Sparekonomen: Så påverkas du om bolånetaket höjs

Det är dyrt att bo i Sverige. Det ämnar regeringen nu få bukt på genom att höja bolånetaket. Här benar sparekonomen Frida Bratt ut fördelarna med en sådan höjning.

Skuldberget. Aldrig så stort som det är nu – och det fortsätter att växa. Bara sedan förra året har det svenska skuldberget utökats med 17 procent. Närmare 85 000 svenskar beräknas vara så kallade “evighetsgäldenärer”, alltså personer som är skuldsatta livet ut. 

En roll i det ekonomiska dramat spelar i dag våra våra boendekostnader, där många hushåll toppar sina bolån med högrisk- eller blancolån och hamnar i skuldfällan. Ett återkommande problem som regeringen nu hoppas kunna tackla genom att höja det så kallade bolånetaket från 85 till 90 procent. Ett förslag som syftar till att underlätta för fler att komma in på bostadsmarknaden och minska behovet av dyra konsumtionslån med höga räntor. Som ett led i det ser regeringen över amorteringskravet, med en utredning som ska vara klar i oktober.

Bra eller dåligt? Det passade Dagens PS på att fråga Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. 

- Det är positivt att regeringen nu gör detta. Det är inte rimligt att staten ska ge rabatt på konsumtionslån, när vi vet att många fastnar i en ond skuldspiral som kan bestå hela livet. Det är också principiellt viktigt att staten signalerar att man inte uppmuntrar snabba lån till hög ränta, säger hon.

Hon menar att ränteavdraget länge varit en het fråga när det gäller avdrag för bostadslån, och att ingen politiker kommer vilja röra det under överskådlig tid. Hon tillägger samtidigt att det vore önskvärt från regeringens sida att göra sparande attraktivt. 

- Vad gäller avdraget för konsumtionslån är det faktiskt mest förvånande att en utfasning inte redan ägt rum. Istället för att uppmuntra låntagande borde regeringen nu i ännu högre utsträckning kunna uppmuntra sparande, i form av generellt lägre skatt på ISK, säger Frida Bratt. 

Och bolånetaket?

Hon menar att det är här de dyra blancolånen kommer in. En dålig deal för hushållen, som enbart gynnar lånebolagen. För att de unga ska ha kunna starta ett bosparande behöver trösklarna därför bli ännu lägre.  Här passar skattefriheten på de första 300 000 kronorna enligt Tidöavtalet väl in, konstaterar Bratt, men tillägger att även en morot i form av en generell skattesänkning på sparande skulle göra stor skillnad.

Artikel: Dagens PS

Foto: Ann Hedlund