundersökningen framgår även att Merb gjort betalningar på över 19 miljoner kronor till ett aktiebolag kallat Xenon Vikaria, som enligt näringslivsregistret bedrivit restaurangverksamhet. Men av de momsdeklarationer som bolaget lämnat in framgår inte några inköpta tjänster från företag i Sverige eller EU. Enligt domen har Merb tagit in falska leverantörsfakturor i sin bokföring, som ser ut att komma från bland andra Xenon, som gick i konkurs sommaren 2016. En del av fakturorna ska även ha betalats in till restaurangbolaget efter att konkursen ägt rum. 

På förmiddagen den 13 augusti dömdes Merbs företrädare för skattebrott och grovt försvårande av skattekontroll, till två och ett halvt års fängelse och fem års näringsförbud. Domen meddelades i Malmö tingsrätt. Straffvärdet för de brott han dömts för motsvarar egentligen, enligt tingsrättens mening, fängelse i tre år. Detta har man dock valt att förkorta med hänsyn till tiden han suttit häktad med restriktioner, och vilka konsekvenser näringsförbudet kommer att innebära för honom. 

Dock friades Merbs företrädare från åtalspunkten grov näringspenningtvätt och för ett fall av skattebrott. 

I dagsläget sitter ytterligare två personer häktade med koppling till ärende B 7913-17, där åtal väntas väckas i höst, tidigast 20 september.

Kort om Brf Ida 

Föreningens fastigheter byggdes år 1968 och ligger i Rosengård, en av Malmös stadsdelar. Den har totalt 738 bostäder. Enligt Sydsvenskan är Brf Ida en av de största bostadsrättsföreningarna i Malmö, och har "den vackra delen av Rosengård" som slogan.