Efter 30 år - pantregistret blir verklighet

Ett offentligt register för panter i bostadsrätt har debatterats i decennier. Ska det verkligen vara nödvändigt, tycks många ha frågat sig. Det fungerar ju så bra när föreningarna sköter det själva. Det är visserligen sant, men många exempel har uppdagat svagheten med dagens system, där bostadsrättens ställning visat sig betydligt sämre än villaägarens. Nu ska dock registret bli verklighet! I budgeten har regeringen anslagit 10 miljoner kronor till Lantmäteriet för att påbörja arbetet nästa år. Anslaget ökas med ytterligare 30 miljoner kronor per år för att slutföra projektet fram till 2030.

De första trevande försöken med ett register påbörjades redan 1996, när Lantmäteriet samarbetade med IFF, Institutet för Fastighetsrättslig Forskning på Juridicum i Uppsala. Professor Ulf Jensen, då lektor och expert på fastighetsjuridik, drev frågan som föreståndare på institutet, vars försök dock fick skrinläggas på grund av lågt intresse hos tillfrågade föreningar. Men Ulf Jensen var säker:

- Det blir ett centralt pantregister för bostadsrättsföreningar. Frågan är bara när och vem som ska sköta det. sa han i en artikel i Allt om Bostadsrätt 2-1995.  

Och efter 30 år får han alltså rätt! Frågan om ett register har utretts grundligt under åren. När 1999 års utredning gick ut på remiss var alla instanser för förslaget, utom HSB, Riksbyggen, SBC (idag: Bostadsrätterna) och AdeFörvaltning (idag: Simpleko). Organisationerna ville föra de egna registren själva, medan privata intressenter skulle få ta hand om resten. Men Ulf Jensen var måttligt imponerad.

- Jag ser inga fördelar med fristående register som HSB och SBC säger sig vilja föra, sa han i intervju. I den senaste utredningen var dock alla tillfrågade remissinstanser för förslaget - även organisationerna. Föreningarnas möjlighet att ta ut en avgift tas bort och ett nytt avgiftssystem införs. Vid överlåtelser blir det köparen som ansvarar för att ändringen anmäls till Lantmäteriet i samverkan med långivarna. 

Lantmäteriet ville i sitt remissvar att registret ska omfatta alla möjliga uppgifter. Men redan för 30 år sen hörde Ulf Jensen till dem som ansåg att bara grunduppgifter om förening, namn och adress på innehavaren samt vilka panter som belastar bostadsrätten ska ingå - inget annat. Hur registret slutligen kommer att se ut är upp till Lantmäteriet och ansvariga på berörda departement. Det hela är alltså till sist en politisk fråga. Men att registret nu blir verklighet är en positiv nyhet för hela bostadsrättssektorn.

Artikel: AOB - Allt om Bostadsrätt

Foto: Magnus Gotander